Helsingfors innerstad översvämmas lätt vid häftiga regn – svår nöt för staden: ”Lösningen konkurrerar med bostäder och trafik”

För små rör och brist på gröna områden är anledningen till att det lätt blir översvämning i Helsingfors innerstad när det störtregnar. Enligt staden gäller det att kunna välja mellan åtgärder och berdskap.

Förra veckans störtregn ledde till flera översvämningar i Helsingfors stadskärna. Anledningen till att just Helsingfors centrum drabbades hårt är att infrastrukturen här inte är lämpad för extrema vattenmängder.

Underdimensionerade rörsystem och belagda ytor ställer till det

Kajsa Rosqvist som är projektchef på Helsingfors stads klimatenhet, berättar att det är svårt för områden såsom stadskärnan att hantera kraftiga regn på grund av de belagda ytorna som inte kan suga upp regnvattnet.

– I städerna löser man bristen på genomsläppliga ytor med rör som samlar upp dagvattnet. Men innerstadens gamla rör är inte dimensionerade för störtregn. I dem leds avloppsvattnet och regnvattnet i samma rörsystem.

I nybyggda områden har man löst situationen genom att ha separata rör för avloppsvattnet och dagvattnet.

Rosqvist säger att det inte är kostnadseffektivt att bygga om hela rörsystemet i innerstaden och att andra lösningar måste hittas för att tillfälligt hantera stora mängder vatten.

– Allt kan inte byggas med hänsyn till störtregn. Utmaningen med klimatförändringen är att vi vet att regnmängderna och intensiteten kommer att öka, men vi vet inte hur stora mängder och hur ofta vi utsätts för dem.

Enligt Rosqvist handlar det om att göra en avvägning mellan förebyggande åtgärder, som att skapa flera grönområden, och beredskap när det uppstår översvämningar.

Gröna områden tävlar med bostäder om utrymmet i staden

För att kunna hantera regnmängderna lokalt behövs gröna områden.

– Det är viktigt att öka grönstrukturerna överallt där det byggs så att det finns genomsläppliga ytor som kan suga upp regnvattnet. Dessutom avlastas de underdimensionerade rörsystemen genom att vattenmängderna bromsas upp.

Men i Helsingfors råder det konkurrens om marken, säger Rosqvist.

Bostäder behöver byggas och infrastrukturen för biltrafiken tar plats. Under marken är det också trångt på grund av elledningar och rörsystem.

– Det är inget lätt pussel men vi behöver jobba för att få in mer grönstrukturer i alla urbana miljöer.

Rosqvist är ändå hoppfull och berättar att prioriteringen av grönområden stiger.

– Vi har sett stora förändringar i diskussionskulturen de senaste åren. Sommarens torka och bränder i Europa har också visat exempel på riskerna med klimatförändringen.

Just nu pågår mindre försök i Kampen, Berghäll, Åshöjden och Vallgård där totalt 17 parkeringsrutor omvandlas till små gröna oaser med syftet att både dämpa sommarvärmen och öka genomläppligheten av regnvatten. I parkeringsrutorna planterar staden träd och buskar.

– I framtiden måste alla områden ha grönstrukturer och jag tror att vi får övergå till att göra plats för dem i områden där de inte finns.

Samtidigt påpekar hon att Helsingfors är en stor stad med många olika funktioner och intressen. Och än så länge drar byggandet det längsta strået, säger Rosqvist.

Pågående projekt om bedömning av översvämningsrisk i innerstaden

I våras började staden arbeta med att bedöma risken för översvämningar i stadskärnan.

Genom att undersöka regnintensiteter försöker man uppskatta hur stora översvämningar olika regnscenarier leder till. Man tittar också på reparationskostnaderna för de skador som regnen orsakat.

– Syftet är att vi inom staden kan fatta ett medvetet beslut om vilken typ av störtregn vi anpassar oss efter i kommande planering och i byggandet.

Under våren 2024 fortsätter arbetet med att försöka ta fram olika lösningar på översvämningsrisken. Vi jämför också skadekostnaderna mot vad det skulle kosta att förebygga bristerna i infrastrukturen, säger Rosqvist.

En potentiell lösning är att skapa så kallade mångfunktionella gröna områden, men det kan handla om stora områden som ska omvandlas.

Rosqvist nämner Köpenhamn som exempel där man anlagt en stor park som både används som reservoar vid kraftigt regnväder, och som vid vackert väder kan tjäna som basketbollsplan eller lekplats.

– Tyvärr är det så att på platser där risken för översvämning är som störst, såsom järnvägsstationen, är det dyrast att vidta förebyggande åtgärder. Där är det är ont om plats och många ska samsas om utrymmet.