Nedskärningar, arbetskonflikter och tajta omröstningar – Atte Harjanne: ”Regeringen får arbeta hårt för att inte falla av misstag”
Den politiska hösten bjuder på dramatik från starten.
I dag inleder riksdagen sitt arbete och redan imorgon ska riksdagen ta ställning till regeringens meddelande mot rasism.
Debatten avslutas med att riksdagen röstar om regeringens förtroende på fredag. Dessutom har Vänsterförbundet och De Gröna har meddelat att de kommer att föreslå misstroende mot de sannfinländska ministrarna Riikka Purra och Wille Rydman.
Riksdagsledamöterna väntas alltså trycka på knappen tre gånger: om regeringens förtroende, samt de två ministrarnas. För att undvika en förtroendekris är pressen hård på att alla regeringspartier, SFP medräknat, röstar enhälligt för regeringen. Hur enskilda ledamöter röstar, och huruvida leden måste hållas raka i alla tre omröstningar, återstår att se.
Redan i juli krävde hela oppositionen att förtroendet för finansminister Purra skulle mätas, men då ansåg talman Jussi Halla-Aho att det inte fanns tillräckliga grunder för att avbryta riksdagens sommarpaus.
”Hårda beslut redan i höst”
Nyinvalda riksdagsledamoten Joakim Wigelius (Sannf) tycker det är bra att man kommit vidare från att gräva i femton år gamla bloggtexter till att äntligen förverkliga regeringsprogrammet med betoning på den hårda budgetdisciplinen och skärpningarna i invandringspolitiken som partiet lovade inför valet.
Wigelius utlovar hårda beslut redan i höst. I nästa års budget föreslår regeringen direkta inbesparingar på 700 miljoner euro.
– Ju mer man slösar tid på politiskt velande och fortsätter ta skuld, desto hårdare slår det tillbaka senare, säger Wigelius.
Den skärpta invandringspolitiken kräver för sin del mera tid och konsekvensbedömningar innan regeringen hittar ett sätt att förverkliga den, säger Wigelius.
Frågor för den politiska hösten
Ekonomin. Budgetförslaget innehåller direkta inbesparingar på 700 miljoner euro och redan nästa år kommer vi att få se nedskärningar i sociala bidrag. Hit hör t.ex. bostadsstödet och den inkomstrelaterade dagpenningen. Regeringen förhandlar om budgeten den 19-20 september.
Regeringens funktionsförmåga. Med 109 mandat är regeringens majoritet knapp, vilket betyder att omröstningar kan bli svåra eftersom det kräver att regeringspartiernas led hålls raka och att tillräckligt många ledamöter är på plats varje gång det gäller. Eventuella nya rasistiska utspel skulle bli mycket svåra att hantera för regeringen Orpo som nu förbundit sig till sitt meddelande om likabehandling och icke-diskriminering.
Arbetsmarknaden. Regeringen planerar bland annat en begränsning av strejkrätten, vilket väntas leda till omfattande stridsåtgärder på arbetsmarknaden.
Social- och hälsovården. Lagen om funktionshinderservice ska skjutas upp till 2025, höjningen av personaldimensioneringen på äldreboenden skjuts framåt.
Hjallis Harkimo från oppositionspartiet Rörelse nu säger att det just nu är fel tidpunkt att göra nedskärningar.
– Nu när vi går neråt är det sämsta man kan göra att spara. Istället borde man sätta mer pengar på att hjälpa företagen att växa, säger Harkimo.
– Man säljer finska bolag för 3 miljarder och satsar 1,3 miljarder på att ett tåg ska gå 15 minuter snabbare till Åbo. Det är bortkastade pengar. Sådant gjorde man för tio år sen.
Harkimo: Fel tajming
Nedskärningarna i de sociala bidragen tror Harkimo inte heller kommer att ge önskad, sysselsättande effekt.
– Det är klart att man måste få människor som lever på stöd att jobba. Men om det inte finns arbetsplatser kan man inte fordra det. Och när de har mindre pengar att använda så stramar det till vår tillväxt och vår ekonomi, säger Harkimo.
Henrik Wickström (SFP) säger att nedskärningarna kommer att tangera socialskyddet vilket kommer att väcka diskussion.
– Det är viktigt att man granskar hur de eventuella nedkärningarna som finns i regeringsprogrammet påverkar olika grupper innan beslut fattas, säger Wickström.
”Regeringen får arbeta hårt för att inte falla av misstag”
Atte Harjanne (De Gröna) tror att regeringen på sikt kommer att falla, eftersom omröstningarna gång på gång kommer att bli tajta och även små saker kan förvandlas till stridsäpplen.
– Marginalen är så tunn att regeringen kommer att få arbeta hårt för att inte falla av misstag. Regeringspartierna har inte hemskt mycket råd att stappla, särskilt inte när partierna helt tydligt inte litar på varandra, säger Harjanne.
Många frågor kan bli svåra att svälja för sannfinländarnas väljare, säger Harjanne och nämner nedskärningspolitiken, men också EU-politiken där frågan om gemensam skuld kan bli aktuell.
Harjanne säger att han talar av erfarenhet när han säger att saker som man kommit överens om under regeringsförhandlingarna senare kan vålla problem om de inte går framåt i den takt som man planerat.