Regeringen vill skära i den sociala tryggheten – diakoniarbetare befarar att bostadslösheten kommer att öka

Regeringen vill skära ner på arbetslöshetsunderstödet och allmänna bostadsbidraget. Diakoniarbetare Carita Eklund i Åbo tror att allt fler kommer behöva hjälp för att få vardagen att gå runt.

För några dagar sedan presenterade finansminister Riikka Purra (Sannf) sitt förslag på statsbudgeten för 2024. Regeringen vill skära ner på statens utgifter med ungefär fyra miljarder euro under den här valperioden. Därför planerar regeringen att skära ner på de sociala stöden, såsom arbetslöshetsunderstödet och det allmänna bostadsbidraget.

Det här oroar de instanser som hjälper personer som har hamnat i kläm i samhället.

Åbo svenska församlings ledande diakoniarbetare Carita Eklund säger att redan utsatta människor i samhället hamnar i en ännu värre sits om nedskärningarna blir verklighet.

– De har så många andra utmaningar, att den ekonomiska utmaningen som finns blir övermäktig, säger Eklund.

Omfattande nedskärningar planeras

Enligt Finansministeriets förslag ska det allmänna bostadsbidraget skäras ner och staten ska också täcka en mindre andel av hyran än tidigare. Samtidigt planerar regeringen att skära ner på arbetslöshetsunderstödet och grunddagpenningen.

– Jag tror att det har långtgående följder. Vi kommer att ha fler människor som mår psykiskt dåligt, som aldrig kommer att klara sig i arbetslivet.

Eklund säger att vem som helst kan hamna i en livskris, eller annan situation där man inte har tillräckligt med resurser att klara sig.

– Vi kan vara med om en bilolycka, vi kan bli misshandlade någonstans eller vara i ett parförhållande där det funnits missbruk eller annat, säger Eklund. Då är vårt liv på paus, och när vi kommer därifrån har vi så stora psykiska skador att det tar länge att reparera, och vi duger inte på arbetsmarknaden som kräver 110 procent av en ung människa.

Har stor påverkan på redan utsatta människor

Eklund poängterar också att alla inte har ett socialt nätverk runt sig, som kan hjälpa till om något går snett i livet. I till exempel Åbo bor majoriteten av invånarna i enpersonshushåll.

– Hela vårt samhälle är uppbyggt på att man lever i parförhållanden och familj. Om den ena blir sjuk så har den andra en stadig inkomst, att det finns en grundtrygghet i att vi stöder varandra. Men det stämmer inte längre i dagens värld. Vi är allt mera beroende av att klara oss själva, säger hon.

För den som inte har ekonomiska svårigheter kan 50 euro i månaden ses som en liten summa, men för den som lever med knappa inkomster kan 50 euro ha en stor betydelse om den i framtiden ska gå åt till att betala hyran i stället för andra levnadskostnader, säger Eklund.

– Jag tänker att leva varje dag med under tio euro för mat och hygien och kläder, som blir faktum för många av de här människorna, är inte mera värdigt.

Hjälpbehovet kommer att öka

Om nedskärningarna träder i kraft, tror Eklund att allt fler människor kommer att söka hjälp från instanser som Åbo svenska församling. Hon är också rädd för att det här kommer att leda till en ökad bostadslöshet.

– Den risken finns för att människor helt enkelt inte kan ta hand om sin situation, säger Eklund.

Eklund har med oro följt den politiska diskussion som har pågått kring personer som har hamnat i ekonomisk knipa eller på annat sätt är utsatta.

– Jag blir väldigt ledsen, för att man tycker att alla inte är värda ett människovärdigt liv, säger hon.