Joakim Paasikivi: Drönarattackerna en signal till Ryssland att de inte kan gömma sig från krigets verklighet

Under natten till onsdag blev hela sex regioner i Ryssland mål för drönarattacker – den mest omfattande mot landet sedan kriget i Ukraina bröt ut. Ryssland meddelar att man håller på att utreda var drönarna kom från för att kunna förebygga kommande anfall.

Överstelöjtnant Joakim Paasikivi vid försvarshögskolan i Stockholm ser flera effekter av de här attackerna.

Rent konkret kan ju anfall mot militära mål som militärflygplatser ge utdelning, säger han, som till exempel anfallet mot flygfältet vid Pskov där fyra transportplan ska ha förstörts.

– Men det visar också att det ryska luftförsvaret brister och det tvingar också möjligen fram omgrupperingar från rysk sida, säger Paasikivi.

Men attackerna i mera civila områden har också ett syfte, säger Paasikivi, nämligen strategisk kommunikation.

– Det tror jag framförallt är avsikten med attacker mot Moskva – regeringsbyggnader, Kreml och så vidare. Oavsett om de når fram eller inte, så blir det tydligt för den ryska ledningen och till del den ryska befolkningen att man faktiskt är med i kriget.

Sedan, konstaterar Paasikivi, så har det ju den ytterligare effekten att man stänger ner Moskvas flygplatser.

Attackerna knappast en engångsföreteelse

Ukraina har inte tagit på sig ansvaret för attackerna, men Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj har tidigare sagt att attacker på ryskt område är ”oundvikliga, naturliga och absolut rättvisa” så länge Ryssland fortsätter sitt anfallskrig mot Ukraina.

Paasikivi tror oavsett inte att här är sista gången vi ser sådana här omfattande drönarattacker. Mycket handlar om hur många drönare Ukraina lyckas producera och hur snabbt man lyckas utvärdera vilka mål man vill slå mot och vad man vill uppnå med attackerna.

– Vi är tidigt i den här kampanjen än, för man måste hålla på ett tag för att se om det får den effekt man avser. Men jag tror nog att det här har ganska stort genomslag i Ryssland och att det kommer att vara en lyckad, assymetrisk taktik, alltså något annat än att bara slåss vid fronten.

Drönare är här för att stanna

Det har skett en snabb utveckling av användandet av drönare – allt från små hobbyvarianter med sprängämnen på till större, mera avancerade varianter, inte minst för att många är lätthanterade och betydligt billigare än konventionella vapen.

Både Ryssland och Ukraina har använt sig av stora mängder drönare, och det är inte omöjligt att vi kommer att se mera av dem i framtida konflikter också, säger Paasikivi, även om han inte tror att de kommer att ha samma framträdande roll i städer som de har i kriget i Ukraina just nu.

– Ett skäl till att båda sidor använder sådana här drönare är ju att ingen sida har lyckats få ett luftherravälde, säger Paasikivi, särskilt inte Ryssland över Ukraina tack vare det ukrainska luftförsvaret. I ett framtida krig, om det värsta skulle hända och Nato skulle dras in, så skulle bilden se annorlunda ut därför att Natos flygvapen är så avsevärt mycket starkare. Men på stridsfältet, och till havs kan drönare vara något man måste räkna med.