Kommunforskarens tips till Sibbo: ”Den som leder jobbet behöver veta vad folk har för förväntningar”
Yle Östnyland berättade i början av veckan om att en del fullmäktigeledamöter i Sibbo är missnöjda med hur fullmäktiges möten sköts. Universitetslektor Linnéa Henriksson har tagit del av problemet och kommer med förslag.
Det låter inte som någon jättekris, konstaterar Linnéa Henriksson när Yle Östnyland ringer henne. Det finns tillfällen då beslutsfattande helt och hållet klappar ihop i kommunen och det har det inte gjort i Sibbo. Men det betyder ju inte att det inte kan vara problematiskt och jobbigt, konstaterar hon.
Linnéa Henriksson är universitetslektor i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi. Hon är själv också kommunalpolitiker för SFP i Raseborg, så hon har erfarenhet av kommunalt beslutsfattande både på jobbet och fritiden.
De är jättevanliga, den här typen av känslor i olika sammanhang
Linnéa Henriksson, universitetslektor
Kommunpolitiker i Sibbo klagar på beslut som fattas bakom kulisserna, dåligt uppbyggda möten och en diskussionskultur som inte alltid är tillåtande. På våren blev mötena många och långa och det var också oklart hur mycket ledamöterna fick prata på mötena.
– De är jättevanliga, den här typen av känslor i olika sammanhang. Skulle jag vara i Sibbo skulle jag fundera på om de avsatt tillräckligt mycket tid för att lära känna varandra. Det låter också som om de har haft flera möten på distans, kanske i början, under pandemin.

Kommunexpert Linnéa Henriksson skulle prata mera om mål och förväntningar
Linnéa Henriksson berättar om en licentiatavhandling i Sverige där hon nyligen var opponent. Avhandlingen handlade om vad som händer då fullmäktigemöten hålls på distans.
– Mötena blir längre men anförandena blir kortare och tonfallet blev råare. Och överlag gynnas sammanhållningen inte av digitala möten.
Henriksson säger att det också finns andra studier som tyder på att sammanhållningen inte gynnas av digitala möten.
Alla borde våga prata om sina förväntningar
Fullmäktiges ordförande Ari Oksanen (Samlingspartiet) är medveten om att allt inte alltid har gått som smort på mötena och innan fullmäktiges höstperiod kör igång den 4 september ska han träffa alla gruppordförande för att prata om den kommande säsongen.
Han har också som vana att träffa alla gruppordförande innan varje fullmäktigemöte.
Linnéa Henriksson tycker att det är jättebra. Hon säger att det är viktigt att inse att ledamöter har olika förväntningar på hur det är att sitta i fullmäktige, och att det är viktigt att man vågar prata om sina förväntningar. Hon tar ett restaurangbesök som exempel.
– Om du och jag går på restaurang och du vill ha en snabb pizza, medan jag vill äta en trerätters middag, så kan vi komma ut med två helt olika upplevelser av vår gemensamma måltid.
Vad är normal möteskultur?
När Yle Östnyland ringde runt och pratade med lokala beslutsfattare i Sibbo svarade en av dem att möteskulturen i Sibbo är helt normal. Linnéa Henriksson vill problematisera den här tanken.
– Jag har en uppfattning av vad som är normal möteskultur för mig, men går jag på möte någon annanstans kan det hända att det fungerar annorlunda.
Linnéa Henriksson jämför ledamöterna i fullmäktige med studenterna vid Åbo Akademi.
– Under alla mina år med studenter har jag lärt mig att folk inte alltid behöver få som de vill, men om de får en förklaring och har en känsla av att de förstår varför saker görs som de görs, så accepterar folk de flesta lösningar.
Kommundirektörens kommentar
Ledamöterna i Sibbo önskar sig färre ärenden att behandla per möte. Det är tjänstemännen, med kommundirektör Mikael Grannas i spetsen, som förbererder ärendena inför mötena.
– Det finns möjligheter att påverka fullmäktiges lista från tjänstemannasidan, men det är inte lätt, säger han.
Grannas berättar att hösten handlar mera om ekonomi och budget. Våren handlar däremot om samhället. Vissa planer är politiskt enkla och andra är svårare och tar mera tid att fundera på, till exempel utbyggnaden av Nickby gård som man jobbat på i Sibbo sedan 2015.
Grannas tycker ändå inte att antalet ärenden i fullmäktige har ökat nämnvärt under de senaste åren. Det är behandlingstiden på fullmäktiges möten som har blivit längre.
Det har aldrig tidigare diskuterats så mycket som nu
Mikael Grannas, kommundirektör
Under förra fullmäktigeperioden införde Sibbo riktlinjen att fullmäktiges möten ska sluta före klockan 22. Det är en arbetsskyddsfråga, men dels också en fråga om att diskussionen inte är så konstruktiv då mötesdeltagarna blir för trötta.
– Det har aldrig tidigare diskuterats så mycket som nu. Människor kommer med åsikter och diskuterar. Jag tror det dels beror på att vi är en dynamisk och växande kommun att vi har många samhällsutvecklingsfrågor som kommer på vårt bord.

Mikael Grannas säger att politikerna ska våga be om workshops och vägledning
Kommundirektör Mikael Grannas poängterar också att det här fullmäktige består av många nya ledamöter.
Vid kommunalval växlar vanligtvis mellan 30 och 40 procent av de förtroendevalda, och en del av de nya brukar ha erfarenhet från politik. Nu har Sibbo ett utbyte på 60 procent och väldigt många är helt nya i politiken.
– Jag är öppen för goda idéer som kommer från politikerna.
Hotet utifrån var tidigare en enande faktor
Grannas har också en egen teori om varför kommunens utveckling väcker så mycket diskussion.
– Då jag kom för 12 år sedan hade det varit en stor politisk kris på grund av att Helsingfors tog Östersundom. Det skapade en otrolig spänning, men det var ett yttre hot som förenade politiskt. En lång tid hade vi en väldigt enstämmig åsikt om kommunens tillväxtstrategi.
Grannas säger att åsikterna numera går mera isär om hur kommunen ska utvecklas.
– Det blir mera diskussion och mera debatt och mera bordläggningar och återremitteringar. Men jag hoppas att slutresultatet är kvalitativt bättre.