Papperspåse för bioavfall väcker missnöje i Jakobstadsområdet – disponent: ”Det är logiskt att man använder plastpåse när alternativet inte fungerar”

Från och med den 19 juli ska hushållen i Ekorosks område använda papperspåsar eller biologiskt nedbrytbara plastpåsar för bioavfallet. Men övergången har inte bivit någon framgångssaga.

Från och med den 19 juli ska bioavfallet läggas i en papperspåse eller en biologiskt nedbrytbar påse i de tio kommuner som hör gemensamt äger avfallshanteringsbolaget Ekorosk. Från bolagets sida rekommenderar man papperspåsar, men biologiskt nedbrytbara plastpåsar kan också användas.

Förändringen har inte tagits emot med någon större entusiasm. Papperspåsen har istället varit sommarens stora snackis och många är missnöjda med förändringen. Det främsta skälet är att man anser att påsarna inte håller och att avfallstunnan därför luktar illa.

Vill få bort plasten ur bioavfallet

Informatör Pia Grankvist på Ekorosk säger att det varit bråda dagar då telefonerna gått varma.

- Det har varit många frågor om hur man ska göra, var man hittar rätt påsar och hur man ska använda dem och vad man ska göra om de läcker, säger Grankvist.

Ekorosks målsättning är att få bort plasten ur bioavfallet, därför kom man ut med nya direktiv.

Klagomål om trasiga påsar och lukt

Även på disponentbyrån Ekonovia som sköter bostadsbolag i Jakobstad, Pedersöre, Larsmo och Karleby, märks missnöjet.

– Det nya systemet med papperspåse fungerar inte tillfredställande. Vi får klagomål om att papperspåsarna går sönder och att avfallskärlen börjar lukta väldigt mycket, säger disponent Magnus Enkvist.

Både han och ägarkollegan Nils-Johan Enkvist önskar att Ekorosk kunde erbjuda en alternativ påse som håller fukt.

– Det är märkligt att man går ut med ett direktiv som det inte finns fungerande tekniska lösningar för. Om man måste göra något som inte fungerar så naggas förtroendet för Ekorosk och avfallsnämnden i kanten, säger Nils-Johan Enkvist.

Papperspåsen klarar tre dagar om den står luftigt

Pia Grankvist säger att det vanligaste felet många gör är att placera papperspåsen i en hink som inte andas och där luften inte cirkulerar. Det leder till att påsen blöts upp.

– A och O är att påsen står luftigt. Man kan placera påsen på ett galler eller i en gallerkorg, sådana finns att köpa. Då kan fukten avdunsta, för bioavfallet är ju vått, säger Grankvist.

Om påsen står luftigt borde den klara åtminstone tre dagars användning säger Grankvist. Då ska den ännu hålla för att lyftas upp och föras ut i tunnan. Grankvist tipsar också om att man kan placera en bit torrt bröd, lite papper eller en äggkartong i botten på påsen.

Telefonen ringer hos disponenten

Det nya upplägget ger disponenterna mer arbete och sedan juli är det också Ekorosk som svarar för tömningen av plast- och kartongkärlen utöver bioavfallskärlen som redan innan var Ekorosks ansvar. Tömningen är ett ännu större problem än papperspåsarna säger Nils-Johan Enkvist.

– Ekorosk skulle leverera nya kärl och ta bort de gamla, men det har inte heller fungerat. Och tömningen är bristfällig och våra kunder ringer ner oss om fulla avfallskärl.

Pia Grankvist säger att det rör sig om ett tekniskt problem. I juli när överföringen mellan det gamla systemet och det nya ägde rum föll en del hushåll främst i Kauhava men också en del i Jakobstad, Karleby och Nykarleby bort.

De berörda hushållen fick alltså ingen tömning av bioavfallet på flera veckor. Detta var alltså ett tekniskt problem som har korrigerats nu säger Grankvist.

Avfallskaos på Ekorosks område

Nils-Johan Enkvist säger att det råder ett visst kaos vad det gäller avfallshanteringen just nu. Dels gäller det papperspåsarna men också att tömningen inte fungerar och skräpet flyger runt när kärlen blir överfulla.

– Det känns som om Ekorosk inte riktigt har kontroll över situationen just nu.

Magnus Enkvist säger att det är disponenten som husbolagen vänder sig till när något inte fungerar. Ekorosk är det också svårt att få kontakt med.

– Därför får vi som disponenter också lida när Ekorosk inte sköter sina åtaganden. Jag förstår att Ekorosk fått mycket extra arbete, men de borde ha tillräcklig personal för att klara sitt uppdrag. Jag hoppas att det kommer att fungera bättre i fortsättningen, säger Magnus Enkvist.

Om papperspåsarna i biotunnan går sönder är det husbolaget, och i sista hand gårdskarlarna, om ska sköta detta. Det innebär att de boende faktureras för en extrakostnad säger Nils-Johan Enkvist.

- Men det gäller inte bara kostnaden, det är också fråga om trivsel. Det är inte trevligt att ha en stinkande bomb på en i övrigt välskött gård med fina planteringar, säger Enkvist.

Avfall väcker känslor

Att övergången till papperspåse rör upp känslor är inget som direkt förvånar Pia Grankvist. Avfall väcker debatt och åsikter. När Ekorosk delade ut separata tummor för bioavfallet blev det också en veritabel folkstorm.

– Många argument är de samma, som att det kommer att bli så blött i tunnan, säger Pia Grankvist.

Pia Grankvist förnekar inte att det kommer att jäsa i tunnan i sommarhettan. Men det har det även gjort tidigare. Men hon poängterar att ocksån plastpåsen läckte.

Att avfall väcker debatt tror Grankvist även beror på att Ekorosk kommer och lägger sig i hur folk ska göra i sina egna hem, i det allra privataste utrymmet under diskbänken. Ett ställe man inte vill visa upp för utomstående.

– Att vi som utomstående kommer och blandar oss i vad man gör i sitt eget kök är inte välkommet. Sen tror jag också att det beror på allmänt förändringsmotstånd, det har vi på Ekorosk alltid mött, säger Grankvist.

En ytterligare orsak kan vara att befolkningen blir så illa tvungen att tänka om och ändra sina rutiner. Det blir lite obekvämt innan man fått in den nya vanan säger Grankvist.

Ungefär hälften av hushållen använder papperspåse

Hittills är det knappat hälften av hushållen som tagit till sig de nya direktiven och placerar sitt bioavfall i papper eller nedbrytbara plastpåsar. Det är lite svårt att avgöra eftersom påsarna ofta går sönder under transporten säger Pia Grankvist.

– Det är lite bekymmersamt för vårt mål är ju att få bort mikroplasten ur bioavfallet, säger Grankvist.

När bioavfallet kommer till biogasanläggningen rivs påsarna sönder. Om avfallet då placerats i en vanlig plastpåse leder det till att det skapas små, mjuka plastflagor som går igenom alla såll och sikt.

Det gör att mikroplasten stannar i kompostjorden som är bioavfallets restprodukt.

– Vi har inte gjort den här ändringen för att vara elaka eller förstöra folks vardag. Utan för att få bort mikroplasten, det finns ingen teknik i dag som tar bort plastbitarna ur avfallet, säger Pia Grankvist.

Pia Grankvist säger att kunderna är med på att få bort plasten, de vill inte heller ha mikroplast i dricksvattnet, eller i hav och sjöar. Dit som regnet och blåsten för plasten.

– Förr eller senare är det något djur som får plasten i sig och i sista hand är det människan.

Logiskt att använda plastpåse om alternativet inte funkar

Att bara knappa hälften av invånarna i Ekorosks område övergått till papperspåse förvånar inte Nils-Johan Enkvist.

- Innan vi får ett fullgott alternativ kommer invånarna att använda plastpåse för bioavfallet. Det hjälps inte. Det är logiskt när inte alternativet fungerar, då kör man med plastpåse, säger Nils-Johan Enkvist.

Grankvist hoppas på att åtminstone 60 procent av kunderna tar till sig förändringen inom ett år. Hon säger att hon är realist, men samtidigt ser optimistiskt på framtiden.

För varje hushåll som tar till sig förändringen minskar mängden mikroplast. Och när Grankvist och hennes kollegor berättar om Ekorosks målsättning är de flesta med på tåget.

– De är positiva till att få bort mikroplasten, men önskar samtidigt att det skulle finns ett bättre sätt. Det finns det tyvärr inte i dagsläget, säger Grankvist.