Davids kamp mot Goliat – ingen står på franchisetagarnas sida

Franchisetagarna i Finland är förlorare. Det säger professor emeritus Matti Rudanko. Deras situation påminner på många sätt om vanliga arbetstagares, men när det verkligen kniper har de egentligen ingen att vända sig till.

Det finns inte några specifika lagar i Finland som är särskilt utformade för reglering av franchising.

– Visst har det talats om att småföretagare borde skyddas bättre, men det finns trots det inga konkreta lagförslag på gång, konstaterar Matti Rudanko.

Rudanko är professor emeritus inom affärsjuridik med en lång bana på Aalto-universitetet bakom sig.

I stället följer man allmänna lagar som gäller för företagsverksamhet; tvister och konflikter ska avgöras enligt allmänna avtalsrättsliga principer.

Obalans kan leda till justitiemord

I vårt system är det tänkt att domstolarna ska ta i beaktande den svagare parten, förklarar Matti Rudanko. Och ganska ofta fungerar det på det sättet.

– Men ibland kan det nog förekomma justitiemord eftersom obalansen mellan de båda parterna är så stor.

Frågan är alltså huruvida en person som driver ett franchiseföretag har något som helst arbetarskydd.

Det korta svaret är nej. Juridiskt handlar det nämligen om ett avtal mellan en egenföretagare och en franchisingkedja, som till exempel R-kioski.

– På det här området finns det ingen lagstiftning som skulle reglera arbetstider, semestrar eller arbetarskydd, konstaterar professor emeritus Rudanko.

Han menar att franchisetagarna i den meningen kan betecknas som förlorare, eftersom deras ställning i stort sett påminner om en vanlig arbetstagares.

Oskäliga avtal?

Svenska Yle har granskat R-kioski. Före detta köpmän berättar om överoptimistiska lönsamhetskalkyler och ofördelaktiga avtalsvillkor. Läs granskningen här och R-kioskis svar här.

Enligt uppgifter som Svenska Yle kan bekräfta har det i R-kioskis franchisingavtal funnits, eller finns fortfarande, en klausul om att köpmannen ska överlämna eller förstöra avtalet när det upphör att gälla.

Enligt Rudanko kan det ifrågasättas om ett sådant villkor är skäligt.

– Även efter avtalstiden ska parten kunna bevisa vad kontraktsinnehållet var, för det fall motparten i efterhand gör anspråk utifrån kontraktet. Ett sådant villkor kan äventyra motpartens rättsskydd och därmed vara oskäligt. Kontraktet syftar till att skydda affärshemligheter, men de är skyddade enligt lag på annat sätt, säger Rudanko.

R-kioskis vd Teemu Rissanen förnekar ändå att köpmannen ska förstöra franchisingavtalet då samarbetet med R-kioski tar slut.

Mera: Tidigare R-kioskföretagare känner sig lurade av kioskkedjan: ”Ett slags modernt slaveri”

Finns ingen övervakande myndighet

Finns det alltså ingen myndighet som en småföretagare kan vända sig till med sina problem?

– Nej, det finns ingen myndighet som övervakar dylika frågor, svarar Rudanko.

Alltså inget ministerium eller minister heller som man kunde vända sig till?

– Nej, det hör inte till dem att övervaka privata avtal.

Det här skiljer sig från situationen i Sverige, där man har infört särskild lagstiftning kring franchising. De svenska franchisetagarna har också en egen intresseorganisation.

Franchisetagarna har ingen egen intresseorganisation

I Finland saknar franchisetagarna en egen intresseorganisation, vilket innebär att företagarna kan stå ensamma i konfliktsituationer.

Samtidigt har moderbolagen, såsom R-kioski, en intresseorganisation, Finlands Franchisingförbund.

Förbundet har en etisk nämnd som kan utreda och utfärda utlåtanden ifall både franchisegivaren och franchisetagaren har följt ”god franchisingpraxis” enligt förbundets etiska regler.

Ett sådant utlåtande kostar ändå 600 euro för förbundets medlemmar och 2 250 euro för icke-medlemmar.

Enligt Marcus Norrgård, den etiska nämndens ordförande, har nämnden inte behandlat ärenden som rör R-kioski.

Företagarna kan stå ensamma i konfliktsituationer.

Matti Rudanko

Nu behövs aktivister

En del tvister behandlas i så kallade skiljedomstolar, alltså domstolar som ofta anlitas inom affärslivet och som fungerar med egna spelregler. Men också här finns ett problem för den svagare parten:

– Precis som i avtalsrätten har franchiseföretagaren ofta mindre resurser. Den starkare parten, alltså franchisingkedjan, tenderar att dominera, menar Matti Rudanko.

Ett sätt att minska på det skeva styrkeförhållandet mellan parterna kunde vara att egenföretagarna skulle organisera sig.

– Det kan ju vara att det är en så heterogen grupp att det inte gör sig, funderar Rudanko.

Men han tror ändå att en sådan organisation kunde vara bra med tanke på att gemensamt förhandla fram gemensamma spelregler för alla.

– Det skulle så klart kräva en vilja att organisera sig och aktivister som driver frågan, resonerar professor Rudanko.