Abiturienter vid Pargas svenska gymnasium vittnar om trakasserier och hot som pågått i flera år: ”Vi hoppas att det nu sker en förändring”
Abiturienter vid Pargas svenska gymnasium vittnar om att trakasserier och hot, som pågått i flera år, är orsaken till den incident som skedde vid lärcentret Brava förra veckan.
Vad som egentligen hände i onsdags är fortfarande inte helt säkerställt och polisen är inkopplad och utreder fallet.
– Vi hoppas att det ska bli ett slut på det här och att allt ska bli bra igen. Tråkigt att det har fått pågå så länge utan att någon har tagit tag i saken. Men vi hoppas att något nu sker och att de som känner sig otrygga ska kunna känna att skolan är en trygg och säker plats.
Alla abiturienter vi har talat med vill vara anonyma vilket tyder på att händelsen som har ägt rum vid skolan fortfarande skapar oro bland eleverna. De vi talar med hoppas att skolan ska kunna skapa en trygg miljö för alla i skolan, men vill också rikta en känga mot mediebevakningen av incidenten.
– Min personliga åsikt är att det inte handlar om någon språkstrid, utan det handlar om saker som skett redan då vi inledde skolan under första gymnasieåret och det har fortsatt sedan dess.
Liten grupp som skadar ryktet för båda skolor
De abiturienter som nu trätt fram för att berätta om det som hänt säger till Yle Åboland att det handlar om en liten grupp elever vid Paraisten lukio, men inte på något sätt om hela skolan.
– Vi har ett gott samarbete med de finskspråkiga och dansar exempelvis de gamlas dans tillsammans. Jag har vänner på Paraisten lukio och vi är alla överens om att det handlar om ett litet gäng som fått fortsätta sina hot och trakasserier.
I en tidigare artikel beskrev finskspråkiga ungdomar att det råder en kylig stämning mellan elever vid Pargas svenska gymnasium och Paraisten lukio. En delorsak till det som skett ansåg de att beror på att de finskspråkigas rättigheter har förminskats.
– Vårt gemensamma hembo i lärcentret Brava är ganska litet och därifrån har hela den här soffkonflikten också startat. Tyvärr känner sig finskspråkiga lite nedtrampade men det kan vi inte göra något åt, eftersom vi är en större årskurs och tar upp mer utrymme. Men om de finskspråkiga vill sitta i samma soffor, så är de nog välkomna.
Ni delade utrymmen också på Vapparvägen, hur fungerade det där?
– Där hade vi två separata hembon och en hel gymnastiksal till vårt förfogande. De finskspråkiga höll till i en annan del av huset, så vi mötte dem endast vid enskilda fall i korridoren.
Vad önskar ni nu ska hända så att den här situationen kan bli bättre?
– För det första hoppas jag att det kan bli några åtgärder, så att folk inte behöver känna sig otrygga i skolan. Jag hoppas också att trakasserierna kan sluta men samtidigt vill jag inget illa till den här enskilda gruppen utan vill bara att de ska förstå att deras agerande skapar onödiga konflikter och dålig stämning mellan båda skolorna.
– Vi hoppas också få slut på de falska rykten som verkar sprida sig i Pargas för tillfället. Det känns som om speciellt äldre personer har en åsikt om saken baserat på gamla händelser. Tidigare har det kanske varit språkstrider och därför trodde man att det är så nu också, men det handlar om enskilda individer och inte på något mellan svensk- och finskspråkiga.
Tråkigt att finskspråkiga känner sig nedtryckta
– En orsak till att vi nu väljer att träda fram och berätta vår sida av den här historien är att vi anser att medierna lyfter fram saker som inte är problemet. Så klart är det tråkigt att den finska sidan känner att de inte är välkomna i sofforna, men det är inte något vi gör med avsikt. Det är ett problem, men är inte nära på ett lika stort problem som det som faktiskt har hänt.
Trakasserierna har enligt abiturienterna pågått i flera år och det är enligt dem konstigt att inget har skett under alla dessa år trots att man har påtalat problem.
Schismerna som ledde till att polisen besökte Campus Brava på torsdagen hade startat på den anonyma meddelandetjänsten Jodel. Enligt skolan har det i Jodel-appen förekommit diskriminering, rasistiska uttryck och osaklig diskussion.
– Det som nu skett på Jodel har i princip inget att göra med det vi har upplevt, men kanske det kan bidra till att det leder till ny uppmärksamhet för hela problematiken och på sikt att det blir följder som förbättrar tryggheten vid skolan.
Känner ni er trygga att gå till skolan?
– Så klart har den här tryggheten kanske försämrats och vi vet att det finns vissa personer som känner sig mer otrygga än andra. Alla berör det här inte och något värre kanske inte sker, men visst har tryggheten påverkats negativt. För vissa har det här inte märkts av alls men för vissa har det pågått i snart tre år.
Att skolan nu tagit tag i saken ser abiturienterna som en bra sak. Lärare har patrullerat i skolans utrymmen och elever kan lättare ta kontakt ifall de känner sig otrygga.
– Det är viktigt att förebygga de här sakerna, så att inget liknande sker på nytt och bra att man nu försöker trygga och öka säkerheten. Ett problem var att det inte fanns övervakningskameror i allrummet, där elever oftast hänger allra mest. Därför skulle det vara viktigt att det också där finns övervakningskameror, så att man kan övervaka och förebygga att något liknande sker.
