”Det är en djungel av våld, maskulinitet och respekt” – knepig hederskodex föder mer ungdomsvåld
Förr var det vanligaste brottet bland ungdomar snatteri, i dag är det misshandel. I det stora hela begår få unga brott, men hos en marginaliserad minoritet blir våldsdåden vanligare.
Enligt Polisstyrelsens statistik registrerades det i fjol nästan tiotusen våldsbrott bland unga under 21 år. Med våldsbrott menas rån, misshandel och brott mot liv.
Den negativa trenden ser ut att fortsätta, den snabba ökningen har fortsatt i år. Till exempel ökade antalet rån där förövaren misstänks vara under 15 år. Dessa brott har i år ökat med 48 procent jämfört med i fjol.
De största problemen finns inom huvudstadsregionen – men ungdomsbrottsligheten har ökat runt om i landet, speciellt i större städer.
Trots att brottsligheten enhetligt ökat bland alla befolkningsgrupper är brottsnivån fortfarande högre hos unga med utländsk bakgrund. Enligt Centralkriminalpolisens analys har ökningen ändå inte ett nära samband med vare sig etnicitet eller religion.
Dramatiska rubriker om ungdomsbrottslighet haglar tätt, men de berättar inte hela sanningen. Faktum är att en väldigt liten procent unga begår allvarliga brott. Man ska inte heller förväxla ungdomsgäng med organiserat gängvåld.
Ungdomskriminaliteten är ändå så pass allvarlig att den diskuteras på högsta politiska nivå. Regeringen har signalerat att man vill ta till hårdare tag mot brottsligheten.
Enligt inrikesminister Mari Rantanen (Sannf) kommer regeringen att satsa på förebyggande arbete och kräva strängare straff.
Ungdomsbrottslighet är ett mycket komplext problem
Christian Wentzel är verksamhetsledare för Stationens barn, en förening som bekämpar missbruk, marginalisering och våld bland unga. Han kan konstatera att polisens negativa siffror syns konkret i föreningens arbete.
– Antalet unga som söker samtalshjälp ökar. Samtidigt syns det kriminella allt mer på sociala medier.
På social media sprids alla sorters material obehindrat utan myndigheters kontroll. Polisen varnar att synnerligen grova våldsfilmer cirkulerar på internet. Det kan handla om videon tagna från utländska sajter eller våldsdåd som gäng själv filmat.
– Ibland handlar det om att signalera till andra ungdomar att man besitter ett visst våldskapital. Ungdomsgäng vill visa hur det går om man mopsar upp sig mot dem. Våldsamma klipp får ofta stor spridning när de läggs ut i offentligheten där andra ungdomar finns.
Knepig hederskodex i vissa ungdomskretsar
Wentzel vill poängtera att det inte går att dra alla ungdomar över samma kam. Det finns många olika och komplexa orsaker till varför unga trasslar in sig i den kriminella världen.
– Vi jobbar också med ungdomar som fått ett visst beteende som arvegods. Deras uppväxt och omgivning har inte gett dem de verktyg som behövs för att ta sig vidare i livet. Sedan finns det ungdomar med neuropsykiatriska störningar, de behöver en annan slags hjälp.
Wentzel berättar att gruppdynamiken spelar en stor roll när pojkstreck förvandlas till allvarliga brott. Tongivande personer i ett ungdomsgäng kan tvinga andra unga att begå brott. Andra söker spänning eller ett snabbt sätt att tjäna pengar.
– I vissa ungdomskretsar finns det en väldigt knepig hederskodex. Det är en djungel av våld, maskulinitet, respekt och heder.
Hur ska man tackla ungdomsbrottslighet?
– Både förebyggande och reparerande verksamhet är viktigt. Det viktigaste är att hjälpen når ungdomar i en så tidig ålder som möjligt, säger Wentzel.
Ett förslag som ofta lyfts fram är stängare straff. Det är ett återkommande tema i diskussionen kring ungdomsbrottslighet.
– Internationell forskning är splittrad i frågan om huruvida stränga straff minskar brottsligheten eller inte. Samtidigt förstår jag var det lyfts fram. Grova brott rör upp känslor och då är det lätt att förespråka stränga straff.
Enligt Wentzel är det klart att det förebyggande arbetet behövs. Samtidigt efterlyser han ett bättre samarbete mellan olika aktörer. Då används resurserna mer effektivt.
– Ansvaret kan inte ligga på en ensam aktör. Polisen kan inte sköta allting, men det kan inte skolan eller ungdomsarbetet heller. I olika fall behövs olika aktörer och därför måste samarbetet fungera.
Sensationsrubriker i media hjälper inte heller situationen. Istället efterlyser Wentzel en mer nyanserad diskussion om problemet och om hurdant samhälle vi vill ha.
' /%3E%3C/svg%3E)
