Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Dags för gulnäbbsintagningar i Åbo: ”Det bästa är alla människor man träffar”

Dags för gulnäbbsintagningar i Åbo: ”Det bästa är alla människor man träffar” - Spela upp på Arenan

Gulnäbbsintagning innebär att de nya studerandena introduceras till studielivet och studiegemenskapen vid sin högskola. Intagningsriterna har förändrats radikalt på bara några år.

Nästa vecka är det dags för gulnäbbsintagning vid Åbo Akademi. Det blir en rundvandring för studerandena i Akademikvarteren med olika uppgifter som specialföreningarna vid studentkåren ordnar.

Det kan vara utmaningar, att massera en äldre studerande, frågesporter eller att hoppa i sopsäckar.

Dessutom kommer gulnäbbarna att vara klädda i sopsäckar. Det är för att alla ska vara lika klädda, man vet vilka som är med om gulnäbbsintagningen. Dessutom skyddar de åtminstone lite mot eventuellt regn.

Två studerande står framför en röd tegelvägg. De är iklädda halare och studentföreningarnas tröjor. På bilden står de bredvid varandra och håller armen om varandra.
Bildtext Ida Nikkanen och Leia Boullenger har många fina minnen från sina gulisintagningar.
Bild: Maj Lundström / Yle

– Mitt bästa minne från min egen gulisintagning är alla människor jag träffade, alla man lärde känna. En av dem jag träffade under intagningen är en av mina närmaste vänner idag, säger Ida Nikkanen, som är ordförande för Humanistiska föreningen vid Åbo Akademi.

– Syftet är att välkomna de nya studerandena med i studiegemenskapen på ett lättsamt och roligt sätt, säger Leia Boullenger, styrelsemedlem i Åbo Akademis Studentkår, med ansvar för tutor- och gulnäbbsverksamhet.

Får själv bestämma om man vill ha alkohol eller få sin näsa målad gul

Under intagningsprogrammet får de nya studerandena träffa andra gulnäbbbar, äldre studerande samt också lära känna föreningarna inom studielivet.

Både Nikkanen och Boullenger säger att gulisintagningarna ändrat mycket på 10 år. Bland annat Åbo Akademis studentkår vill komma ifrån tidigare rykten om att det förekommer alkoholhets och uppmuntran till nakenhet under intagningarna.

– Poängen är inte att förnedra någon eller skratta åt någon, utan att alla ska ha kul tillsammans. Man ska skapa en känsla av gemenskap och alla ska känna sig trygga, säger Boullenger.

Därför har man ordnat utbildningar i tillgänglighet för de olika föreningarna och infört policyer.

– Det råder en helt annan kultur nuförtiden. Man tänker kritiskt och man är medveten om gränserna, säger Boullenger.

Gulnäbbarna får bland annat själva bestämma om de vill ha traditionella gula näsor eller något målat på sina kinder.

Studerande på gulisintagning. Fyra studerande med gula näsor.
Bildtext Glada gulnäbbar som vann bingon vid Teologiska studentföreningens gulnäbbsintagning 2013.
Bild: Sofia Liljeström

I Humanistiska föreningen har man tänkt mycket på att sänka tröskeln för deltagande i gulisintagningarna, berättar Nikkanen.

– Vi har inte ordnat en programpunkt med alkohol på många år, utan gulnäbbarna får istället själva välja ifall de har med sig alkohol. Ifall det förekommer alkohol på en programpunkt kollar man först om det är okej för deltagarna.

Ny intagningskultur – coronapausen var en vändpunkt

Boullenger säger att hon hört att det tidigare har funnits punkter i intagningen som uppmuntrat till nakenhet och att alkohol har varit mer av en självklarhet än vad det är nu.

– Förstås varierade det och jag kan inte säga helt exakt hur det varit. Men största skillnaden är medvetenheten idag.

Kulturen har ändrat så pass mycket att man inte sticker ut på samma sätt ifall man inte vill dricka alkohol, konstaterar Nikkanen.

– Det är inte något man ser ner på.

Gulnäbbsintagning vid Åbo Akademi. Studerande klädda i sopsäckar.
Bildtext Vid Teologiska studentföreningens gulnäbbsintagning 2013 skulle gulnäbbarna gå i slowmotion över Dombron.
Bild: Laura Serell

Blir det tråkigare då man inför mer regler och är striktare?

– Det skulle jag inte säga. Vi brukar säga att om ett evenemang inte går att ordna alkoholfritt så är det ju inte ett bra evenemang, då är det ju tråkigt, säger Nikkanen.

Att bryta långvariga traditioner kan vara väldigt svårt, speciellt inom vissa föreningar.

– I vår förening blir det inte ett krig om hur det var förr och nu, men jag vet att det varit lite svårt i andra föreningar, men vi är eldsjälar och bankar nog igenom förändringar då det behövs. Ibland får man rätt mycket kritik, men inte på en störande nivå.

Boullenger påpekar att människor snabbare byts ut inom studiemiljön än till exempel på arbetsplatser, så det är lättare att införa nya traditioner.

– Dessutom hade coronan en viss inverkan. Efter två års paus i studielivet har man glömt bort vissa grejer, och det har funnits plats för att hitta på helt nya traditioner.

Diskussion om artikeln