Efter rekordåret: Noll nya beslut om investeringar i vindkraft i år

I år väntas mer än 180 nya vindkraftverk tas i bruk i Finland. Men nu verkar investerare tveka och i år har inga nya beslut om investeringar i vindkraftverk tagits.

Orsakerna till nedgången är stigande räntor och byggkostnader, säger vd Anni Mikkonen på Finlands vindkraftförening.

– Situationen är oroande. Kriget i Ukraina har påverkat vindkraftbranschen liksom andra alla branscher, säger Anni Mikkonen.

Det kommer att påverka framtiden, påpekar Mikkonen. I hur hög grad återstår att se.

Är investeringsboomen över?

– Vi vet ganska bra vilka projekt som byggs nu och de kommande två åren. Efter det följer säkert investerare hur satsningarna på till exempel väte går. Inom några år kommer vi att se om elförbrukningen ökar eller inte, säger Mikkonen.

I fjol slog Finland alla tiders rekord i hur många nya vindkraftverk som togs i bruk, mer än 430 möllor började producera el och Finland är numera självförsörjande vad gäller elektricitet.

– Den gropen är nu fylld. Det måste också finnas användare för vindelektriciteten, säger Mikkonen.

De närmaste två åren väntas ännu ungefär 500 vindkraftverk bli klara i Finland. Då de snurrar med full effekt kommer de att producera dubbelt så mycket el som kärnkraftverket Olkiluoto 3.

På Etha Wind säger vd Caroline Kullbäck att marknaden inte är mättad vad gäller vindkraft.

– Men vi har blivit självförsörjande på el i Finland så det har lite stannat av. Men på grund av att efterfrågan ökar i framtiden kommer det ändå att behövas mer förnybar el, även om det kan vara en lugnare period i några år, säger Kullbäck.

Före egentliga investeringsbeslut tar det flera år att planera ett vindkraftprojekt. Och de projekt som nu startas kan alltså först om några år bli redo för investeringsbeslut då också efterfrågan på grön el förväntas vara ännu större.

– Behovet av förnybar energi kommer att öka kraftigt igen, oberoende av vad vi gör kommer vi att bli tvungna att göra en omställning.

Beställningarna minskade 47 procent

Enligt föreningen Wind Europe minskade beställningarna på vindturbiner med 47 procent i fjol jämfört med året innan (2021) medan priset på turbinerna har stigit med 40 procent på två år.

Flera tillverkare av vindturbiner gjorde i fjol stora förluster, bland annat Siemens, Vestas och Nordex. Räntorna och prisnivåerna oroar också landschef Teemu Loikkanen på OX2.

– Det finns intresse, men kraven på produktionen har ökat och det är svårare att få finansiering. Ju större projekt, desto svårare att få finansiering, säger Loikkanen.

Finland var tidigare beroende av importerad el men tack vare vindkraften och Olkiluoto 3 kan Finland nu tidvis sälja el utomlands. Börspriset på el har också tidvis varit negativt.

– Man kan inte längre automatiskt anta att ett projekt som har alla lov är ekonomiskt lönsamt, säger Loikkanen.

En avgörande faktor som både Mikkonen och Loikkanen nämner är satsningarna på nya bränslen, bland annat vätefabrikerna som planeras.

Att tillverka väte kräver stora mängder el och blir de av behövs till exempel stora vindkraftsparker till havs.

OX2 planerar för tre havsvindkraftparker, bland annat utanför Jakobstad. Möjliga investeringsbeslut för parkerna ute till havs ligger ändå fler år i framtiden, påpekar Loikkanen.

– Det är så lång tid till det att jag inte vet om nuläget påverkar alls. Finansieringen är en senare fråga och hur världsläget ser ut om 3-5 år vet vi inte i dag. Vi kör fram projekten med full fart, säger Loikkanen.

Svenska bolaget Vattenfall avbröt i juli planerna havsvindkraftparken Norolk Boreas. Bolaget hänvisade till bland annat ökade kostnader.

Siemens Garmesan som tillverkar vindturbiner dras med förseningar och det påverkar till exempel Finlands största vindkraftspark med 69 möllor som enligt planerna ska byggas i Lestijärvi i Mellersta Österbotten nästa år. Moderbolaget Siemens Energy förutspådde i augusti att försluten i år blir 4,5 miljarder euro.

Regeringen tittar på skatt för havsmöllor

I regeringsprogrammet nämns att spelreglerna för vindkraftverk till havs ska utredas närmare. Just nu finns ingen lagstiftning som till exempel kräver skatt på vindkraftverk långt ute till havs.

– Skatter innebär ökade kostnader på varje megawatt som produceras. Finland behöver fundera på vad som är bäst för helheten, att beskatta förnybar energi eller se den som en konkurrensfördel som skapar arbetsplatser och livskraft för hela landet.

Enligt Mikkonen borde regeringen fokusera på stora bilden och de fördelar för hela landet som vindkraft medför.

– Fokusera på hur vi får mycket vindkraft och investeringar som behöver den.

I Österbotten finns i dag mer än 200 vindkraftverk. Österbotten ligger på andra plats efter Norra Österbotten både vad gäller färdiga möllor och nya projekt. I år väntas cirka 70 nya möllor tas i bruk i Österbotten - de flesta (56 stycken) i Närpes och Kristinestad.

I juni i år producerade vindkraftverken i Finland totalt 6116 MW.

I Finland byggs just nu 522 möllor till lands, ute till havs finns inga pågående byggprojekt, men däremot finns färdiga tillstånd för 80 vindkraftverk till havs. På land finns klara tillstånd för 505 möllor som alla ska byggas 2023-2025.

Artikeln baseras delvis på material från Yle Kokkola.