Inspektörer ersattes med haltande satellitövervakning – nu krävs var fjärde finländsk gård på utredning

Ett nytt satellitsystem har krävt över 33 000 utredningar av finländska gårdar. En stor del av dem beror på att algoritmen har misslyckats med att känna igen åtgärder. Jordbrukare som inte svarar går miste om stöd.

Det är en skumpig väg fram till åkern. Johanna Wasström stiger ut ur sin pickup och säger till sin ivriga labrador att sitta kvar i baksätet. Wasström plockar fram telefonen och en app visar att hon är på rätt plats. Hon tar en bild, skriver en kort förklaring och skickar iväg den.

– Satelliten såg inte att vi hade skördat, då ville de ha ett bevis på det.

Wasström har en gård i Ekenäs i västra Nyland tillsammans med sin man. De har ridhästar och odlar bland annat vall, spannmål, oljeväxter och ärter.

I år har ett satellitsystem börjat granska alla jordbrukare som får EU-stöd. Satellitbilderna tas var tredje dag, och en algoritm avgör om åtgärderna verkar stämma överens med stödkraven.

Wasström har fått krav på utredningar om fyra olika skiften. Hon anser att systemet är enkelt att använda.

– Själv använder jag olika appar ganska mycket. Men jag kan förstå att det finns äldre lantbrukare som kanske inte ens har sådana telefoner som behövs. Då kan man ändå ge rättigheterna till någon annan.

Wasström har också ett särskilt intresse av att sätta sig in i systemet. Hon är ordförande för SLC:s lokalavdelning i Raseborg och hon är ombud för ytterligare fyra gårdar och har rätt att sköta deras ärenden i Vipu-mobil.

Moln och torka strulade till det för systemet

Satellitbilderna granskas av en algoritm, som har krävt över 33 000 utredningar av drygt 13 500 gårdar. Kraven gäller över en fjärdedel av alla lantbruk i Finland.

Det nya systemet har inte fungerat helt felfritt. Andreas Wiksten och Cecilia Avén är inspektörer på Nylands NTM-central och arbetar med att granska utredningarna som skickas in.

– Nya system går sällan helt som på räls. I år har det varit ett svårt år med torka, så odlingarna har kanske inte vuxit på samma sätt som programmet har lärt sig, säger Wiksten.

Ett annat problem har varit en mycket molnig period under skördetiden, vilket ledde till att satelliterna inte kunde ta bilder. Det kan ha orsakat flera utredningskrav som annars inte skulle ha behövts.

– En del har fått begäran om väldigt många utredningar och det är beklagligt. Systemet är nytt för i år och jag tror att det kommer att bli bättre på analysen i framtiden, säger Avén.

– Programmet tränas upp så att det ska bli mera noggrant år för år, säger Wiksten.

Wiksten tycker att det går smidigt och snabbt att granska utredningarna. Samtidigt innebär det klart färre granskningar på plats på gårdarna.

– Personligen har jag alltid tyckt om de här traditionella gårdsbesöken, säger han.

Wiksten och Avén ser ändå positivt på det nya systemet. De beskriver det som mer jämlikt att alla lantbruk nu granskas på lika villkor.

– På sikt tror jag också att jordbrukarna gillar att ta en bild istället för att vi övervakare kommer och granskar hela gården, säger Avén.

Jordbrukare känner sig övervakade

Det finns jordbrukare som känner att de ständigt är övervakade från skyn. Vid Livsmedelsverket anser man ändå att systemet är motiverat.

– Kontroll ingår alltid i EU:s system. När det är fråga om allmänhetens medel måste stödkriterierna vara hållbara. Också i Finland har man talat mycket om att stödet ska riktas till skiften som verkligen odlas, säger ledande sakkunnig Kirsti Tuumi.

Det finns också jordbrukare som ser fördelar med systemet. Johanna Wasström i Ekenäs tycker att det är mer jämlikt.

– Om vi ska ha ett sådant här system så är det bra att alla granskas. När vi tog över gården blev vi granskade flera år i rad, medan jag känner flera jordbrukare som aldrig har granskats, säger Wasström.

Hon tror också att systemet kommer att fungera bra när jordbrukarna vänjer sig vid det.

– Det är bra med förnyelse, det håller bönderna lite alerta, säger Wasström.