Forskare: Antirasism måste bli en större del av verksamheten i skolorna – hela utbildningssystemet borde ses över i grunden

Lärare har ett stort asvar att förebygga rasism, men för att råda bot på problemet måste de också få tillgång till fortlöpande utbildning, säger forskaren Aminkeng Alemanji.
I Svenska Yles granskning framkommer det att lärare och rektorer inte har ingripit då barn och unga utsatts för rasism i skolan.
Aminkeng Alemanji är äldre universitetslektor vid Åbo Akademi och forskar kring frågor som rör rasism och antirasistisk utbildning. På frågan om det görs tillräckligt i finländska skolor för att moverka rasism svarar han så här:
– Det korta svaret är nej. Det vi ser i dag är däremot att människor har hittat mer mod att tala om problemen med rasism, och allt fler är också villiga att lyssna.
Efterlyser mer proaktivt arbete
Öknamn, mobbning, utanförskap och våld hör till sådana former av rasism som borde vara lätta att upptäcka i skolan, men Alemanji påpekar också att allt inte händer i klassrummet. Sedan finns det andra former av rasism som att elever med utländsk bakgrund ges annorlunda vitsord och att lärarna har andra förväntningar på dem.
Rasism har alltid funnits i finländska skolor, menar Alemanji. Det här beror på att de inte är strukturerade som antirasistiska institutioner. Arbete för att aktivt motverka rasism är alltså inte en tillräckligt grundläggande del av verksamheten i skolorna, anser han.
– Ifall man i ett land som Finland inte sätter antirasismen i centrum, så blir det förinställda värdet rasism, säger Alemanji.
Antirasism
Antirasism är aktiv och medveten verksamhet för att motarbeta alla former av rasism. Antirasistisk verksamhet är arbete för att minska etnisk diskriminering, konsekvenserna av diskriminerande förfaranden och negativa fördomar.
Ny diskrimineringslag – men blir det bättre i praktiken?
Den 1 juni 2023 har diskrimineringslagen i Finland blivit strängare. Den ger skolor och personal ett större ansvar för att motverka rasism. Ifall en skola inte ingriper i fall där olika typer av diskriminering eller trakasserier sker kan skolan hållas ansvarsskyldig.
Enligt Alemanji kan man se den uppdaterade lagen som ett steg i rätt riktning – men han tillägger också att det kan vara svårt att bevisa att en lärare faktiskt har sett incidenterna där en elev har blivit rasistiskt behandlad, eller att läraren förstår att det faktiskt är fråga om rasism i olika fall.
– Vad som behövs är en fundamental förståelse för vad rasism är. Lärare måste få hjälp att upptäcka och identifiera rasism och de behöver ges stöd för hur de ska agera när rasismen har uppdagats.
Lärare bär inte ensamma skulden
I avsaknaden av utbildning i hur man förebygger rasism så är det orättvist att beskylla lärare, menar Alemanji.
– De bär inte ensamma hela skulden. De ska kunna hållas ansvariga, men en stor del av problemet ligger i avsaknad av utbilding och stöd.
Enligt Alemanji så har de flesta lärare i Finland aldrig deltagit i ett seminarium om hur man motverkar rasism i skolan eller tagit kurser i ämnet. För att råda bot på problemet måste lärare få tillgång till fortlöpande utbildning. Bara någon enstaka kurs i lärarutbildningen räcker inte.
– Antirasism är inte en betydande del av lärarutbildningen i nuläget. Man kan såklart säga att ”alla borde veta bättre”, men lärare behöver faktiskt hjälp.
”Undervisningsministeriet borde göra mycket mer”
När det gäller den allmänna diskussionen kring rasism i Finland så menar Alemanji att det ofta sätts likhetstecken mellan rasism och diskriminering. Det här är enligt honom fel sätt att tänka.
– Det är fråga om helt olika saker med olika betydelser. Att använda orden som synonymer simplifierar problemet med rasism. Inte all diskriminering är negativ.
– Ett exempel är vårt skattesystem där folk beskattas olika beroende på hur mycket de förtjänar. Det är också en typ av diskriminering, men en typ som leder till positiva resultat. Så är inte fallet med rasism. Det finns ingen rasism som leder till något gott.
Han påpekar också att det är viktigt att inte glömma att det också finns lärare som upplever rasism i skolor, exempelvis från kollegor eller från föräldrar som tycker att de inte är tillräckligt bra för att jobba på en arbetsplats.
Till sist vill Alemanji också lyfta fram vikten av att inte bara tala om rasism i skolan då ett stort fall har uppdagats. Det är viktigt att jobba mycket mer proaktivt istället för att bara reagera, menar han.
– Undervisningsministeriet borde göra mycket mer för att motverka rasismen genom bättre utbildning för lärare, och antirasismen borde vara en central del av utbildningen på alla nivåer.
Spotlight: Skolor som blundar för diskriminering
29 min