”Jag är jättestressad över hur jag ska hantera mobbning och trakasserier” – blivande lärare vill ha mer utbildning i frågor om diskriminering och rasism

De flesta av våra lärare är vita och har lite eller ingen erfarenhet av rasism. Nya lärare upplever att de inte har tillräckligt med kunskap om hur man ska ta itu med rasism. Viktigt att blivande lärare får en medvetenhet, säger utbildare.

Hanna Nyström är i slutskedet av studierna. Hon siktar på att få sin pedagogie magistersexamen vid årsskiftet. Efter det är målet klart, hon ska börja jobba som klasslärare.

– Jag tänker söka mig till huvudstadsregionen, för där finns jobb, säger Hanna.

Hanna ser fram emot att ta klivet ut i arbetslivet. Att undervisa och planera undervisningen är något hon känner att hon har rätt bra koll på. Men det finns annat som stressar.

– Jag är nog jättestressad över hur jag ska hantera mobbning och trakasserier på grund av hudfärg eller sexuell läggning. Där känner jag att jag saknar kunskap.

Enligt Hanna är konflikthantering en stor del av lärarjobbet och hon skulle gärna ha lärt sig mera om det.

– Både diskriminering och mobbning borde diskuteras mera i utbildningen. Hör jag att ett barn säger elaka saker, så säger jag självklart till. Det är nolltolerans som gäller. Men sen då?

Svenska Yle pratar med flera lärarstuderande som håller med Hanna om att de får lära sig för lite om trakasserier, diskriminering och hur man ska hantera de här frågorna på lärarutbildningen.

Aminkeng Alemanji är äldre universitetslektor på Åbo Akademi och forskar i frågor som rör rasism och antirasistiskt utbildning. I en intervju för Svenska Yle säger han att det inte görs tillräckligt i finländska skolor för att motverka rasism.

– Utbildningsministeriet borde göra mycket mer för att motverka rasismen genom bättre utbildning för lärare, säger Alemanji.

Mera: Forskare: Antirasism måste bli en större del av verksamheten i skolorna – hela utbildningssystemet borde ses över i grunden

Kurser ger de första redskapen

Hanna Nyström började studera på Åbo Akademi i Vasa år 2019. Enligt henne har frågor om diskriminering på grund av hudfärg eller sexuell läggning fått mer synlighet i undervisningen under de senaste åren.

Har du fått tillräckligt med undervisning i frågor som rör trakasserier och diskriminering under dina lärarstudier?

– Nej, det tycker jag inte. Där känner jag att jag saknar kunskap.

Något recept på exakt hur en lärare ska agera kan jag inte ge

Fredrik Rusk

Enligt Hanna är det i slutskedet av studierna som större fokus sätts på lärarrollen. Då tas också frågor om mobbning, trakasserier och diskriminering upp.

– Jag har tagit två kurser som behandlat det här. En kurs handlade mer om föräldrakontakten och i våras hade vi en kurs där fokus bland annat var på mobbning.

Kursen Hanna nämner är en obligatorisk kurs för klasslärare, språkbadslärare och för de som går den internationella lärarutbildningen TLearn. Läraren som håller kursen är Fredrik Rusk. Han berättar att kursen börjar med grundläggande frågor om vad trakasserier och diskriminering är. Man pratar om rasism, dold rasism och rasism kan se ut på systemnivå.

Rusk säger att det här är svåra och stora frågor. Några enkla och snabba lösningar finns inte.

– I grunden handlar det om normer. Allt från uppdelning i pojkar-flickor och religion till hudfärg och sexuell läggning. Vad tycker vi är okej i ett klassrum och hur kan vi som lärare, med små nyanser, påverka eleverna?

I kursen ingår föreläsningar av experter på bland annat näthat. Dessutom har man olika övningar och diskuterar mobbning utgående från forskningsartiklar skrivna om riktiga fall, från den finländska skolvärlden.

– Utifrån de här fallen diskuterar vi varför det inte gick så bra, hur situationen kunde ha hanterats på ett annat sätt. Men något recept på exakt hur en lärare ska agera kan jag inte ge.

Enligt Rusk är grunden till att kunna hantera konflikter medvetenhet.

– Den här kursen är självklart inte är tillräcklig i sig. Det är ett första redskap i redskapsbacken. Sen behövs kollegialt stöd och en samsyn bland personalen i en skola, inte bara hur man hanterar svåra situationer då de uppstår, utan också hur man skapar en miljö som är tillåtande.

Jag har pratat med studerande som tycker att de inte alls är tillräckligt väl förberedda att hantera diskriminering och trakasserier, att det bara är skrap på ytan de får med sig från ÅA. Vad säger du om det?

– Det är tråkigt om de tycker så och då måste vi definitivt göra det bättre. Kanske tydligare låta det synas att de här frågorna genomsyrar hela vår verksamhet.

Vad hoppas du de studerande får med sig från din kurs?

– Att det här är jobbigt. Att det inte är lätta frågor. Men jag hoppas också att de får en medvetenhet som kan hjälpa dem att ta itu med svåra situationer. För det går att lösa, även om det kräver långsiktighet och målmedvetenhet.

Majoriteten av de som blir lärare i Svenskfinland är inte svarta. De har inte invandrarbakgrund och har inte blivit diskriminerade. Kan det här vara ett problem när det handlar om att ta itu med till exempel rasism i skolan?

– På ett sätt, ja. Lärarkåren är homogen. Det finns ett visst utifrånperspektiv som gör att det är viktigt att vara extra alert när det gäller rasism. Men det finns många som studerar till lärare som har upplevt mobbning eller mött på diskriminering och trakasserier. Så kanske man kan komma åt en viss förståelse av utanförskap genom de upplevelserna.

Spotlight: Skolor som blundar för diskriminering

29 min