Anemi är ett globalt problem – nästan var fjärde lider av blodbrist
Anemi är ett enormt hälsoproblem som gör livet svårare för närmare två miljarder människor. Flickor och kvinnor är oftare drabbade än pojkar och män.
Anemi, eller blodbrist, är ett hälsoproblem som påverkar närmare två miljarder människor världen över. Det betyder att fler människor lider av anemi än av ryggvärk eller diabetes. Det är också fler än de som lider av ångest eller depression sammanlagt.
Anemi brukar definieras som en minskning i antalet röda blodkroppar eller mängden hemoglobin i blodet. Anemi kan orsakas av blodförlust eller av att kroppen inte producerar tillräckligt med röda blodkroppar eller för att kroppen bryter ner de röda blodkropparna för fort.
Över 24 procent drabbade
Enligt en artikel som publicerades i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet i slutet av juli led 24,3 procent av jordens befolkning av anemi år 2021.
Den goda nyheten är att det innebär att det innebär en procentuell nedgång: år 1990 var 28,2 procent drabbade.
I absoluta siffror har antalet personer med anemi ändå ökat från 1,5 miljarder år 1990 till 1,92 miljarder människor i dag.
Ojämnt fördelat
Men i alla större grupper av människor är det inte alls var fjärde som har anemi, för det här är inte ett problem som är jämnt fördelat.
Mer drabbade än vuxna är barn under fem år. Växande kroppar behöver mer järn, vilket innebär att undernäring är en vanlig orsak till anemi bland små barn världen över.
Geografiska skillnader finns därmed också. Mest drabbade är södra Asien och länderna i Afrika söder om Sahara.
Mens kan orsaka anemi
I Finland mäts hemoglobinvärdet till exempel i samband med blodgivning.
Röda Korsets blodtjänst konstaterar att varje person har sin egen individuella hemoglobinhalt och att referensvärdena för hemoglobin är 117–155 gram/liter för kvinnor och 134–167 gram/liter för män. Kvinnor har alltså naturligt lägre hemoglobinhalt än män.
Kvinnor drabbas också oftare än män av anemi eftersom de mister röda blodkroppar varje månad i samband med menstruationen.
I synnerhet i puberteten löper flickor risk att drabbas av blodbrist.
Järntillskott i Indien
Att det går att åtgärda problemet visar bland annat Indien.
Genom att satsa på tillskott av folsyra och järn till flickor har man fått ner anemiprocenten bland indiska flickor i åldern 15–19 år från ställvis närmare 90 procent till 59 procent.
Bland pojkar i samma åldersgrupp är motsvarande siffra i Indien 31 procent.
Ett led i den indiska kampanjen har varit att informera skolor om hur blodbrist påverkar unga människors förutsättningar att lära sig och engagera skolorna i att dela ut kosttillskotten.
Andra orsaker bör utredas
Forskare vid University of Washington varnar ändå att det inte räcker med järntillskott antingen separat eller genom att man tillsätter järn i livsmedel som mjöl, ris eller mjölk.
Det finns nämligen forskning som tyder på att mindre än hälften av den delen av befolkningen som lider av anemi reagerar på önskat sätt på järntillskott. Det innebär att man måste utreda den underliggande orsaken till blodbristen.
Förutom brister i kosten kan anemi nämligen orsakas av blodsjukdomar som sicklecellanemi, en sjukdom som även förekommer i Finland, men också av smittsamma sjukdomar som malaria.
Skolgång och arbete försvåras
Symptomen på anemi är ofta vaga, men kan inbegripa trötthet och svaghet och till och med sänkt medvetandegrad. Det gör att personer med anemi har svårare att klara av vardagliga sysslor.
Att gå i skola, sköta ett jobb eller ta hand om familjen är svårare för de nästan två miljarder människor som i dag lider av anemi.
Källa: The Conversation, Lancet, The Guardian