Västra Nylands välfärdsområde söker talterapeuter med olika språkkrav: ”Man kan inte kalla det jämlikt när svenskans betydelse försvinner”
Språkkraven för talterapeuter som jobbar på svenska skiljer sig markant från de finskspråkigas. Så tolkar privata talterapeuter Västra Nylands välfärdsområdes anbudsförfrågan.
Talterapeuter som jobbar på finska ska ha finska som modersmål, medan det räcker med utmärkta kunskaper i svenska för talterapeuter som ska jobba på svenska.
Välfärdsområdets anbudsförfrågan har fått Ekenäsbon Maria Lundin, talterapeut sedan snart 30 år tillbaka, att reagera.
En god eller utmärkt svenska är nämligen inte samma sak som att man har svenska som modersmål, anser hon.
– Språkkraven är därför väldigt ojämlika. Det krävs dessutom goda kunskaper i finska av de talterapeuter som ska jobba på svenska, men inga krav på kunskaper i svenska av de talterapeuter som ska jobba på finska, berättar Maria Lundin.
Maria Lundin har själv studerat logopedi och utbildat sig till talterapeut på finska vid Helsingfors universitet eftersom det inte fanns en svenskspråkig utbildning vid Åbo Akademi på 1990-talet.
Som talterapeut ska man inte sitta där och fundera ”heter det nu så här” medan man jobbar med barnet
Maria Lundin, legitimerad talterapeut
Trots det känner hon sig inte bekväm med att ge talterapi till barn på finska.
– Jag har också jobbat med finskspråkiga barn, men det finns alltid uttryck som man inte kan eftersom finskan inte är ens modersmål.
Trots att Maria Lundin anser att hennes finska är bra, väljer hon numera att inte jobba med finskspråkiga barn.
– Det finns alltid barn som kan bättre än en själv. Dessutom ska man lära barnen grammatik och som talterapeut ska man inte sitta där och fundera ”heter det nu så här” medan man jobbar med barnet. Man bör veta!
Just grammatiken, men också ordförrådet, olika böjningar och uttal är viktiga att känna till och därför borde det vara ett krav att svenskan är talterapeutens modersmål om hen ska ge talterapi på svenska, i synnerhet till barn, anser Maria Lundin.
– Finskan har ganska lätta uttalsljud, men så har vi svenskans sje- och tje-ljud som är lite annorlunda för finskspråkiga, också fast man är bra på svenska, säger Maria Lundin.
Välfärdsområdets anbudsförfrågan har alltså fått Maria Lundin och flera av hennes kolleger, också de talterapeuter som jobbar privat, att reagera.
– Man kan inte kalla det här jämlikt. Svenskans betydelse försvinner.
Anbudsförfrågan enbart på finska
Det är inte bara språkkraven som fått flera talterapeuter att reagera på välfärdsområdets anbudsförfrågan.
För det första skulle Maria Lundin inte fått veta om att Västra Nylands välfärdsområde vill köpa tjänster av privata talterapeuter om hon inte hade läst om det på Facebook, i en sluten grupp för talterapeuter.
För det andra är anbudsförfrågan enbart på finska och också svensktalande talterapeuter ska lämna in sina anbud på finska.
De kan inte förvänta sig att man ska skriva under något som man inte riktigt vet vad man förbinder sig till
Maria Lundin om välfärdsområdets anbudsförfrågan
– Vi har nog diskuterat offerten fram och tillbaka med kolleger, säger Maria Lundin.
Hon konstaterar att anbudsförfrågan innehåller mycket byråkratisk text och svårtydda lagparagrafer. I anbudsförfrågan står också att arbetsgivaren, det vill säga Västra Nylands välfärdsområde, har rätt att kräva ekonomisk ersättning av terapeuten, ifall det man gett anbud på inte uppnås.
– De kan inte förvänta sig att man ska skriva under något som man inte riktigt vet vad man förbinder sig till.
Talterapeut om välfärdsområdets språkkrav: ”Talterapeutens modersmål borde vara svenska om terapin är till svenskspråkiga barn”
Maria Lundin får en känsla av att välfärdsområdet egentligen vänder sig till större firmor och inte till enskilda, svenskspråkiga talterapeuter.
Hon har därför valt att inte erbjuda sina talterapitjänster till Västra Nylands välfärdsområde.
– Jag har nog tillräckligt med jobb ändå, säger talterapeuten Maria Lundin.
Välfärdsområdet kräver utmärkta språkkunskaper
Lojobon Maaret Laine är en av fyra servicelinjedirektörer inom enheten för tjänster för barn, unga och familjer vid Västra Nylands välfärdsområde. Hennes ansvarsområde är riktade tjänster för barn och unga. Laine svarar i e-post på finska, texten är därför översatt.
”Finskspråkiga terapeuter ska ha utmärkta kunskaper i finska och svenskspråkiga terapeuter ska likaså ha utmärkta kunskaper i svenska. När vi rekryterar personal ställer vi språk- och andra kunskapskrav enligt servicebehov. Ibland behöver vi talterapeuter som bara talar finska eller svenska, ibland behöver vi tvåspråkiga talterapeuter. Till exempel nu rekryterar vi en talterapeut till Kyrkslätt som ska kunna både god finska och svenska. När vi rekryterar en svenskspråkig terapeut är svenskan det vi prioriterar högst. Tvåspråkighet ses som en merit, både när vi rekryterar finskspråkiga och svenskspråkiga terapeuter.”
Anbudsförfrågan är på finska och kan bara besvaras på finska. Det här kommer att ändra inom hela EU när det tas i bruk ett nytt system
Maaret Laine, servicelinjedirektör vid Västra Nylands välfärdsområde
På frågan varför anbudsförfrågan är enbart på finska och varför också svenskspråkiga talterapeuter ska ge sina anbud på finska svarar servicelinjedirektör Maaret Laine så här:
”Anbudsförfrågan för tal- och ergoterapeuter har publicerats i anmälningskanalen för offentliga upphandlingar i början av augusti. Anbudsförfrågan är på finska och kan bara besvaras på finska. Det här kommer att ändra inom hela EU när det tas i bruk ett nytt system som gäller offentliga upphandlingar. Efter förnyelsen kan man annonsera på flera språk samtidigt.”
Språkkunskaper på ”utmärkt flytande nivå”
– Jag ser det nog som oerhört viktigt att talterapeuten och klienten talar samma språk.
Det säger Annette Nylund, universitetslektor i logopedi vid Åbo Akademi, när vi träffas bland barnböcker i biblioteket i hennes hemort Karis.
– Vårt språk innehåller så mycket nyanser, så mycket man måste läsa mellan raderna, speciellt om man har att göra med ett barn som har ett väldigt knepigt språk och har svårt med språket. Man måste begripa vad den underliggande meningen är. Behärskar jag inte mitt språk så kan det bli besvärligt att analysera och stödja det här barnet, fortsätter Annette Nylund.
Ska jag få hjälp för mina språkliga svårigheter så går det inte på något annat sätt än genom mitt hemspråk och det språk jag har på dagiset eller i skolan
Annette Nylund, universitetslektor i logopedi
Däremot har Annette Nylund funderat en hel del på begreppet modersmål, vad det innebär.
– Jag skulle kanske hellre använda ”på utmärkt, flytande nivå” eftersom vi kan ha många modersmål.
Vad är då viktigare? Att ett svenskspråkigt barn får talterapi trots att terapeuten inte har svenska som modersmål eller att man väntar för att få hjälpen på barnets modersmål?
– Det beror på varför man får talterapin. Får jag hjälp för min röst eller för mitt ätande och jag förstår finska, så då kan personen till och med ge råden på finska. Ska jag däremot få hjälp för mina språkliga svårigheter så går det inte på något annat sätt än genom mitt hemspråk och det språk jag har på dagiset eller i skolan.
Bristen på talterapeuter är stor och bristen på svenskspråkiga talterapeuter är ännu större, vilket gör det besvärligt när man ska överväga alternativen.
Annette Nylund säger att föräldrarna eventuellt måste överväga ett alternativ där de får stöd på ett språk som inte är deras modersmål, men som de förstår. Sedan kan de översätta, handleda och stödja barnet.
– Tillgången till talterapi är kanske ändå bättre än ingenting alls.
Annette Nylund utbildar talterapeuter: ”Vårt språk innehåller så mycket nyanser och att kunna läsa mellan raderna”
Åbo Akademi har ett utbildningsprogram i logopedi med knappt 20 studieplatser per år. Till exempel ifjol (2022) hade utbildningen 166 sökande.
– Just nu har vi ganska max, drygt 20 nya studerande, vilket är ganska nära det vad de finska universiteten tar emot, säger Annette Nylund, universitetslektor i logopedi vid Åbo Akademi.
' /%3E%3C/svg%3E)
