"Det svider lite överallt" men sparåtgärderna upplevs ändå som motiverade

Det känns inte bra. Det säger tre politiker som Yle Österbotten har pratat med efter välfärdsområdets beslut att dra in en rad servicepunkter och bäddplatser.

Samtidigt känns sparåtgärderna ändå både nödvändiga och ofrånkomliga, verkar beslutsfattarna anse. Sparlistan godkändes i styrelsen för välfärdsområdet tidigare i dag, den 28 augusti.

– Vad gör man då det inte finns finansiering? Då är man tvungen att hitta sparåtgärder. Men på intet vis sover jag gott i natt, säger Rainer Bystedt (SFP) i styrelsen.

Mest bekymrad är han över äldreomsorgen och att bäddplatserna blir färre. Statistiken visar att Österbottens välfärdsområde sätter 11 procent mera pengar på service för de äldre än välfärdsområdena i genomsnitt gör.

– Det är skarpt läge, klart det känns jobbigt att ta sådana beslut, men de behöver göras, säger styrelsens ordförande Anne Salovaara-Kero (SFP).

Dyrare vård i Österbotten jämfört med andra områden

Välfärdsområdet ska totalt spara 95 miljoner euro på tre år. Tio miljoner i år, 60 nästa år och ytterligare 25 miljoner fram till 2026.

– Det känns absolut inte bra när resurserna tryter i en så viktig sak som människors vård och omsorg. Men det är på nationell nivå som det (finansieringen reds anm) bestäms och då ankommer det på oss som sitter i de regionala organen i välfärdsområdena att försöka prioritera rätt med de anslag vi får från staten, säger styrelseledamot Hans-Erik Lindqvist (SFP) från Närpes.

Som helhet använder Österbottens välfärdsområde fem procent mer pengar än välfärdsområdena i genomsnitt.

Österbotten satsar mindre än andra på familjer

Enligt statistiken använder Österbottens välfärdsområde jämfört med övriga välfärdsområden 30 procent mindre pengar på barn, unga och familjer, både vad gäller öppenvård och barnskydd.

– Och statistiken visar inte att vi skulle ha så mycket mer välmående barn och familjer. Så här har vi hittat något där vi inte har jobbat tillräckligt med den gruppen.

Nu görs satsningar på bland annat familjerådgivning och hemservice för barnfamiljer. Välfärdsområdet kommer också att anställa psykiatriska sjukskötare för årskurserna 7–9 och andra stadiets läroinrättningar.

Statistiken visar också att Österbotten satsat 13 procent mindre än övriga på mental – och missbrukarvården.

– Och mig veterligen visar statistiken inte att vi skulle må så mycket bättre med tanke på psykiska hälsan. Så här ser jag att vi gör förebyggande satsningar.

Salovaara-Kero och Lindqvist har båda förhoppningar på mobila tjänster och distanstjänster.

Sparlistan drabbar alla lika mycket

Enligt både Bystedt, Salovaara-Kero och Lindqvist har välfärdsområdets tjänstemän gjort en god beredning och lyckats få ihop ett sparpaket som känns rättvist och inte drabbar någon del av området för hårt.

– Våra tjänstemän har sett på det med helikopterperspektiv, överlag är det jämvikt och jämlik behandling. Klart det svider lite överallt, men överlag så har tjänstemännen gjort en grundlig beredning med konsekvensanalyser också, säger Salovaara-Kero.

Politikerna nämner också satsningar på förebyggande vård, rehabilitering och jourvårdens mobila enhet.

– Säkert tycker de som bor på ett visst ställe att det området drabbas hårdast. Men jag tycker man har strävat efter en rättvis fördelning och det fanns sakliga skäl, säger Lindqvist.

Totalt blir det 56 platser färre på boenden med service dygnet runt för äldre. Sparlistan bygger delvis på hur många platser på dygnet-runt boenden i förhållande till den äldre befolkningen. På grund av personalbrist har en del platser på listan i praktiken inte funnits eftersom enheter hållits stängda.

– Men jag är lite rädd att det kan bli ytterligare problem, att folk blir liggande på akuten eller att det inte drar vidare till allmänmedicinska avdelningar och därifrån till boendeenheterna. Så vi får se till de nya typerna av service faktiskt börjar fungera, säger Lindqvist.

19 olika organisationer då servicenätverket kom till

Lindqvist påpekar att det här sparpaketet bara är början på anpassningen.

– Hoppas staten träder till och ser till att vi får bättre utdelning av medel. Det här känns nästan övermäktigt.

I ett pressmeddelande skriver välfärdsområdet att det nuvarande servicenätet inte är ett resultat av noggrant övervägande och noggrann planering, utan att det är en summa av 19 olika organisationers lösningar. Därför behöver verksamheten nu förändras.

– Vi vidtar de här åtgärderna för att vi ska kunna erbjuda människorna i vårt välfärdsområde en mer fungerande servicehelhet men också för att kunna trygga servicen i framtiden. Vi genomför de här förändringarna behärskat och under ständig uppföljning för att smidigt kunna reagera på eventuella problem, säger välfärdsområdets direktör Marina Kinnunen.