Anställning endast om du är snygg och klädd i leggings? Många anställda på Jungle Juice Bar vittnar om skumma arbetsvillkor

Anställda vid juicebaren säger till Yle att de varit sjuka på jobbet, inte fått ha tillräckligt med pauser och haft för långa arbetsdagar med kort varsel.

Har smoothie- och juicekedjan Jungle Juice Bar valt sina anställda baserat på deras utseende? Har en del anställda fått order om att ha leggings på jobbet?

Nog enligt några av de påståenden som cirkulerat på sociala medier under de senaste veckorna. Juicekedjan har diskuterats flitigt på Jodel, Instagram och X (tidigare Twitter).

Yle bad anställda på Jungle Juice Bar att berätta om sina upplevelser, och talade sammanlagt med 15 personer som jobbar eller har jobbat där. Samtliga intervjuade anställda var kvinnor, de flesta hade jobbat med service och några i ledande position.

Det rådde delad mening om utseendekriterier och klädkod på företaget. En del berättade detaljerat om arbetsintervjuer som gynnade ”sportiga tjejer”, en del nämner tillfällen där de fått order om att ha på sig leggings på jobbet. En del hade inte stött på någotdera fenomen.

De anställda lyfte fram andra orosmoment. De talade om att ha pressats till att jobba övertid, inte fått ha tillräckligt med pauser och jobbat när de var sjuka. I början av året bad jämställdhetsombudsmannen företaget att förtydliga sin rekryteringspraxis.

Jungle Juice Bar har ungefär 60 arbetsplatser runtom i landet. De problem som anställda talat om gäller bara en del av dem. Under de senaste åren har det rapporterats om en del snarlika missförhållanden på andra restaurangkedjor, bland annat Hesburger och Espresso House.

Vid sidan om kritiken berömmer många också Jungle Juice Bar och kallar det ett roligt jobb med bra gemenskap. Den nya vd:n Elli Holappa tillträdde i början av 2020 och sägs ha förbättrat arbetsvillkoren på många sätt.

Yle har fastställt att samtliga intervjuade jobbat på Jungle Juice Bar genom att granska lönekvitton, e-post, arbetskontrakt och arbetsintyg. Det var inte möjligt att skriftligt bekräfta allt som de anställda berättat om, men flera intervjuade talade om liknande fall trots att de jobbat på olika orter.

Ingen sa det högt, men man anställde kvinnor i 20-årsåldern som såg snygga och vältränade ut.

Ella, 28 (anställd 2016–2017)

Arbetsvillkoren på Jungle Juice Bar blev ett stort samtalsämne i slutet av augusti, när kedjans tidigare vd Noora Fagerström intervjuades i Iltalehti.

I artikeln försvarade Fagerström de nedskärningar som riktats mot låginkomsttagare och att uppsägningsskyddet försvagats. Hon sa också att framgång handlar om ens attityd. Många ansåg Fagerströms kommentarer vara nedlåtande mot de anställda på företaget hon grundat.

Fagerström lämnade företagets ledning för knappt fyra år sedan och är numera riksdagsledamot för Samlingspartiet. Hon äger fortfarande en del av företaget men är inte med och fattar beslut.

Alla intervjuade heter egentligen något annat. Yle försökte nå företagets tidigare vd Noora Fagerström för en kommentar. Hon kommenterade inte de missförhållanden som anställda lyft fram.

Utseendekriterier har varit en oskriven regel

Företaget har ingen uttalad bild för en ideal anställd. I praktiken verkade det ändå som om rekryteringsprocessen gynnade en viss sorts kandidater. Det säger nio anställda som Yle intervjuat.

Emma, 22, (anställd 2019) sökte jobb på Jungle Juice Bar för fyra år sedan.

I gruppintervjun deltog fem tjejer, varav fyra var ljusa och sportiga, berättar hon. Intervjun leddes också av ljusa och sportiga personer som frågade om de håller på med idrott. Emma tog till en vit lögn.

– Det lönade sig att svara ja. De andra hade också svarat så och de som intervjuade reagerade positivt på det. De försökte inte dölja vem de gillade.

Emma fick bilden av att de som intervjuade inte gillade den femte tjejen, som inte verkade sportig eller särskilt livlig.

I utbildningsskedet fick Emma höra att många av cheferna förutsätter att man kommer till jobbet iklädd leggings.

– Cheferna ville att vi skulle vara sportiga och energiska. Det skulle se ut som att vi har kul.

Aada, 21, (anställd 2018–2019) hade också problem med arbetskläderna.

– Det förekom mycket trakasserier från kundernas håll. Jag tycker inte att träningsbyxorna hjälpte med den saken.

Pinja, 18, (anställd 2022–2023) berättar att pressen att bära leggings på jobbet kom från kaféets föreståndare.

– När jag kom till jobbet i mjukisbyxor blev jag tillfrågad varför jag inte hade på mig arbetskläderna vi kommit överens om. Man arbetar i svarta leggings, punkt slut.

Pinja berättar att hon upplevde stress angående utseende på jobbet. Om hon inte hade sminkat sig inför skiftet kommenterade hennes förman att hon såg trött ut.

Företagets vd Elli Holappa säger att man inte rekommenderat leggings som en del av arbetskläderna. Hon vet inte varifrån anställda fått den uppfattningen. Hon säger att företaget erbjuder t-shirts eller tröjor med deras logo på. Det är upp till den anställda att välja vilka byxor man vill arbeta i.

– Vi erbjuder inga arbetsbyxor. Alla får klä sig som de vill. Vi rekommenderar mörka kläder, för fläckar syns mer på ljusa kläder.

Trots att flera anställda som Yle talat med nämner uppmaningen att ha leggings på jobbet, har Yle inte hittat skriftliga instruktioner som bekräftar saken.

Många anställda säger också att de själva fått välja vilka byxor de har på sig på jobbet. Synen på klädkod verkar ha varierat från juicebar till juicebar.

Arbetsgivaren får i princip inte använda utseende som kriterium i anställningsprocessen, säger professor emeritus i arbetsrätt Seppo Koskinen. Att ange leggings som arbetsuniform går också ifrågasätta.

– Arbetsgivaren kan kräva sakliga arbetskläder. Springkläder är inte ett typexempel på arbetskläder, de används för helt andra saker. Arbetsgivaren kan inte kräva att anställda har på sig sexualiserande eller åtsittande kläder.

Rykten om utseendekriterier är inte gripna ur luften. Jag upplever att man var tvungen att vara snygg på ett visst sätt för att få jobb och jag råkade passa in i kriterierna. Man försökte upprätthålla en stämning som såg sportig ut.

Jenna, 24 (anställd 2021)

Vd Elli Holappa bestrider att ljusa, sportiga och unga tjejer skulle ha ett övertag i rekryteringssammanhang.

– Det lever inte alls upp till företagets värderingar. Vi rekryterar alltid baserat på om personen har rätt slags attityd. Många får sitt allra första jobb hos oss, så vi sätter inte så stor vikt vid tidigare arbetserfarenhet.

Statistik visar att kvinnor haft det lättare att få jobb än män

Ingen av de intervjuade säger att företaget skulle nobba alla som inte faller under beskrivningen ”ljus och sportig ung tjej”.

Bland annat Siiri, 24, (anställd 2020–2021) säger att det inte finns grund för sådana påståenden.

– Rykten om utseendekrav kring vem man anställer stämde inte hos oss åtminstone: jag är själv överviktig och hade flera kolleger som också var det. I rekryteringen fokuserade man på kundbetjäning och intresse för smoothier.

Emma (anställd 2019) upplevde inte heller några kriterier angående utseende.

– Det anställdes flera klassiskt vackra vita tjejer, men det fanns också killar, POC-personer och överviktiga på jobbet. En del hade väldigt färggrant färgat hår.

Kaféföreståndaren Lotta, 20, (anställd 2021–2023) säger att likheterna bland anställda helt enkelt beror på att det främst är studerande kvinnor som söker jobb där.

Det verkar som om mångfald bland kolleger också varierar mellan arbetsplatserna.

I början av året bad jämställdhetsombudsmannen företaget att reda ut sin rekryteringspraxis. Då hade Jungle Juice Bar totalt 385 anställda, varav tio var män.

Enligt statistik har kvinnor större chans att få jobb än män: förra året blev 7 procent av arbetssökande män anställda via öppen ansökan. Motsvarande andel för kvinnor låg på 11 procent.

Jämställdhetsombudsmannen tyckte ändå inte att skillnaden var så stor att företaget kunde anses diskriminera män.

Sjuk på jobbet

Jungle Juice Bar har förutsatt att anställda uppvisar läkarintyg från och med första sjukskrivningsdagen. Det är tillåtet enligt kollektivavtalet.

Företaget erbjuder lagstadgad företagshälsovård, som i restaurangbranschen brukar vara ganska begränsad. Läkarbesök för magsjuka eller influensa ingår inte. De anställda har oftast fått sina läkarintyg från hälsostationer eller sjukhusjouren.

Fem av de intervjuade berättar att de inte varit i form på jobbet, eftersom det varit så arbetsamt att skaffa läkarintyg.

Man var tvungen att skaffa sitt läkarintyg från den offentliga hälsovården. Det gjorde att jag och många andra hellre gick sjuka till jobbet. Hellre ett fyra timmar långt arbetspass med migrän än att vänta vid jouren i sex timmar.

Helmi (anställd 2019–2022)

Intyget skulle införskaffas på egen bekostnad. Dessutom ifrågasattes min sjukfrånvaro på flera håll och jag skuldbelades för att ha gjort det svårare att få till arbetsschemat. Den som blivit sjuk var nästan alltid tvungen att hitta en ersättare själv.

Sara (anställd 2021–2023)

Vd Elli Holappa säger att man lyssnat på sina anställda och uppdaterat praxis: sedan början av maj har företaget godkänt sjukfrånvaro utan läkarintyg för maximalt tre dagar i rad.

– Man ska aldrig behöva gå till jobbet när man är sjuk. Det ligger i allas intresse att en anställd som blivit sjuk stannar hemma och inte smittar sina kolleger.

Om arbetsgivaren hyser oro eller misstankar om en anställds frånvaro kan hen ändå be om ett intyg. Fem av de anställda som Yle talat med berättar att cheferna ifrågasatte sjukskrivningar – i synnerhet om frånvaron inföll under veckoslut.

Arbetsgivaren kan bestrida sjukfrånvaro, men bara om det finns medicinska belägg för det eller klara tecken på att rätten till arbetsfrånvaro missbrukats, säger professor emeritus Seppo Koskinen.

– Hälsa är ett fall för företagshälsovården – inte arbetsgivaren. Det är en klar regel. Om arbetsgivaren blir misstänksam mot en sjukanmälning, måste den anställda låtas undersökas hos företagshälsovårdens läkare.

Matpausen ersattes ofta med rabatterad smoothie

Jungle Juice Bars praxis när det gäller pauser har inte stämt överens med restaurangbranschens kollektivavtal på flera år, säger anställda.

Anställda har rätt till kaffepauser under arbetsdagar längre än fyra timmar, och matpaus under arbetsdagar som är längre än sex timmar. Juicebarens anställda var regelbundet tvungna att skippa dem.

Yle har sett ett e-postmeddelande som tidigare vd Noora Fagerström skickat till anställda. Där utfärdas anvisningarna att man bara får lämna arbetsplatsen om det är ytterst nödvändigt, ifall man är ensam på arbetsskiftet. Man får gå på toaletten om man måste, men man får inte flänga där av och an.

Under passet gällde det främst att sörpla i sig vatten, lemonad eller en smoothie man betalat för själv. Att börja äta med kniv och gaffel gick inte för sig. Toalettpauserna utfördes på löpande fot.

Sara (anställd 2021–2023)

I restaurangbranschen kan företag slingra sig undan kaffepauser, om anställda har tillgång till förfriskningar under arbetspassen. Matpauser går ändå inte att göra sig av med.

Företaget erkänner att det funnits brister när det gäller pauser. Om en anställd arbetar ensam under sitt pass och inte har någon ersättare, kan arbetsplatsen hållas stängd i upp till en halv timme.

En del av de anställda bekräftar att läget blivit bättre, men enligt Yles uppgifter förekommer det fortfarande att matpauser inte blir av.

Anställda har pressats till övertid och extra arbetsskift

Tre anställda säger att de regelbundet utfört obetalt övertidsarbete för Jungle Juice Bar.

De säger att man får 15 minuter på sig att förbereda sig inför sitt skift och oftast lika länge på sig att stänga. Anställda täcks eller vågar inte alltid bokföra sin övertid, i rädsla för att bli uppläxade.

Jag jobbade på företaget i nästan två år och lyckades aldrig utföra alla uppgifter som krävdes under de 15 minuter man fick på sig. Jag utförde alltså en halv timme övertidsjobb utan betald, vid öppning och stängning, bara för att undvika ilska och klagomål över halvfärdigt arbete.

Sara (anställd 2021–2023)

Vd Elli Holappa säger att anställda alltid får betalt för bokfört övertidsarbete. Hon är harmsen över att alla inte känner att de kan meddela om att de jobbat övertid.

– Vi uppmanar faktiskt alla att bokföra alla övertidstimmar, men det finns helt klart en del att förbättra i kommunikationen.

Enligt Holappa följer företaget kontinuerligt med hur länge det tar att öppna och stänga, och efter respons från personalen får man på den genomsnittliga juicebaren ta en halv timme på sig att stänga.

Sex anställda berättar också att de känt sig pressade att ta emot extra arbetspass.

Telefonen ringde när jag var ledig och ingen verkade acceptera ett nej. Till slut skuldbelades man tills man tackade ja.

Jenna (anställd 2021)

Tre av fyra intervjuade kaféföreståndare berättar att de varit tvungna att hålla sig anträffbara på fritiden utan extra ersättning.

Enligt vd:n har det skett förändring på den punkten. I våras fick cheferna arbetstelefoner, som de får stänga av när arbetsdagen tagit slut. Det är upp till jourhavande, eller andra chefer i arbete, att reagera på problem som uppstår vid juicebarerna.

Vd:n bestrider att det skulle förekomma påtryckning att ta emot jobb som inte finns med i det planerade arbetsschemat.

Ensam och oerfaren på jobbet

Fem av de anställda som Yle talat med säger att de alltför tidigt blivit tvungna att vara ensamma på jobbet – ibland efter endast tre övningsskift.

Enligt Seppo Koskinen, professor emeritus i arbetsrätt, löper man större risk att utsättas för trakasserier eller bli stressad på jobbet om man är ensam på sitt skift.

Jag hade det sista arbetspasset på egen hand vid en av de brådaste punkterna i Helsingfors. Otroligt bråttom, jag hade inte lärt mig alla recept än och jag skulle simultant hinna städa och räkna i kassan. Jag kunde inte låsa dörren utan nycklar. Jag skulle slänga allt skräp, men visste inte var. Det blev två och en halv timme övertid, eftersom jag saknade rutin. Halv elva på kvällen ringde jag till kolleger, förmannen och till sist till mamma och grät.

Helmi (anställd 2019–2022)

Vd Elli Holappa medger att nybörjare ibland tar emot arbetspass på väldigt stressiga juicebarer.

– Det är en hemsk situation om arbetstagaren känner sig illa ute och på väg att gå under. Vi gör allt för att det inte ska hända.

Arbetsvillkoren är på väg mot ett bättre håll

När Noora Fagerström lämnade ledningen på Jungle Juice Bar, gick företaget med vinst men hade tydliga problem i sina arbetsvillkor.

Sedan Elli Holappa tagit över vd-posten har arbetsvillkoren utvecklats.

Många anställda på Jungle Juice Bar berömmer stämningen, arbetsgemenskapen och den nya vd:n som är lätt att få tag på och står på arbetstagarnas sida.

Det hur bra andra som helst i mitt team, mina kolleger blev mina vänner.

Sara (anställd 2021–2023)

Arbetsgemenskapen kunde beskrivas som en familj. Det började förändras till det bättre när Elli Holappa började som vd.

Helmi (anställd 2019–2022)

Jag fick alltid en positiv bild av Jungle Juice Bar och ibland undrar jag om jag borde ansöka om jobb där igen.

Siiri (2020–2021)

Sedan coronapandemin började har företaget gått på förlust med knappt fem miljoner euro.

Det är upp till verkställande direktör Elli Holappa att avgöra om smoothieförsäljningen kan gå med vinst utan att pressa juicen ur sina arbetstagare.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Töihin asenteella vai ulkonäöllä? skriven av Miika Koskela. Översättning och bearbetning gjordes av Mikael Stenlund.