Yrkesfiskare om EU:s förslag att stoppa strömmingsfisket i Finland: ”Vi får ingen inkomst ifall förbudet blir verklighet”
Yrkesfiskaren Mikael Brunström i Rosala i Kimitoön har fiskat i 40 år, men tror att det kan bli svårt att fortsätta om EU stoppar strömmingsfisket nästa år.
Nollkvoter är ett hårt slag mot strömmingsfisket i Östersjön
– Vi kan inte åka ut och får ingen inkomst ifall förbudet blir verklighet, säger Brunström. Förutom att det drabbar oss yrkesfiskare helt konkret så blir både industrin och konsumenterna utan strömming, så visst får det stora följder.
Enligt Brunström känns det också som att EU nu har glömt bort miljöfrågan, eftersom yrkesfisket genom sin fångst drar upp stora mängder kväve och fosfor som annars skulle bli kvar i havet.
– En tid hette det att vi med vår trålare drog upp den mängd fosfor som Åbo stad hade lov att släppa ut, säger Brunström. Jag antar att de mängderna stannar kvar i havet nu så visst är det här också en miljöfråga.
Fiskfodret till den odlade laxen måste importeras
I Åboland används en stor del av strömmingsfångsten som fiskmjöl som tillverkas vid fabriken i Kasnäs. Fiskmjölet förädlas och blir bland annat foder för minkar vid pälsfarmer och fiskodlingar.
– Nu går vi bakåt i utvecklingen eftersom vår strömming har blivit fiskfoder, men det måste nu ersättas med importerat foder från exempelvis Nordsjön eller var man nu hittar det, säger Brunström. Det betyder att då vi tidigare dragit upp fosfor ur Östersjön så blir det kanske nästa år så att vi igen får lägga till fosfor.
En orsak till att EU vill förbjuda strömmingsfisket nästa år är att forskning visar att strömmingen blivit både magrare och mindre. Har du förståelse för de argumenten?
– Jag vet inte vad jag ska tro eftersom den strömming som vi drog upp i vintras var både fetare och större än vanligt, säger Brunström. Dessutom har Kaj Mattsson som själv är fiskbiolog och har kontakt med forskare sagt att strömmingen verkar må bättre än på länge, så det känns som om beståndet redan nu mår bättre.
Brunström har förståelse för att kvoterna kan minskas, men ett totalstopp känns som en väldigt drastisk åtgärd.
– Årets kvot fiskade vi upp rekordfort och jag kan inte längre dra upp någon strömming i år, säger Brunström. Kvoterna förändras årligen och det kan vi leva med, men en nollkvot blir nog svår.
Yrkesfisket går en oviss framtid till mötes
Brunström har själv fiskat i snart ett halvt sekel och upplevt både uppgångar och nedgångar.
– Då jag inledde min karriär som yrkesfiskare så sorterade vi all fisk vi drog upp och den såldes som filéer. Eftersom foderpriset var dåligt så dumpade många fisken man drog upp eftersom det inte lönade sig att ta den i land, säger Brunström. Under vissa perioder hade vi också glesa trålpåsar för att inte fånga för små fiskar men det kanske inte heller var så fiffigt eftersom fisken dör i samband med det och sjunker till botten.
Priset har också skiftat från år till år betonar Brunström, vilket gjort det svårt att planera framtiden och göra investeringar.
– Då EU kom talades det om att allt skulle bli bättre eftersom vi fick personliga kvoter, men inte har det heller varit bra alla gånger, säger Brunström. Kvoterna sågar upp och ner och kan kasta från år till år med tiotals procent.
Men om det nu blir ett totalstopp för fiskandet så tror nog Brunström att det också betyder ett slut på yrkesfisket som vi känner det.
