Anonym rekrytering ledde till att personer med utländska namn lättare fick jobb

En fallstudie av Helsingfors stads kortvariga anonyma rekrytering visar att anonymiteten gynnar personer med ett namn som låter utländskt. Däremot påverkade försöket inte könsbalansen bland de rekryterade.

För att främja jämställdhet och motarbeta diskriminering vid anställningar tog Helsingfors stad i bruk anonym rekrytering mellan februari och december 2020.

Under försöket anställdes 62 personer till 13 uppdrag i olika verksamhetsområden genom 99 anonyma rekryteringar.

Nu har en grupp forskare analyserat anställningsbesluten och fastslår att personer med ett ”utländskt” klingande namn hade bättre möjligheter att bli anställd då sökande anonymiserades.

Däremot hade anonymiseringen inte en effekt på könsfördelningen av de som anställdes. Antalet sökande ökade överlag när rekryteringen var anonym, särskilt bland kvinnor.

– Resultaten visar att anonymisering verkar vara ett lovande sätt att motverka diskriminering. Samplet är ändå väldigt litet, vilket betyder att resultaten innehåller osäkerheter, sa Tuomo Virkola vid Statens ekonomiska forskningscentral då han presenterade resultaten på tisdagen.

Potentiellt effektivt mot diskriminering

Det är forskare vid Statens ekonomiska forskningscentral och forskningsinstitutet Labore som analyserat försöket och lagt upp en rapport över resultaten.

Enligt forskarna kan anonym rekrytering potentiellt minska på diskriminering i rekryteringssituationer.

Frågan är inte helt okomplicerad. Bland annat tidigare internationell forskning i ämnet är till resultaten delvis motstridig.

Forskning i anonym rekrytering i offentliga sektorn i Sverige har lyft fram att anonymisering gynnar personer med invandrarbakgrund och kvinnor. Resultat av forskning i Frankrike där fokus låg på frivillig anonymisering då företag rekryterade var däremot inte lika entydigt positiva.

Enligt Virkola uppstår det också frågetecken kring anonymiseringens effekter i och med att rekryteraren förr eller senare träffar sökande som kallas in på intervju.

En möjlig avigsida med anonymisering kan vara att rekryteringen leder till att sämre lämpade väljs för uppdraget.

De finländska forskarna har i fallstudien också bedömt hur de som rekryterades anonymt klarat sig i arbetet genom att analysera längden av respektive arbetsperioder och löner.

Den anonyma rekryteringen har inte påverkat framgången i arbetet.

Rekryteraren har omedvetna förutfattade meningar

Samplet i studien är litet, vilket enligt forskarna förutsätter fler studier i ämnet.

Som jämförelse ledigförklarade Helsingfors stad under 2022 hela 17 661 jobb och plöjde igenom över en miljon arbetsansökningar. Det enligt stadens personalrapport.

Viktigt är hur anonymiseringen görs i praktiken.

Forskarna utgår från att bästa effekt med anonym rekrytering uppnås då rekryteraren möjligtvis har ”omedvetna förutfattade meningar om sökandes förutsättningar”.

Enligt Helsingfors stads enhetschef Tarja Näkki har staden fortsatt med anonym rekrytering efter försöket. Det är ändå oklart i vilken mån och hur den anonyma rekryteringen i dagsläget görs.

Under försöket raderade stadens rekryterare de anonyma sökandenas namn, födelsedatum, adress, ålder, kön och läroanstalt, då ansökningarna togs emot och lämpliga kandidater kallades in till intervju.

De första försöken med namnlös rekrytering gjorde staden redan år 2010.