Experter sågar regeringens planer på sänkt bränsleskatt – dåligt riktat, illa för klimatet
Det finns bättre sätt att kompensera hushållen för stigande bränslepriser än att sänka bränsleskatten. Det menar flera experter som hörts när lagförslaget varit på remiss.
Regeringen planerar att sänka skatten på bränsle för att kompensera hushållen för den prisökning som reduktionsplikten kommer att innebära.
För att nå klimatmålen tänker regeringen höja reduktionsplikten under åren 2023-2027, för att motverka klimatförändringen. Det här innebär att man blandar i allt större mängder förnybara komponenter i bränslet så att utsläppen minskar.
Samtidigt vill regeringen ändå kompensera bilisterna för det här. Enligt planen ska bränsleskatten sänkas med ungefär 156 miljoner euro i början av nästa år.
Det var Sannfinländarna som drev på frågan i regeringsförhandlingarna, partiet har krävt att klimatåtgärderna inte ska få innebära större utgifter i vardagen.
Olyckligt på olika sätt
Nu har lagförslaget varit på remiss och flera instanser kritiserar upplägget.
Statens ekonomiska forskningscentral VATT menar att förslaget är olyckligt för att det motarbetar klimatmålen. Enligt VATT är bränsleskatten ett av de mest effektiva verktygen för att minska utsläppen av drivhusgaser inom trafiken.
VATT föreslår att man i stället för att sänka bränsleskatten skulle dela ut en engångssumma till hushåll som drabbas av prisstegringen som följer av den skärpta reduktionsplikten.
Forskningscentralen räknar att varje hushåll kunde få en kompensation på 56, om summan delades jämnt mellan alla 2,8 miljoner hushåll.
Dessutom skulle modellen göra det möjligt att rikta pengarna bättre till dem med lägre inkomster, argumenterar VATT. En skattesänkning däremot drar alla nytta av, både hög- och låginkomsttagare.
Oklar effekt
Även Verne, Centret för trafikforskning vid Tammerfors universitet, sällar sig till kritikerna.
Verne konstaterar att en sänkning av bränsleskatten inte främjar hållbara trafiklösningar, i stället ökar den utsläppen.
Verne kräver att regeringen backar från planerna.
Företagarna i Finland förstår idén, men påpekar samtidigt att det vore bättre att flytta tyngdpunkten inom beskattningen från arbete och företagsamhet till konsumtion och skadliga aktiviteter.
Förutom miljö- och rättviseaspekter tar kritikerna också upp frågan om hur effektiv en sänkning av bränsleskatten är i praktiken.
Regeringen räknar med att det slutliga bensinpriset som konsumenten betalar sänks med 4,4 cent per liter, medan dieselpriset beräknas sjunka med 4,9 cent.
De här uträkningarna ifrågasätter ändå VATT. Enligt forskningscentralen är det svårt att förutspå hur prisnivån sist och slutligen påverkas av en sänkt skatt, eftersom det saknas forskning på området.
Källa: STT