Sanna Marin har goda argument för sin avskedsbegäran, anser professor – bara enstaka kritiska inlägg att vänta i riksdagen
Någon dramatik är inte att vänta då riksdagen röstar om att bevilja tidigare statsminister Sanna Marin (SDP) avsked på tisdag. Professor emeritus Göran Djupsund förstår att Marin vill gå vidare.
Sanna Marin hade en enda ambition inför riksdagsvalet i våras och det var att vinna valet, så att SDP under hennes ledning skulle bli det största partiet. Då kunde hon ha fortsatt som statsminister, med ungefär samma regeringsbas, bedömer Göran Djupsund, professor emeritus i statskunskap vid Åbo Akademi.
– När hon inte lyckades med det så var besvikelsen säkert mycket stor, framförallt för henne själv, säger Djupsund.
Därmed är han inte särskilt överraskad över att Marin nu både har lämnat partiledarposten och begärt avsked från riksdagsarbetet. Marin meddelade i torsdags att hon vill lämna riksdagen för ett toppjobb vid en brittisk tankesmedja, grundad av ex-premiärministern Tony Blair.
Riskabelt att sätta sig på tvären
Djupsund tror inte heller att det blir någon vidare dramatik på tisdag, då riksdagen ska rösta om att bevilja Marin avsked.
Marins begäran förordades redan på fredag av riksdagens talmanskonferens och där ingår förutom talmännen också samtliga utskottsordförande, de flesta av dem tungviktare inom sina respektive partier.
– Enskilda ledamöter kan komma med kritiska inlägg, men inga riksdagsgrupper kommer att gå emot sina utskottsordförande som har behandlat det här ärendet och högst sannolikt även förankrat det hos sina respektive riksdagsgrupper, säger Djupsund.
Varje parti som nu sätter sig på tvären riskerar att senare råka i en obekväm situation, om någon av de egna riksdagsledamöterna vill be om avsked.
Ett uppdrag i förändring
Riksdagens talman Jussi Halla-aho (Sannf) anser å sin sida att de nuvarande kriterierna för avsked är problematiska. Vissa ledamöter från andra partier har också låtit förstå att regelverket borde ses över.
Göran Djupsund räknar ändå inte med några snabba förändringar.
– Jag tror att vi lever i en tid där det politiska uppdraget ses på ett lite annat sätt än för 20, 30 eller 40 år sedan. Då var riksdagsarbetet ett kall som man fortsatte med så länge man hade möjlighet att bli återvald, men i dagens läge tror jag att många ledamöter ser det som ett engagemang som man har på viss tid: en eller två mandatperioder eller ännu kortare tid. Sedan kanske man söker sig till andra poster med andra engagemang, säger Djupsund.