Förening slår larm: De som har självmordstankar får inte hjälp i tid

De som ringer kristelefonen mår allt sämre och slåss med bland annat självmordstankar. Många som sökt hjälp inom hälsovården får inte hjälp, uppger föreningen Psykisk Hälsa i Finland (Mieli).

De som jobbar med att ta emot samtal i föreningen Psykisk Hälsa i Finlands kristelefon måste allt oftare ringa 112 eftersom fler som tar kontakt är akut självdestruktiva, uppger föreningen i ett pressmeddelande.

Samma gäller de som tar kontakt via föreningens krischattar.

Samtalen och diskussionerna visar att de hjälptjänster som finns inom hälsovården inte har lyckats svara på behovet. De som riskerar begå självmord får inte tillräcklig vård, konstaterar föreningen.

De här är de största utmaningarna inom vården

Finland har de högsta självmordssiffrorna i Norden: Över 700 självmord per år. Speciellt unga män är utsatta, men under senare år har också allt fler unga kvinnor begått självmord.

Självmordstankar har blivit allt vanligare. De självdestruktiva samtalen till kristelefonen har ökat under de senaste tio åren, men speciellt sedan pandemin.

Att allt fler kämpar med självmordstankar bekräftas också i en undersökning som Institutet för hälsa och välfärd gjort.

Alla som jobbar inom hälsovården borde få utbildning i att förebygga självmord

Sanna Vesikansa, föreningen Psykisk Hälsa i Finland

I THL:s undersökning och i föreningen Psykisk Hälsa i Finlands statistik framgår det att många självdestruktiva personer som söker hjälp via hälsovården ofta blir hemskickade från bland annat jouren, psykiatriska polikliniken och vårdcentralen.

Föreningen konstaterar att det här är oroväckande och att regeringen borde satsa mer på förebyggande av självmord, likaså välfärdsområdena.

Mer konkreta resurser behövs, säger direktören för föreningens krisverksamhet Sanna Vesikansa.

”Det behövs åtgärder för att de som är i fara att begå självmord och deras närstående snabbt ska få stöd i svåra situationer. Alla som jobbar inom hälsovården borde få utbildning i att förebygga självmord och i att föra självdestruktivitet på tal”, säger Vesikansa i ett pressmeddelande.

Föreningen ser särskilt två utmaningar i vården av självdestruktiva personer:

1. Vårdpersonalen känner inte igen självmordsrisken och de självdestruktiva får inte vård

2. Om de självdestruktiva får rätt vård är problemet att det inte finns tillräcklig vård att få i fortsättningen

Samtidigt konstaterar föreningen att personalen inom vårdbranschen har det tungt och svårt då exempelvis de psykiatriska sjukvårdsplatserna minskat och antalet vårddygn blivit färre.

”Förstås är vi oroliga för dom som är självdestruktiva och för deras närstående, men också sjukvårdsproffsen har det tufft då det inte finns något ställe dit de kan skicka personer som är i akut fara”, säger Marena Kukkonen som är chef för föreningens center för suicidprevention.