Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

I nuvarande takt tar det 50 år för Hangö att reparera gamla avloppsrör – innebär risker för både miljön och byggnader

Svarta vattenrör som ska användas för dagvatten i en hög utomhus. På marken gräs. Det är regnigt och blött.
Bildtext De här rören väntar på att sänkas ner i marken så att dagvattnet kan skölja igenom dem.
Bild: Nicole Hjelt / Yle

Sedan Hangös avloppsledningsnät byggdes, har skyfallen blivit vanligare. Då det kommer stora mängder regn under en kort tid så klarar inte pumpstationerna av det, vilket leder till att smutsigt vatten rinner över och ut i havet.

Senast i slutet av augusti rann vatten ut i havet då pumpstationen på Parkbergen inte klarade av vattenmängden. Orsaken är att Hangö har så kallat blandavlopp, det vill säga gemensamma rör för avloppsvatten och dagvatten – alltså regnvatten och smältvatten.

En skylt som avråder från bad vid en strand. Det regnar.
Bildtext När pumpstationen rinner över rinner avlopssvatten ut i havet. Det hände i slutet av augusti och ledde till badförbud på bland annat stranden Bellevue.
Bild: Nicole Hjelt / Yle

– Det finns nästan 30 pumpstationer i centrala Hangö, och den sista är den som haft problem eftersom allt vatten rinner via den, förklarar Sanna Varjus angående Parkbergens pumpstation.

Varjus är chef vid det kommunala affärsverket Hangö vatten, och hon säger att det var vanligt att man byggde kombinerade avlopp förr.

– Det har hänt mycket sedan dess och regnen har blivit annorlunda. Det regnar kanske inte lika ofta, men då det regnar gör det det ordentligt. Därför räcker inte kapaciteten i pumpstationen till, säger hon.

Rostbruna lock till vägbrunnar staplade på varandra.
Bildtext Det kommer att dröja årtionden innan man i Hangö kommer ikapp sin saneringsskuld – om man gör det.
Bild: Nicole Hjelt / Yle

Nuförtiden byggs det separata rör för avloppsvatten och regnvatten. I Hangö löper ändå arbetet långsamt. Saneringsskulden är 50 kilometer.

– Vi sanerar nu en kilometer per år så det betyder att vi skulle vara klara om femtio år, och då har de nya avloppsledningarna hunnit bli gamla, konstaterar Varjus.

Målet är att komma upp till en takt på fyra kilometer per år. Det ändå finns flera orsaker att det är utmanande att få Hangös dagvattenssytem på rätt köl igen. Dessutom innebär inte nätverkets höga ålder endast en risk för naturen. Går rör sönder kan de också skada fastigheter till exempel på grund av läckor eller stockade avlopp.

En kvinna i orange regnjacka lutar sig mot vattenrör som staplats på varandra utomhus. Hon har ljust hår och glasögon.
Bildtext Sanna Varjus vid Hangö vatten berättar att det finns särskilda problemområden i Hangö som borde åtgärdas.
Bild: Nicole Hjelt / Yle

En av Hangös utmaningar är att staden byggs ut och det gör att grönområdena minskar.

– Då marken asfalteras rinner det mera vatten till rören, förklarar Sanna Varjus.

Hon säger att det är en sak som småhusägare gärna får tänka på. Det kan till exempel löna sig att låta bli att asfaltera tomten så att regnvattnet sugs upp av marken.

Flera bostäder men färre skattebetalare

En annan utmaning är att trots att det byggs nytt i Hangö så ökar inte befolkningsmängden. En stor del av fastigheterna fungerar som semesterbostäder.

Bernt Förström (SDP), ordförande för tekniska nämnden, menar att det är ett problem eftersom behovet av underhåll ökar samtidigt som skatteintäkterna inte gör det.

Medan det är affärsverket Hangö vatten som ansvarar för avloppsrören faller dagvattnet på kommunens ansvar.

Förström säger att summan som reserveras för att sanera dagvattensystemet i staden varit rätt lika de senaste åren även om önskemålet varit mera pengar.

– Det är varje år samma sak, investeringsbudgeten bantas ner och behovet är större än de pengar man får, konstaterar han.

Rör och vägar ska gärna saneras samtidigt

Eftersom kommunen och affärsverket har olika ansvarsområden inom samma system, behöver de samarbeta kring saneringsarbetena. Utöver det får rörsaneringarna gärna sammanfalla med gatuarbeten för att man inte ska behöva gräva flera gånger på samma ställe. Det innebär att det ska finnas pengar för två arbeten samtidigt.

För att det ska finnas pengar krävs det förutom skattebetalare också kunder som betalar vattenavgift.

Också de intäkterna har dalat. Mängden fakturerat vatten sjönk med kring 200 000 kubikmeter i fjol i jämförelse med år 2021, men var ändå ungefär på samma nivå som under föregående år år 2020.

– Vi skulle behöva mycket mera saneringspengar än vi fått under de senaste åren. Det är tyvärr så att vi behöver mera pengar, och det betyder att vi måste höja våra vattenavgifter, förklarar Sanna Varjus.

Växter vid en vattenpöl i regnväder.
Bildtext Rikliga regn ställer till med problem i avloppsrören.
Bild: Nicole Hjelt / Yle

Paradoxalt nog skulle rören alltså i längden må bra av riklig vattenanvändning, eftersom det skulle inbringa mera pengar som kunde användas till sanering.

Det är förstås en sanning med modifikation eftersom såväl naturen som vattenledningarna tackar då vattenanvändningen är måttlig. Mängden avloppsvatten är dessutom blygsam i förhållande till dagvattnet då det regnar ordentligt. Det går alltså inte att hindra överrinning genom att låta bli att duscha eller spola i regnoväder, säger Sanna Varjus.

– Regnvattnen kommer i så stora mängder att det inte hjälper, men förstås kan man tänka på det.

Inom staden är man ändå medveten om problemet. I fjol höstas började Hangö vattens direktion göra upp en strategi för de kommande tio åren med hjälp av en konsult. I den står bland annat att man ska ha en investeringsplan klar nästa år och att man år 2028 ska ha kommit igång med ett effektivt saneringsarbete. Där ska även finnas instruktioner för hur fastighetsägare på bästa sätt kan minimera problemen med dagvatten.

Anslag i budgeten för investeringar i dagvattensystemet

  • 2020: 65 000 (utfall: 37 000)

  • 2021: 330 000 (utfall: 160 000)

  • 2022: 100 000 (utfall: 133 000 )

  • 2023: 350 000

I årets budget har reserverats över tre gånger det belopp som man reserverat året innan för att sanera avloppsrör i staden. Till exempel på Styrmansgatan, Kadermogatan och Fredsgatan är arbetena i full gång. I budgeten för årets investeringar i dagvattensystemet finns 200 000 euro reserverat för Råvägens dagvatten och ett avrinningsrör till havet.

Byggarbetsplats där rör saneras. Stängsel runt arbetsplatsen. En grävmaskin och rör inanför stängslet.
Bildtext I årets budget har det reserverats över tre gånger mer pengar för rörsanering än i fjol.
Bild: Nicole Hjelt / Yle

Hangö har ändå ännu en lång väg att gå.

En karta där de områden som behöver rörsanering finns utmärkta med röda linjer.
Bildtext Här är Hangö vattens skiss över var rören behöver saneras och var det behövs skilda avlopp för dagvatten.
Bild: Hangö vatten

Staden gör som bäst upp budgeten för nästa år då man annat fattar beslut om hur mycket pengar som ska reserveras för att förnya rören. Revisionsnämnden som granskar stadens ekonomi anser att det skulle vara viktigt att Hangö minskade på saneringsskulden. I praktiken innebär det bland annat höjda vattenavgifter.

Hangö uppbär sedan år 2017 också en dagvattenavgift av fastighetsägare. Den summan används däremot inte till sanering utan till underhåll av dagvattensystemet. Intäkterna från dagvattenavgiften var kring 120 000 euro år 2022.

Diskussion om artikeln