Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Ny debatt om tyska vapen för Ukraina – förbundskanslern bromsar gällande kryssningsrobotar

Ett flygplan och en kryssningsrobot.
Bildtext Kryssningsroboten Taurus navigerar till sitt mål på mycket låg höjd och den är därför för luftvärnet svår att skjuta ner.
Bild: snapshot-photography/F Boillot/Shutterstock/All Over Press

Det tyska militära stödet till Ukraina är än en gång föremål för diskussion. Just nu grubblar man över om Tyskland borde leverera kryssningsrobotar till Ukraina och också den här gången kritiseras förbundskansler Olaf Scholz för sin avvaktande hållning.

Den här gången handlar debatten om den tysk-svenska kryssningsroboten Taurus, en robot som Ukraina gärna skulle se i sin vapenarsenal.

Den fem meter långa och 1,4 ton tunga roboten navigerar till sitt mål på mycket låg höjd och den är därför svår för luftvärnet att skjuta ner. Roboten är utvecklad för att användas mot starkt befästa mål som bunkrar.

Roboten avfyras från flygplan och har en räckvidd på upp till 500 kilometer. Och det är just den här räckvidden som nu har lett till en ny slitande debatt kring de tyska vapenleveranserna.

Från förbundskansler Olaf Scholz socialdemokratiska parti har det bland annat hetat att man inte vill ta risken att Ukraina använder tyska vapen för att bekämpa mål inom Rysslands gränser.

Därtill säger man sig igen vilja vänta på amerikanska beslut eller att Ukraina får de utlovade F-16-stridsflygplanen.

Som så många gånger tidigare verkar det igen vara förbundskansler Olaf Scholz som bromsar. De två övriga regeringspartierna De Gröna och liberala FDP har talat för att skicka robotarna.

Liberalernas partichef finansminister Christian Lindner konstaterade redan i augusti att han anser att frågan om leveranserna måste lösas.

Scholz kritiseras också för hållning till val

I Ukraina väcker det tyska velandet än en gång missnöje och förbundskansler Scholz har också hamnat i skottlinjen av en annan anledning.

Från USA kommer krav om att Ukraina, trots kriget, borde hålla fast vid president- och parlamentsvalen. De är inprickade för år 2024 och också förbundskansler Scholz har poängterat att de skulle vara viktiga.

Till tidningen Die Welt säger Scholz att han tillmäter reguljära val en stor betydelse.

Scholz hållning anses vara besynnerlig med tanke på att det samma inte skulle kunna bli aktuellt i Tyskland.

Den tyska grundlagen slår nämligen fast att förbundsdagen inte får upplösas ifall av att landet blir angripet.