Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Nya bantningsmediciner är goda nyheter för många – läkare betonar vikten av att samhället förebygger övervikt

Illustrationsbild på överviktig person vars midjemått mäts.
Bildtext Allt fler har ett alltför stort midjemått och det är hälsofarligt.
Bild: AOP

Det har under senare tid kommit effektivare mediciner mot övervikt och fetma och de kommer att få stor positiv inverkan för många personer, bedömer experter. Långtidseffekterna är ändå okända.

De nya bantningsmedicinerna har samma aktiva ämne i sig som mediciner som redan i flera år använts mot diabetes typ 2. Skillnaden är bara att dosen är högre i de nya preparaten.

Det aktiva ämnet kallas semaglutid och verkar genom att härma ett tarmhormon som minskar hungern.

– Det är stora patientgrupper som kan ha nytta av det här preparatet. Men det är väldigt viktigt att vi inte glömmer bort de förebyggande aspekterna. Det är väldigt sorgligt att unga människor tidigt i livet utvecklar svår fetma.

Det säger Annika Rosengren som är professor vid institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin i Göteborg i Sverige.

Porträtt på Annika Rosengren.
Bildtext Professor Annika Rosengren lyfter fram samhällets ansvar.
Bild: Johan Wingborg

”Vi ska inte ha ett samhälle där man är totalt bilberoende”

Övervikt och fetma har blivit allt vanligare över hela västvärlden under de senaste åren. Enligt Institutet för hälsa och välfärd (THL) är drygt hälften av finländarna överviktiga och drygt var femte är rejält överviktig.

Nya mediciner råder alltså inte bot på de bakomliggande orsakerna till det här.

– Förebygga är att man inte har ett samhälle där man är totalt bilberoende, där man är tvungen att använda benen för att förflytta sig från punkt A till punkt B och att det finns tillgång till bra, nyttig och billig mat, kommenterar Rosengren.

Hon får medhåll av Milla Rosengård-Bärlund som är specialläkare i inre medicin och endokrinologi vid Tornsjukhuset i Mejlans i Helsingfors.

Rosengård-Bärlund säger att det är upp till beslutsfattare att ta sitt ansvar för att folk ska ha bättre förutsättningar att leva hälsosammare.

– Samhälleliga åtgärder, som till exempel sockerskatten, skulle vara bra. Och kanske olika saker som skulle befrämja att man har lättare till idrott.

Högre skatt på sockerhaltiga produkter och också annan ohälsosam mat har debatterats aktivt i år, men det är oklart om det är en fråga som politikerna kommer att främja under den närmaste tiden.

Regeringen utarbetar däremot ett nationellt program för en fysiskt aktiv livsstil. Man betonar också att en sådan här livsstil är lättast att lägga sig till med redan i den tidiga barndomen.

Också Republikens president Sauli Niinistö sporrade nyligen folk att röra på sig, med hjälp av en offentlig födelsedagspromenad i söndags.

”Många upplever mättnadskänsla för första gången”

Specialläkaren Milla Rosengård-Bärlund berättar att många av hennes patienter har haft positiva erfarenheter av att gå ned i vikt med hjälp av semaglutid-mediciner.

– Det är ganska många som säger att för första gången i mitt liv så behöver jag inte tänka på mat hela tiden. Jag kan äta och känna efter att jag ätit en halv portion att jag är mätt. Många säger att de inte har upplevt mättnadskänsla, att de inte ens vet vad det är.

Porträtt på läkaren Milla Rosengård-Bärlund.
Bildtext Milla Rosengård-Bärlund berättar att många av hennes patienter har haft stor nytta av de aktuella medicinerna.
Bild: Niklas Fagerström / Yle

När det finns ett överflöd av ohälsosam mat och dryck, så kan alla inte kontrollera sitt intag av dem lika väl. Medicinerna ger bättre förutsättningar för det.

– Vi har mycket patienter som har kämpat med övervikt i många år. Och det är där vi äntligen upplever att vi kan få någon hjälp till det.

Vikten går i medeltal ned med närmare 20 procent på ett år – till exempel från 110 kg till 88 kg. Det gör det också lättare för många att hitta ivern att motionera mer.

– Det är revolutionerande. Vi har en stor grupp med patienter som äntligen upplever att de har kunnat få någon annan hjälp än det att man säger att de ska äta mindre och röra på sig mer, kommenterar Rosengård-Bärlund.

Medicinen ökar alltså mättnadskänslan och förbättrar samtidigt blodsockervärdet. Flera studier har bekräftat den här effekten.

Obekräftat resultat gällande hjärt-kärlsjukdomar

Resultat som inte har bekräftats av oberoende forskare tyder också på att risken för hjärt-kärlsjukdomar minskar med 20 procent hos personer som behandlas med semaglutid, jämfört med placebo. Effekten rapporterades i ett pressmeddelande från läkemedelsbolaget Novo Nordisk tidigare den här månaden.

När det gäller hjärt-kärlsjukdomar finns ändå effektiva preparat som man har ännu längre erfarenhet av – nämligen statiner. De är också betydligt billigare.
– Statiner är också ofta underutnyttjade, kommenterar professor Annika Rosengren.

Efterfrågan på de här bantningsmedicinerna har globalt varit stor, och det har blivit brist på dem på många håll.

Både europeiska och finländska läkemedelsmyndigheter har på sistone instruerat läkare att inte skriva ut diabetesmediciner till personer som ska använda dem för att gå ned i vikt.

– Vi borde naturligtvis se till att de patienter som på riktigt behöver medicinen får den. Sedan är det ju så att svår övervikt är också en svår sjukdom. Frågan är lite kvistig, säger Rosengård-Bärlund.

Effektivare tack vare högre dos

Experter bedömer att högre doser semaglutid, såsom de som ingår i de nya bantningsmedicinerna (upp till 2,4 mg i månaden), är mer effektiva för viktnedgång än de lägre doser som ingår i diabetesläkemedel (1 mg i månaden).

– Sedan ser vi också en ganska stor individuell variation så att människorna kan vara lite olika känsliga för den här medicinen. Så det finns också de som kan få en effekt med mindre dos och de är ju förstås lyckligt lottade för det kan bli lite förmånligare den här behandlingen, fortsätter hon.

Men tillgången på de här nya läkemedlen är tills vidare dålig i Finland. Till exempel läkemedelsföretaget Novo Nordisk säljer för tillfället sin överviktsmedicin Wegovy främst i Danmark, Norge, Tyskland och USA.

Den här medicinen är också relativt dyr. Den kostar cirka 270 euro i månaden och subventioneras tills vidare inte av den offentliga sektorn. I praktiken handlar det om en injektion man tar en gång i veckan.

Kuvituskuva laihdutuslääkkeenä käytettävästä Wegovy injektiopakkauksesta.
Bildtext Läkemedlet Wegovy är riktat till personer med övervikt eller fetma.
Bild: AOP

Läkemedelsprisnämnden i Finland kommer ändå så småningom att ta ställning till om staten borde betala för sådana här bantningsmediciner. Det är svårt att säga om nämnden kommer att ge grönt ljus för det, med tanke på det höga priset.

Läkemedlen med semaglutid behöver också oftast tas under lång tid.

– Vi har mer och mer börjat tala om övervikt som en kronisk sjukdom. Det är lite som att sköta blodtryckssjukdom eller diabetes. Vi kan inte sköta ett halvt år med medicin och tänka att sedan är det skött, berättar Milla Rosengård-Bärlund.

Hon tillägger att det vanligen tar ett år innan patienten har fått maximal effekt av medicinen.

Och hon konstaterar att många som börjar ta en sådan här medicin nog kommer att behöva fortsätta göra det hela livet, men att det också är ganska individuellt.

”Det är verkligen betydande för folkhälsan”

Rosengård-Bärlund betonar att fler överviktiga gärna kunde ta mediciner för att gå ned i vikt, och hon menar att det i förlängningen kommer att få stor betydelse för folkhälsan.

– Vi har kunnat visa med de här medicinerna att man kan förebygga typ 2 diabetes hos personer med övervikt. Det gäller också flera av de här andra sjukdomarna som hör ihop med övervikt. Så visst talar vi om någonting som verkligen är betydande för folkhälsan.

Annika Rosengren är inne på samma linje, men uttrycker det lite annorlunda:

– För folkhälsan så tror jag att det är väldigt viktigt att man ser till att personen inte utvecklar övervikt och fetma. Men för de enskilda individerna som redan har utvecklat fetma, så är det naturligtvis enormt positivt att det här läkemedlet finns att ta till.

Men biverkningar finns också

Många av de som tar semaglutid-mediciner mot övervikt och fetma drabbas av biverkningar.

Rosengård-Bärlund påpekar att de oftast relaterar till tarmen, eftersom medicinen härmar ett tarmhormon.

– Illamående är det absolut vanligaste. Nästan alla har ens lindrigt illamående. Men det är något som brukar gå om när man trappar upp medicineringen långsamt. Då vänjer man sig vid det.

Dessutom förekommer sura uppstötningar, förstoppning och lös mage.

– Det är ganska sällan vi behöver avsluta medicineringen på grund av biverkningar. Men visst finns det sådana som får så svårt illamående att de inte tål det.

Långtidsbiverkningarna av att ta sådana här bantningsmediciner – till exempel i tiotals år – är samtidigt okända. Professor Annika Rosengren efterlyser mer forskningsresultat innan man allmänt börjar skriva ut sådana här preparat under lång tid.

EMA utreder fall av självskadebeteende

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA utreder också om medicinen har självskadebeteende som en sällsynt biverkning, efter att myndigheter på Island uppmärksammade den europeiska myndigheten på några sådana här fall. EMA väntas komma med sin slutsats i november.

Läkemedelsbolaget Novo Nordisk har ändå förnekat att det skulle finnas en sådan här koppling. Det är inget man har märkt i sina studier.

– Här kan man betona det att när man påbörjar en medicinering för övervikt så är det viktigt att patienterna följs upp. Man måste göra en plan för medicineringen, kommenterar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

Hon ser stor potential med de här bantningsläkemedlen och med kommande läkemedel som fungerar på liknande sätt, men som kan bli ännu effektivare.

Diskussion om artikeln