Vasa har Finlands bäst skötta grönområden – yrkesstolthet ligger bakom framgången

Vasas parker är de bäst skötta i landet, enligt en riksomfattande invånarenkät. Motiverad personal och extra arbetskraft är två förklaringar till framgången, säger ansvariga trädgårdsmästare Kaj-Erik Grandell.

Vasas grönområden är landets bäst skötta, i alla fall om man får tro en riksomfattande invånarenkät som bland annat frågar hur nöjda invånarna är med grönområdena på sin ort.

– Personalen är hemskt engagerad i sina arbetsuppgifter och vi har hittat på olika arbetsmetoder som har bidragit till att vi har gått framåt, säger stadens ansvariga trädgårdsmästare Kaj-Erik Grandell.

2004 då samma undersökning gjordes låg Vasas grönområden på 22:a plats. Nu ligger man på första plats, så mycket har hänt på tjugo år.

– Vi är jättenöjda för den här första placeringen. Det är en viss sorts yrkesstolthet som vi jobbar med. Vi har många som är intresserade av att parkerna är i skick, säger Grandell.

Lättskötta helheter

Till grönområden räknas förutom parker och esplanader också tätortskogar, lekområden, hundparker, båthamnar, simstränder och närmotionsområden.

Sett till sin storlek har Vasa många grönområden. Då grönområdena planeras försöker man få en fungerande helhet, säger distriktsträdgårdsmästare Susanna Helenelund.

– Det är bra att områdena är så lättskötta som möjligt och så måste man försöka se helheten. Man kan inte koncentrera sig på någon viss knut utan att helheten är fin, säger Helenelund.

– Jag tycker alla grönområden är viktiga och jag tycker att vi har lyckats jättebra med att sköta om alla stadsdelars parker och grönområden, säger Grandell.

För Vasa är det också typiskt att det finns trivsamma parker i varje stadsdel. Och trots att Vasa har många parker är det penningbelopp som används för grönområdena per kvadratmeter i jämförelse minst i Finland.

Inom Vasa stad har man också börjat fundera på att man skulle kunna ha mera ängar för att minska på underhållet. Men helt enkelt är inte det heller.

– Ängar är inte heller så lättskötta. De måste också skötas och det behövs pengar till det med, säger Grandell.

Skadegörelse ett probem

Det som ändå gör arbetet med grönområdena kostnadseffektivt är att man har många olika typer av arbetare inom grönområdes enheten. I somras jobbade det som mest 135 personer inom enheten.

– Vi har en del som får sysselsättningsstöd, vi har folk på arbetsprövning och civiltjänstgörare. Vi har ett gott samarbete med sysselsättningsservicen här i Vasa stad, så via dem får vi en massa arbetare hit. En stor del av arbetarna är också skolelever, berättar Grandell och Helenelund.

Ett problem också för grönområdena är den skadegörelse som förekommer. Varje år kostar den staden omkring 200 000 euro.

– Det är ett ökande problem och en grej som ibland tar ner motivationen när man försöker göra det fint och så är det någon som förstör i stället, säger Helenelund.

– Vi har faktiskt ett projekt på gång nu där fyra till fem personer hela tiden reparerar förstörelse, säger Grandell.

Borde man ha fler kameror?

– Det håller vi på och utvecklar för tillfället. Mera kameror och övervakning, säger Grandell.

Får ni mycket respons på grönområdena?

– Jo, det är en dialog som man måste föra med invånarna, säger Helenelund.

– Vi får jättemycket feedback från alla möjliga olika kanaler. Det har kommit mycket önskemål på sistone, säger Grandell.

Vad önskar folk?

– Mera lekparker, mera hundparker, bättre skötsel på simstränderna och så vidare. Det är jättebra att folk ger feedback, säger Grandell.