Hoppa till huvudinnehåll

Politik

Ministeriet ändrar regeringens förslag om att skära i bostadsstödet – berör hundratusentals personer

Tjänsteman talar i mötesrum.
Bildtext Social- och hälsovårdsministeriets direktör Eveliina Pöyhönen säger att den nya lagen ger mindre besparingar än regeringens förslag.
Bild: Erik Vierkens / Yle

Enligt regeringens planer skulle alla som lever på utkomststöd själva stå för en del av sina boendekostnader. Social- och hälsovårdsministeriet har en annan lösning.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår en förändring i boendeandelen i utkomststödet. Lagförslaget ser annorlunda ut än regeringens förslag. Enligt ministeriets direktör Eveliina Pöyhönen är det mer humant.

– Det här bottnar i en skrivning i regeringsprogrammet men ersätter självrisken på 5 procent, säger Pöyhönen.

Ursprungligen var planen att alla som lever på utkomststöd själva skulle betala 5 procent av sina boendeutgifter. Social- och hälsovårdsministeriets förslag drabbar inte alla, utan de som bor i ett hushåll med så kallade skäliga boendeutgifter ska enligt det få sitt utkomststöd som vanligt.

Under 2022 fick 274 000 hushåll, totalt 400 500 personer, utkomststöd.

Beror på kommunen

Skäliga boendeutgifter bestäms av FPA enligt hyresnivåerna i olika kommuner och blir en hyresnorm. Personer som har högre hyra än hyresnormen kommer att få tre månader på sig att söka en billigare bostad.

– Det går att söka utkomststöd för flyttavgifter, säger Eveliina Pöyhönen.

Pengarna kommer från statens kassa.

Mindre i sparbössan

Med lagförslaget vill man också göra det lättare för FPA att bevilja utkomststödets bostadsandel.

– När något är på lag- och förordningsnivå är det strängare krav och behovsprövningen blir inte lika bred, säger Eveliina Pöyhynen.

Hon säger att det är denna mekanism som ger besparingar för staten.

– Det blir mindre inbesparningar än det hade blivit med en självriskandel, men skillnaden är inte hemskt stor.

Lagförslaget är ute på kommentarsrunda fram till den 18 september.