”Talterapi är så mycket mer än att korrigera r-fel” – det är viktigt att barn får terapi så tidigt som möjligt, idag börjar många onödigt sent

De flesta barn tycker om att gå i talterapi. Det gör också sjuåriga Lina som nu har tre år bakom sig hos talterapeuten. Men utredningsprocessen för att få terapi kändes onödigt lång och jobbig.

Anne Pihlströms dotters tal kom igång senare än hos storebror. Anne hade redan funderat på saken då dottern var i tre års ålder, men hon tänkte att alla barn utvecklas i olika takt.

Sedan tog dagiset upp saken till diskussion och då inleddes utredningar.

Först gav en talterapeut sitt utlåtande, sedan undersökte en läkare och en psykolog Lina. Efter det fick hon en remiss till Foniatriska polikliniken.

Utredningsprocessen tog nästan ett år tills Lina blev berättigad till talterapi som Folkpensionsanstalten ersätter.

”Utredningen tar för lång tid”

Mamma Anne är i övrigt otroligt tacksam över all hjälp deras Lina fått, men hon kritiserar utredningen som tog så länge.

– Det är inte bra för så här små barn att vänta ett helt år, de borde få talterapi snabbare eftersom kommunikationen mellan barn påverkar så mycket deras vardag, säger Pihlström.

Lina har hela tiden tyckt om att gå i talterapi. Där handlar det om att leka och spela, rita och göra uppgifter, och att återberätta händelser.

Linas talutveckling går i perioder. Under fjolåret då hon gick i förskola skedde en stor utveckling, berättar Anne

– Det var antagligen en kombination av talterapi och förskoleundervisning, och att kommunikationen blev bättre med kompisarna, funderar Anne.

Anne har gått en kurs om stödtecken så att hon kan stödja sin dotter.

Hur länge Lina ska få talterapi vet de inte. En gång per år utvärderar en utomstående talterapeut Linas talutveckling och de besöker Foniatriska polikliniken.

Lina har en utvecklingsrelaterad språkstörning som i praktiken betyder att hon har svårt att förstå tal och att själv producera tal.

– Det har inget med hennes intellekt att göra men hon får kämpa mycket för att hitta ord, förklarar Anne.

Talterapeuten kan också hjälpa vid problem med att svälja

Michaela Holm jobbar som talterapeut på Folkhälsan. Hon berättar att talterapi är långt mycket mer än att korrigera uttalsfel.

– Vi talterapeuter jobbar bland annat med att förbättra klientens kommunikation och tal, att hjälpa med språket, att handleda om barnet har svårt med ätande eller sväljande, berättar Holm.

Hon understryker att barnet borde komma i talterapi så tidigt som möjligt. Den vanligaste åldern då talterapi ges är mellan tre och sex år. Men det skulle vara bra att inleda terapin redan vid ett och ett halvt till två års ålder. Helt enkelt för att “styra in på rätt spår” så tidigt som möjligt.

De första orden brukar barnen säga ungefär vid ett års ålder. Om barnet vid två års ålder har färre än 50 ord, kan det vara anledning att ta upp saken på rådgivningen.

Holm rekommenderar varmt att man kontaktar rådgivningen, som sedan slussar vidare till talterapeut vid behov.

– I vissa fall kan det finnas behov av andra terapier eller stöd och då är det bättre att det görs en helhetsutvärdering när och hur de olika stödformerna ska sättas in så inte allt kommer på en gång, säger Holm.

Det finns en hel rad orsaker bakom varför ett barn kan behöva talterapi. Alla barn är olika och utvecklas i olika takt. Det kan handla om något avvikande i utvecklingen. Ibland vet man redan före födseln att bebisen föds med ett syndrom och då inleds talterapin redan i spädbarnsskedet.

Inom talterapin används ofta tecken och bilder som stöd. Då handlar det om att använda bilder för vardagssituationer som används i kommunikationen. Man kan också använda tecknen från teckenspråket för att visa vardagliga saker.

Talterapi på känslospråket

Talterapi kan ges individuellt, i par eller i grupp. I allmänhet ges talterapin på barnets känslospråk eller på det kommande skolspråket. Om barnet kommer från en tvåspråkig familj kan den andra föräldern få handledning på sitt eget modersmål.

En ytterst viktig del av talterapin är att barnets närmiljö får handledning så att de kan stödja barnet – föräldrarna, nära släktingar och de som jobbar inom småbarnspedagogiken.

Talterapi ges ett år åt gången.

Det är viktigt att det sker en utveckling och att det finns ett behov av terapin och målen ska vara tydliga och på något sätt mätbara. Ett mål kan till exempel inte vara att barnet ska få ett starkare språk.

– Barn tycker vanligtvis om att gå i talterapi men terapin ska inte vara en rolig hobby som fortsätter år efter år utan att framstegen och nuläget utvärderas, poängterar Holm.

Talterapi är medicinsk habilitering som ingår i social- och hälsovården i Finland. För att få använda titeln talterapeut ska man vara utbildad logoped och vara beviljad titeln av Valvira.