Som ung idrottare fick Minttu Hukka höra att det är bra att inte ha mens – nu vill hon lyfta ämnet få täcks prata om
När Minttu Hukka som 24-åring fortfarande inte hade fått mens insåg hon att något var fel. Nu vill hon erbjuda unga idrottare stödet hon själv saknade.
Som 19-åring var hon snabbast i Europa i sin åldersklass på 3000 meter hinder. Två år senare såg vägen till OS i Rio öppen ut. Men det blev inget OS och även i övrigt var glädjeämnena få under de följande åren. År 2019 kom hon till en vändpunkt.
– Då, som 24-åring, insåg jag att något var fel. Jag hade ingen mens, jag var ofta sjuk eller skadad och mådde inte bra mentalt, berättar Minttu Hukka i Sportliv.
Hon höll då på med att slutföra sina magisterstudier i träningsfysiologi i USA.
– Plötsligt gick det upp för mig att jag ju är ett skolexempel på RED-S, relative energy deficiency in sport, det vill säga relativ energibrist, som främst drabbar uthållighetsidrottare.
Se Sportliv med Minttu Hukka:
Kan orsaka infertilitet
I sitt jobb som ansvarig läkare vid det olympiska träningscentret Urhea i Helsingfors och landslagsläkare i orientering och skidskytte, stöter Katja Mjösund på RED-S oftare än hon skulle önska.
Bristen på energi påverkar kroppens hormonsystem och kan orsaka en mängd problem.
– Vanligast är att man ofta är sjuk, får väldigt många skador eller känner sig deppig. Det kan också leda till att man inte får samma träningsrespons. Man tränar och tränar men utvecklas inte.
Om det gått två år utan att man blivit bättre ska varningsklockorna ringa.
– De allvarligaste konsekvenserna är mindre vanliga, men kan förutom benskörhet och benbrott vara att man inte kan få barn senare i livet.
Mensbortfall tecken på att något är fel
Precis som Minttu Hukka fick också Katja Mjösund som ung elitidrottare höra att det var normalt att hårt tränande kvinnliga uthållighetsidrottare inte hade mens.
– Möjligen tänker någon tränare av den gamla skolan fortfarande så, men jag tycker den unga tränargenerationen är väldigt insatt i ämnet. De vet att det inte är okej, utan att det tvärtom är ett tecken på att något är fel.
Det kan vara ett tecken på att idrottaren inte fått tillräckligt med energi, tränat för hårt eller utsatts för för mycket stress.
Hur vanligt det är att vuxna damidrottare inte har mens vet man enligt Mjösund inte exakt.
– Många vuxna idrottarkvinnor använder p-piller, och när man använder p-piller får man mens genom att använda p-piller. Då kan menstruationen i själva verket dölja det att man annars inte skulle ha mens.
Mjösund berättar att många idrottare helst inte skulle ha någon mens och undrar vad den är bra för.
– Då svarar jag att blödningen i sig inte gör någon nytta, men att den är ett tecken på att allt i kroppen fungerar. När mensen upphör beror det ofta på att man har alltför låga halter av till exempel östrogen, som är viktigt för skelettet och hälsan.
Faktum är också att damidrottare som inte har en normal hormonfunktion löper en fyrfaldig risk att få stressfrakturer.
Energiintaget a och o
Orsaken till att idrottare får energibrist kan variera beroende på sport. I estetiska grenar kanske man äter för litet för att man vill hålla sig slank. I uthållighetsgrenar kan orsaken vara att man inte klarar av att äta tillräckligt mycket i förhållande till den energi man konsumerar.
Minttu Hukkas räddning blev att hon på universitet i USA träffade sin nuvarande man Robert Sroka som är tävlingscyklist.
– Cyklister äter mycket av allting. Det var främmande för mig som mest varit omgiven av löpare som är noga med vad de äter. Jag började äta mer och på ett avslappnat sätt, också sådant som kändes förbjudet. Det var till stor hjälp för energiintaget.
Det kan ta år att tillfriskna från RED-S, men Hukkas hormonfunktion återhämtade sig förvånansvärt snabbt.
– Min kropp blev mer kvinnlig och mensen blev normal. Det krävde inget mirakel. Jag började ta bättre hand om mig själv. Jag åt bättre och sov mer. Jag idrottade också lite mindre. Det hjälpte mycket.
Hukka, som numera är triathlonproffs, behövde ingen hormonbehandling för att få kroppen i balans. Men om man försökt öka sitt energiintag och lättat på träningen och ändå inte får mensen tillbaka kan det bli aktuellt att försöka starta den med progesteron och hormonpreparat.
Svårt tala om mens
Minttu Hukka har skrivit flera inlägg om mens och RED-S på Instagram. Efter sådana inlägg får hon alltid många direktmeddelanden med frågor och kommentarer av idrottande kvinnor.
Hon önskar att någon kvinnlig idrottare hade talat öppet om saken när hon själv var yngre. Då hade hon kunnat slippa flera svårigheter längre fram.
Därför tycker hon det är sorgligt att mens fortfarande verkar vara ett så svårt ämne att tala om.
– Ingen täcks prata om det trots att det är en så normal del av kvinnliga idrottares fysiologi.
I samband med hälsokontroller frågar Katja Mjösund alltid idrottarna om mensen, men hon håller med om att speciellt utebliven mens kan vara ett känsligt ämne.
– Unga idrottare vet inte riktigt vem de ska berätta det till. De vågar kanske inte prata med sina tränare. Andra tycker det är skönt att slippa mensen och vill inte tänka på att det kan ha konsekvenser. Och sen finns det en grupp som vet att det har konsekvenser, men ändå väljer att hålla tyst.
Det viktiga enligt Mjösund är att en kvinna inte ska lida av sin mens. Många idrottare har en smärtsam menstruation. De känner sig svullna eller irriterade. Eller har svårt att koncentrera sig.
– Det är inte meningen att vi ännu 2023 ska lida av sådant. Då kan en lösning vara p-piller som ofta minskar menstruationen. Då kan man också styra så att man inte har ont just under en VM-final, säger Mjösund.
– Men kom ihåg, har du inte haft mens på tre månader, då ska du prata med en läkare. Det behöver inte vara allvarligt, men man ska ta upp det.
' /%3E%3C/svg%3E)
