Skarvar har olagligt störts norr om Hangö – antalet skarvbon ökar i Västnyland

Antalet skarvbon har ökat med 17 procent i Västnyland jämfört med i fjol. Nya skarvkolonier har dykt upp i Sjundeå, Ingå och Hangö.

Skarvkolonier norr om Hangö har störts olagligt i sommar. Ornitolog Jörgen Palmgren som räknar skarvbon på ett område norr om Hangö udd upptäckte försöken att störa skarvarnas häckning.

26 juni besökte han Salholmen och hittade två störningsapparater upphängda i träden.

– Apparaterna är kopplade till stora bilackumulatorer. De har högtalare och är uppsatta med svarta plastband i tallarna, säger Palmgren.

Palmgren hörde inget ljud från apparaterna när han befann sig på Salholmen, men han antar att det tidvis kommer ett högt ljud från dem.

Han rapporterade om fyndet till Finlands miljöcentral (Syke). De meddelar om saken vidare till NTM-centralen, som sedan beslutar om saken ska anmälas till polisen.

Forskare Pekka Rusanen på Finlands miljöcentral tror att dylika apparater inte är särskilt effektiva.

– Förstås kan apparaterna fungera i början. Men fåglarna vänjer sig vid dem. Man måste aktivt störa fåglarna om man helt vill bli av med dem, ett störande ljud räcker inte till, säger Rusanen.

I fjol hittade Jörgen Palmgren motsvarande störningsapparater på Lilla Järpholmen.

Apparater som stör fåglarna är inte det enda han sett. Den här sommaren noterade Palmgren att någon fällt träd på Björkholmen. I fjol såg Palmgren hundratals skarvbon på holmen.

Forskare Pekka Rusanen berättar att de som fällt träden på Björkholmen inte hade tillstånd att göra det.

Antalet skarvbon har ökat jämfört med i fjol

Antalet skarvbon har ökat i hela landet med 14 procent jämfört med förra sommaren.

I västra Finska viken ökade skarvstammen med nästan 2 300 bon.

Enligt Finlands miljöcentral kan ökningen av antalet skarvar bero på att den senaste vintern var mildare än vanligt i Europa.

I Hangö, Raseborg, Sjundeå och Ingå har antalet skarvbon ökat med 17 procent jämfört med 2022.

Raseborg såg en märkbar ökning. Antalet bon i Hangö minskade klart.

I siffrorna räknas inte den stora skarvkoloni i Porkala som ligger på gränsen mellan Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt.

Nya skarvkolonier i Västnyland

Det har dykt upp helt nya skarvkolonier i Sjundeå, Ingå och Hangö.

I Sjundeå finns en ny skarvkoloni med 80 bon och i Ingå en ny koloni som också har 80 bon. På norra sidan om Hangö finns en ny koloni med 36 skarvbon. Pekka Rusanen på Finlands miljöcentral vill inte berätta exakt var de nya skarvkolonierna finns.

Ser man över tid så är det inte fråga om någon dramatisk ökning av skarvar i Västnyland, det kommer nya skarvkolonier men sådana försvinner också, och antalet skarvbon fluktuerar från år till år.

I tabellen ovan finns den stora skarvkolonin på gränsen till Kyrkslätt inte med. Varje rad visar en skarvkoloni, och hur antalet bon i kolonin ändrats över tid.

Skarvarna häckar allt oftare i träd

Enligt Finlands miljöcentral har andelen storskarvar som häckar i träd ökat. I hela landet var andelen bon i träd nästan 60 procent av det totala antalet bon i sommar. För fyra år sedan var de bara en fjärdedel.

Också i Västnyland häckar storskarven mest i träd, bara enstaka bon ligger på marken. Annat var det på 1990-talet då skarven började häcka i Västnyland efter att ha varit försvunnen i många år.

– De första bona som vi hittade 1996 var alla på marken, berättar Jörgen Palmgren.

– De har annars också flyttat till träd. Om människor stör dem så är det bättre för dem att vara i träd. Det går inte att plocka bort ägg och sådant, säger Palmgren.

Enligt Finlands miljöcentral häckar allt fler skarvar i den inre skärgården och i träd eftersom havsörnen nappar skarvens ungar ur boet.

– Skarven har nästan helt lämnat yttre skärgården där den först häckade. När havsörnen blev vanligare och de började jaga skarvungar så måste skarvarna flytta närmare kusten. Det är förstås dåligt ur människans synvinkel, då där finns sommarstugor, säger Pekka Rusanen.

Det går att få undantagstillstånd av NTM-centralen för att schasa bort skarvar på våren om de försöker bygga bo för nära bosättning.

Det rör sig alternativa fakta om skarven

Storskarven är ett kontroversiellt ämne då många ogillar fågeln.

Jörgen Palmgren tror att de försök att störa skarvens häckning han sett i Hangö kan ha påverkat antalet bon. Men han konstaterar att om skarven minskar på en holme så kan de ha flyttat en bit bort.

Storskarven är fridlyst året runt i Finland enligt naturvårdslagen. Det är en ursprunglig art som försvann då människan jagade den och det fanns skadliga miljögifter som DDT i havet.

Både Jörgen Palmgren och Pekka Rusanen kan berätta att det cirkulerar alternativa sanningar om storskarven, som att skarvarna i Finland skulle vara en annan art än den som ursprungligen hör till vår natur. Men det stämmer inte, storskarven är samma fågel som försvann ur vår natur för över hundra år sedan.

Storskarven har olika underarter. Den underarten som finns i Finland heter Sinensis.

– Någon hittade på att det handlar om Kina, det här Sinensis, säger Palmgren.

Du kan kommentera artikeln 14.9 fram till klockan 20.30.