Revanschen
Den dagen kommer hon aldrig att glömma. Efter åratal av diverse motgångar vann hon äntligen sin första FM-titel som vuxen. Men inte i löpning, utan i nya grenen triathlon.
Lördagen den 30 juli 2023 hade det förflutit nästan ett decennium sedan Minttu Hukka gick i mål på en tid under tio minuter på 3000 meter hinder. Och sedan hennes två FM-bronsmedaljer i grenen.
Därför kändes segern i Åbo som en revansch.
I år har den 28-åriga träningsfysiologen gjort sin första säsong som triathlonproffs. Lyckas hon höja sin nivå i simningen kanske OS-drömmen kan förverkligas i Los Angeles 2028. Drömmen, som var så nära att gå i uppfyllelse för löpar-Minttu i spelen i Rio 2016.
Däremellan gick flera viktiga löparår till spillo på grund av syndromet RED-S. Tack vare sina studier i träningsfysiologi var det hon själv som insåg att hon led av relativ energibrist, ett tillstånd som främst drabbar kvinnliga uthållighetsidrottare.
RED-S påverkar hormonfunktionen och kan leda till mensbortfall, till att man ofta är sjuk eller skadad, till benskörhet, till mentalt illamående, till att resultatutvecklingen stannar upp och i värsta fall benbrott och infertilitet.
Efter en timeout från idrotten då Hukka fokuserade på sitt välmående, normaliserades hennes hormonfunktion. Hon började äta mer och bättre, sova mer och drog samtidigt ner på träningen.
I samma veva bytte hon gren från hinderlöpning till triathlon.
Se Sportlivs minidokumentär om Minttu Hukka:
De tidiga åren
Det började som det brukar. Med allt från kula och spjut till längd och höjd och stav och kortare och längre löpsträckor. Småningom började uthållighetslöpningen ändå kännas mest egen.
Då Minttu Hukka var femton hade hon redan fått känna på segerns sötma, men FM – det var något helt annat.
– Jag övade på min segergest framför spegeln i badrummet hela sommaren. Om jag vann skulle jag göra den på prispallen.
Hon minns det som i går. Hur Eveliina Määttänen var precis i hälarna på henne med hundra meter till mål på 2000 meter. Minttu vågade inte titta bakåt. Hon lyckades hålla försprånget ända in i mål, vann sitt första FM-guld och jublade på prispallen precis som hon övat.
– Det var då min löparkarriär började på allvar.
Året var 2010. Tre år senare tog hon sin första medalj på 3000 meter hinder i Kalevaspelen. Året därpå var hon Europas snabbaste hinderlöpare i sin åldersklass.
På sikt var målet OS. Det hade varit hennes stora dröm ända sedan hon började med friidrott. Våren 2016 var Minttu Hukka 21 år gammal. OS i Rio stod för dörren.
– Jag tänkte att det var en piece of cake att ta sig till OS.
Det var då problemen började. Minttu fick en allvarlig mykoplasmainfektion, som också ledde till lungskador.
– Det var verkligen förkrossande. I över tio år hade mitt mål varit att tävla i OS, men istället fick jag ligga på soffan hela sommaren.
Och det var bara början på det som skulle bli fyra svåra år.
Mera: Som ung idrottare fick Minttu Hukka höra att det är bra att inte ha mens – nu vill hon lyfta ämnet få täcks prata om
Hösten 2019 höll Minttu Hukka på med sina magisterstudier i träningsfysiologi i USA. Det var tack vare dem hon plötsligt förstod att det var RED-S som låg bakom hennes svårigheter. Och tack vare dem visste hon vad hon måste göra.
Hon tog en timeout från idrotten.
Det var en så konstig situation, för sport har alltid varit en rolig grej för mig. Plötsligt insåg jag att jag inte njutit av det på väldigt länge och jag frågade mig varför gör jag det här egentligen?
En bidragande orsak till Hukkas skadespiral var sannolikt den hårda takten inom universitetsidrotten i USA, där man har tre tävlingssäsonger varje år. Mellan terrängsäsongen, inomhussäsongen och utomhussäsongen fanns det i praktiken aldrig tid att återhämta sig eller bli frisk från eventuella skador.
Befriande grenbyte
Redan år 2017 hade Minttu Hukka lekt med tanken att efter löparkarriären testa triathlon. Under sin timeout började hon göra precis det hon hade lust med.
– När jag vaknade på morgonen tänkte jag, vad vill jag göra i dag? Vad gör mina vänner i dag? Det var så befriande att välja själv, istället för att ge sig ut på ett intervallpass som jag visste att jag borde göra, men inte alls kände för.
Hösten 2019 kom också en annan vändpunkt då Minttu på universitetet träffade sin nuvarande man Robert Sroka, som är tävlingscyklist.
Hukka berättade för sin nya pojkvän att hon funderade på att byta gren, men inte riktigt vågade ta steget. En dag följde Robert med till gymmet där hon tänkte köra ett tufft intervallpass på spinningcykeln.
– Han såg smått skräckslagen ut och undrade vad jag egentligen höll på med och föreslog att vi skulle gå och köpa en landsvägscykel till mig.
Då Minttu kom ut på cykellederna i bergen i Tennessee var hon såld. Dessutom märkte hon att hon var ganska bra på cykel.
Simning hade hon testat redan då hon först började tänka på triathlon ett par år tidigare.
– Jag började titta på Youtube-videor för att lära mig hur man simmar frisim.
I början klarade hon inte ens av att simma en hel bassänglängd, utan fick stanna upp och hänga i simlinan på vägen. Men småningom började det gå bättre.
I maj 2020 bestämde sig Minttu för att lämna löpningen och istället satsa fullt på triathlon.
– Det är typiskt för mig att sätta upp stora mål. Jag hade ingen aning vad som krävs för att nå toppen, men dit var jag på väg. Och eftersom OS alltid varit det som driver mig, tänkte jag att jag en dag ska tävla i OS som triathlet då det inte blev av som löpare.
År 2022 vann hon sina första FM-medaljer, silver på sprintdistans och brons på medeldistans. Hon kvalificerade sig till VM och slutade nia i sin åldersklass.
I augusti i år tog hon sitt första FM-guld. Det kom på medeldistans i Åbo.
– Efter alla motgångar jag haft har framgångarna känts otroligt bra.
Den stora OS-drömmen
Efter att ha tävlat i triathlon i ett par år har Minttu Hukka insett att hennes styrkor kommer bättre fram på de längre tävlingsdistanserna och kanske inte på den olympiska distansen, där man simmar en och en halv kilometer, cyklar fyrtio och springer tio.
Just nu är nivån på simningen i synnerhet på de kortare distanserna väldigt hög. Jag lärde mig simma som vuxen.
Trots att hon blivit en mycket bättre simmare, känner hon att hon ännu inte räcker till på de kortare distanserna där drafting – att man får ligga nära och försöka jaga vågen från snabbare simmare – är tillåten. I värsta fall kan lopp där drafting tillåts bli mycket stökiga.
I OS är drafting tillåten i såväl simning, cykling som löpning.
– Det är delvis lite deprimerande, men jag kanske har börjat acceptera att OS inte är allt. Du har inte misslyckats som idrottare om du inte varit med i OS. Det finns så mycket annat att uppnå inom sporten.
Video: Tommi Lipponen
Foto: Marianne Nyman, All Over Press, Pix4U
Redaktör & Layout: Marianne Nyman
' /%3E%3C/svg%3E)
