Allt fler nyutexaminerade är arbetslösa – studiehandledare: ”Viktigt att ändå satsa på en karriär man själv är intresserad av”

Ny statistik visar att arbetslösheten bland personer som nyligen har utexaminerats har ökat med mer än 1 000 personer jämfört med för ett år sedan. Över 700 av dem hade nyligen fått en högskoleexamen.

På Centralorganisationen för högutbildade i Finland – fackförbundet Akava – är man oroade över den ökade arbetslösheten bland nyutexaminerade.

– Det är inte vad vi önskar. Om vi tänker på unga i allmänhet så minskar alltid framtidstron när osäkerheten växer, säger Akavachefen Lotta Savinko.

Savinko påpekar att det helt enkelt är den ekonomiska utvecklingen som är orsaken till det här – att många organisationer har det mer kämpigt nu och också ser mer pessimistiskt på framtiden.

Hon efterlyser att regeringen skulle skjuta upp olika försämringar som kan drabba särskilt unga i arbetslivet extra hårt, eller kanske slopa förändringarna helt och hållet.

Hon tänker då till exempel på planerna att försämra arbetstryggheten och arbetslöshetsförmåner.

– Kanske man borde överväga på nytt alla de där reformförslagen, just gällande unga. Det gäller alla de möjliga reformer som nu genomförs.

Hon betonar också vikten av individuellt stöd i att hitta utbildning och jobb.

Balansgång att välja studier och yrke

Så hur mycket ska studerande egentligen tänka på möjligheterna att få jobb i framtiden? Så här svarar Victor Norkko som är studiehandledare i Helsinge gymnasium i Vanda sedan fyra år tillbaka:

– Det är nog en balansgång. Jag ser på saken som så att ungdomar måste välja sådant som intresserar. Det kan annars bli ganska långa år på universitetet eller yrkeshögskolan.

Han tillägger ändå att det ändå kan vara säkrare att söka sig till en bransch med goda framtidsutsikter. Men läget kan också variera ganska snabbt.

Det är ofta svårt att veta hurdan arbetskraft som behövs inom till exempel 5–10 år.

Trots att det nu är så att arbetslösheten ökar mycket bland de som nyligen tagit en högskoleexamen, är det så att högskoleutbildningar ofta ger allmänna färdigheter som kan anpassas till olika slags yrken, säger Norkko.

– Ja, det tänker jag i princip. De flesta utbildningar på högskolor ger sådana färdigheter, att kunna analysera och tolka data. Det är sådant som kommer att behövas.

Ekonomi och psykologi intresserar

Samtidigt är möjligheten till jobb alltså god i många yrken som inte kräver en högskoleexamen.

– För många skulle det också vara ett riktigt bra alternativ. Det finns de som väljer högskolestudier fast det kanske inte är deras grej. Men det är svårt att säga när man är 17, 18, 19. Det är inte alltid så lätt att veta hur man är när man är 25. Det kräver en bra självkännedom av den studerande.

Vad är det för branscher som studerande i nuläget gärna vill söka sig till, enligt din erfarenhet?

– Jag har uppfattningen att ekonomiutbildning drar väldigt mycket – betydligt mer än förr. Också psykologi intresserar mer. Medan humanistiska och naturvetenskapliga utbildningar överlag inte drar lika mycket.

Han tillägger att motiveringen bakom en examen i ekonomi är att det är en bred utbildning som inte stänger några dörrar. Man har många yrkesmöjligheter efter en sådan examen.

Vad funderar studerande själva kring sina framtidsutsikter? Är de ofta oroliga till exempel för att de inte kommer att få jobb efter studierna?

– Jag skulle inte säga att möjligheten att få jobb oroar så mycket. Det vanligaste är oron över att få studieplats. Om jag inte får det på första året så får jag det på andra året. Många söker till de utbildningarna där söktrycket är ganska högt. Det är svårt att komma in.

Norkko påminner också om att många unga har svårt att veta vad de vill göra i framtiden, och att det också är okej att inte alltid veta på förhand.

– Det kan vara väldigt svårt för en 18-åring att greppa det man ska studera till exempel i fem år. Och det är inte heller underligt att man kan komma på andra tankar under de år man studerar, fastän det kanske inte är önskvärt.