Östersjön bjuder också på annan mat än fisk – makroalger skulle kunna komplettera näringen
Det finns flera algarter i Östersjön som går att äta och som kan ge den eftertraktade umamismaken i maten. Om vi skulle odla och samla in alger ur Östersjön skulle havet må bättre och vi få god mat.
– Det finns inga giftiga makroalger i Östersjön, konstaterar marinbiologen Sofia Franklin.
Hon är projektledare för projektet NyAlg som Nylands Fiskarförbund initierat för att ta fram information om det går att odla och samla in alger som en alternativ inkomstkälla för fiskare i Finland.
Förutsättningarna är goda, men utmaningar är att till exempel brunalgen blåstång (Fucus vesiculosus) behöver cirka fyra år innan den kan skördas. För att den ska trivas krävs rätt temperatur, ljus, syre, salthalt och tillgång till näring. Det är också viktigt att hitta rätt substrat, det vill säga yta, för algrekryterna att fästa på.
Alger upptar näringsämnen, därför skulle de passa bra att odla i närheten av fiskodlingar eftersom där frigörs näringsämnen som belastar havet.
”Kanske framtidens melodi att komplettera fiske med algodling”
– Det finns definitivt potential. Om vi kommer på en bra metod att odla blåstång, så skulle de som har tillgång till redskap som båt, ankare och bojar kunna odla det i sina vatten. Det kanske är framtidens melodi att komplettera fiske med algodling, eller i alla fall ha det som en kompletterande inkomstkälla, säger Franklin.
Hittills har det gjorts experiment med tunna rep som algerna kan sätta sig på, som sedan snurras runt ett tjockare rep. Men ännu verkar det vara för tidigt för kommersiell odling. Jord- och skogsbruksministeriet vill jämställa algodling med fiskodling för att underlätta tillståndsförfarandet.
Att samla in blåstång i kommersiellt syfte är inte heller möjligt eftersom blåstången är en nyckelart som fyller en viktig ekologisk funktion och är en hotad art i Östersjön.
Plocka för eget bruk går bra
Men däremot går det bra att samla in färsk blåstång för eget behov. Men plocka aldrig mer än 30 procent av algbeståndet och riv inte loss hela algen. Alger till skillnad från vattenväxter har inte rötter, bara en fästskiva. Plocka bara där vattnet cirkulerar, skölj med rent vatten och använd samma dag.
Andra arter som passar bra att plocka är grönalgen tarmalg, som också kallas rörhinna (Ulva intestinalis) som kan ätas rå och som växer snabbt. Brunalgen sudare, även kallad snärjtång, (Chorda filum) är en spagettiliknande tång som skördas bäst på våren. Den rensas genom att man drar över trådarna med fingernaglarna för att få bort eventuella djur som fastnat.
Man kan bland annat torka alger, röka dem eller göra ceviche på dem. Användningsområdena är många. Blåstång är mycket näringsrik och innehåller vitaminerna B och E, mineraler, kolhydrater, fibrer, antioxidanter, polyfenoler och alginater.
Svenska yle fick chansen att smaka på torkade alger och kan konstatera att de smakar gott av salt och umami. Som sådana är de sega att tugga på, men som krydda i annan mat fungerar de utmärkt. Torkad blåstång kan det vara bra att lägga till i såser för att få den blötlagd och mjuk.
Algodling stärker den biologiska mångfalden
Alger kan också odlas i regenerativt syfte för att öka den biologiska mångfalden. Eftersom de växer i ett övergött hav är det en miljögärning att skörda dem. Förutom som livsmedel kan de användas till djurfoder, medicin, kosmetika, gödsel och bioplaster.
En av dem som vill utveckla algodling är företaget Under ytan, som vill skapa mer biodiversitet med algodling. De har utvecklat möjligheter till algodling, musselodling och artificiella rev i vindkraftsparker till havs.
– Med det vill vi se hur man kan stärka fiskbeståndet och marina livsformers bestånd i de här områdena, berättar Joel Lindholm, VD och medgrundare i Under Ytan.