Tidigare R-kioskföretagare känner sig lurade av kioskkedjan: ”Ett slags modernt slaveri”

Åttio timmars arbetsveckor, förlorade besparingar och sviktande mental hälsa. Att driva en R-kiosk går inte alltid som planerat.

– Jag trodde att mitt liv skulle bli bättre, men det blev helt tvärtom, säger en tidigare köpman till Svenska Yle. Låt oss kalla hen för Köpman 1.

Köpman 1 är en av tre före detta köpmän som har berättat för Svenska Yle om sina upplevelser som R-kioskföretagare.

Svenska Yle känner till köpmännens identitet men deras berättelser är anonymiserade för att skydda dem. Vi kallar dem för Köpman 1, 2 och 3.

Alla tre köpmän blev tvungna att lägga ner sin kioskverksamhet efter endast ett halvt år på grund av dålig lönsamhet.

Köpmännen vittnar om utmattning, stress och depression. De har förlorat sina pengar och kämpar nu med arbetslöshet.

Det här är deras berättelse.

Blev en främling för sitt barn

Att driva ett företag var Köpman 1:s dröm sedan barndomen, och kioskjobbet lockade hen av flera olika skäl.

– Jag trodde att jag kunde vara min egen chef.

Dessutom upplevde hen att den insats som krävdes för att bli kioskföretagare var relativt liten.

– Jag kunde komma igång med en mindre summa pengar.

En person som vill bli R-kioskföretagare måste investera totalt 10 000 euro av sina egna pengar från start.

Köpman 1 tilldelades en kiosk som hen egentligen inte ville ha. Hen blev övertalad att ta över kiosken med löftet om att senare kunna byta ut den mot en bättre.

Köpman 1 fick också ta del av beräkningar om hur lönsam kiosken skulle kunna bli. Hen skulle eventuellt kunna ta ut ungefär 4000 euro i lön i medeltal per månad.

Svenska Yle kan bekräfta uppgifterna om lönsamhetsberäkningarna för Köpman 1:s kiosk.

Redan efter första månaden blev kiosklivet påfrestande. Köpman 1 jobbade upp till 80 timmar i veckan. Det hela påverkade relationen till hens barn.

– Mitt barn ville inte vara i min famn. Hen sov när jag gick hemifrån och när jag kom hem. När jag hade en ledig dag var jag en främling för hen. Jag var väldigt stressad och deprimerad.

Samtidigt gick kioskens resultat stadigt nedåt.

– Jag gick på minus varje månad. Jag jobbade 300 timmar i månaden men gjorde ingen vinst.

Eftersom Köpman 1 inte gjorde någon vinst, var hen tvungen att använda det kapital hen investerat för att betala lön till sig själv och sina anställda.

De lönsamhetssiffror som presenterades vid rekryteringen motsvarade inte verkligheten. Köpman 1 kände sig lurad.

– Den största lögnen var att det skulle gå bra för kiosken, att lönsamheten och kundflödet var stabilt, säger hen.

Köpman 1 beskriver jobbet som R-kioskföretagare med hårda ord.

– Det är som ett slags modernt slaveri. Jag investerar mina pengar och min tid, men verksamheten är inte min. Allt beslutas av R-kioski.

Men hur är det möjligt?

R-kioski ställer många krav på kioskföretagarna

R-kioski bygger på en franchisemodell. Det betyder att franchisetagaren får tillgång till ett etablerat affärskoncept. Samtidigt förbinder sig företagaren att följa kedjans riktlinjer för verksamheten.

Som franchisetagare ansvarar man för att driva kiosken. Det innefattar bland annat försäljning, varubeställning och personalen.

R-kioski står bland annat för affärslokal, inredning, kassasystem, utbildning, bokföring och marknadsföring. I gengäld betalar företagaren en franchisingavgift till R-kioski.

Avgiften är inte direkt beroende av kioskens lönsamhet, utan räknas som en procentandel av kioskens bruttovinst. Bruttovinsten är skillnaden mellan försäljningsintäkten och varuinköp.

Med andra ord får R-kioski in franchisingavgiften även om kiosken inte gör vinst.

Efter att avgiften är betald, ska köpmannen betala bland annat löner, el, värme, försäkringar samt underhåll av lokalen. Köpmännen ansvarar också för svinn och stulna varor.

Franchisingavgiften varierar mellan olika kiosker. Svenska Yle har sett exempel på avgifter runt 20 procent.

Enligt uppgifter som Svenska Yle tagit del av och kan bekräfta bestämmer R-kioski bland annat öppettiderna för kiosken, vilka varor som ska finnas på hyllorna och hur de ska prissättas.

De köpmän Svenska Yle har talat med hävdar att R-kioski tvingar dem att beställa produkter som inte går åt, vilket resulterar i betydande matsvinn och ekonomiska förluster.

En av köpmännen, Köpman 2, berättar att hen dagligen var tvungen att kasta varor, särskilt färsk mat som bullar, smörgåsar och korvar som blev gamla.

– De säger att det här är en del av franchisingkonceptet och att man är tvungen att beställa produkterna, berättar hen.

Köpmannen som vi kallar Köpman 3, betonar å sin sida särskilt matsvinnet som uppstår i samband med produktkampanjer. Köpmännen måste delta i R-kioskis kampanjer med några veckors mellanrum.

– Varorna kommer automatiskt, du kan inte avbryta beställningen. R-kioski bestämmer mängderna. Men varorna säljer inte och blir gamla.

Vi slängde mer än vi sålde.

Köpman 3

Enligt köpman 3 kan produkterna inte heller returneras efter kampanjen. Även hen kastade dagligen bort många färskvaror.

– Vi slängde mer än vi sålde, berättar hen.

Köpmännen anser att R-kioski borde ta hänsyn till kioskens läge och anpassa varusortimentet efter den närliggande konkurrensen.

– De tar inte emot våra förslag och gör inte ändringar som behövs för en specifik kiosk, säger Köpman 1.

Köpman 2:s kiosk låg nära flera matbutiker, vilket påverkade vilka varor som gick åt i hens kiosk.

– Affärerna gick trögt. Stället var så dåligt, folk köpte mest cigaretter, säger Köpman 2.

Tobaksförsäljning ger låga vinster jämfört med andra produkter eftersom priset är reglerat och skatten är hög.

Enligt köpman 2 gav R-kioski orealistiska bud även till hen om hur mycket pengar hen kunde tjäna.

– De sa att om jag jobbade cirka 40 timmar i veckan kunde jag eventuellt ta ut 4 500 euro i lön före skatt.

I verkligheten kunde Köpman 2 ta ut mellan 2000 och 2500 euro i lön före skatt samtidigt som hen jobbade nästan 90 timmar i veckan.

– De ljög för mig, säger hen.

Liksom Köpman 1 hade Köpman 2 sina misstankar gällande den kiosk som R-kioski valt åt hen. Även hen upplever att hen blev övertalad.

– Jag såg att det inte fanns några kunder. Jag sa att det här inte är en bra plats, jag vill inte ha den här, ge mig en annan R-kiosk. Områdeschefen sa nej, det kommer att gå väldigt bra.

”Som att du snart kommer att bli miljonär”

Paket, cigaretter, tidningar, biljetter, spel, mellanmål, kaffe, godis. Driver man en R-kiosk i dag ska man kunna hålla många bollar i luften samtidigt.

– Vi säljer presentkort och biobiljetter, laddar pengar på resekort och skickar paket, berättar Köpman 3.

Eftersom kioskerna har öppet sju dagar i veckan, behöver köpmännen också anställd personal. Men det är svårt att rekrytera försäljare. Om någon sjukanmäler sig eller säger upp sig, så är det köpmannen som får rycka in.

– Jag var nästan alltid där. Jag var irriterad, sov inte tillräckligt och hade inte tillräckligt med tid att återhämta mig, säger Köpman 3.

Även i fall där kioskverksamheten flyter på smidigt, dyker det upp oväntade kostnader som påverkar lönsamheten.

– Den ekonomiska biten lurar dig på ett annat sätt. Du har 500 kunder om dagen och 3000 euro i försäljning. Det ser så lovande ut, som att du snart kommer att bli miljonär, säger Köpman 3.

Jag har förlorat mina pengar. Jag mår inte bra och har ingen inkomst.

Köpman 3

Hen anser att vinstmarginalerna är alltför låga. Efter att franchisingavgiften dragits av från bruttovinsten räckte pengarna inte till för att täcka företagets övriga kostnader.

– I slutet av dagen bara försvinner pengarna, det finns kostnader överallt.

Köpmännen har ansvar för att underhålla kiosklokalerna, inklusive apparater och möbler, men är tvungna att anlita bolag som är godkända av R-kioski.

Enligt köpmännen är de utvalda leverantörerna dyrare än andra alternativ. Det här blev tydligt för Köpman 3 när en apparat i hens kiosk måste repareras.

– Den del som måste bytas kostar kanske fem euro, men de skickade en faktura på flera hundra euro, säger Köpman 3.

Missnöjda R-kioskföretagare är inte ett nytt fenomen. År 2018 stämde tio tidigare R-kioskföretagare kioskkedjan.

De menade att budgetarna var orealistiska och att uppskattningarna av kostnaderna var för låga.

Kioskföretagarna yrkade på att deras skadeståndskrav skulle behandlas i allmän domstol, men Vanda tingsrätt slog fast att tvisten enligt avtalet med R-kioski Oy ska behandlas i skiljedomstol. I en skiljedomstol står parterna själva för kostnaderna och domslutet blir inte offentligt.

Tingsrätten bedömde också att det inte kunde påvisas att R-kioski skulle ha presenterat felaktig eller vilseledande information.

”Finländare har förstått att det är svårt att gå på vinst”

Allt fler R-kioskföretagare har namn som klingar utländskt. Det framgår ur Svenska Yles analys av köpmännens företagsnamn.

I handelsregistret har köpmännens företag namn i formen ”1234 Kalle Köpman Ab”.

Bland de företag som grundades år 2014 var andelen med utländsktklingande namn under 4 procent. Bland de företag som grundades förra året hade 45 procent utländsktklingande namn.

Trots att köpmännen allt oftare har ett annat modersmål än finska, görs komplicerade juridiska avtal endast på finska.

En av köpmännen som Svenska Yle har talat med anser att det finns en orsak till att allt fler R-kioskföretagare har utländsk bakgrund.

– De flesta finländare har förstått att det är svårt att gå på vinst. De har förlorat intresset. Utlänningar försöker förbättra sin livssituation. De kan lättare bli lurade än finländare, säger hen.

Hen anser att R-kioski borde anpassa sig efter utvecklingen.

– De skulle kunna ha kontraktet på engelska så att utlänningar kan förstå det bättre.

Vad gör köpmännen nu?

Alla tre köpmän är för tillfället arbetslösa. Köpman 2 har sökt jobb i flera månader utan resultat.

– Jag är bara hemma, jag hittar inget jobb, säger hen.

Den kapitalinvestering köpmännen gjorde för att bli R-kioskföretagare har ätits upp av olika kostnader på vägen. Köpman 1 ser tillbaka på sin tid som företagare med besvikelse.

– Den tiden och de pengar jag har investerat kommer inte tillbaka, säger hen.

Köpman 3 har i dag svårt att få vardagen att gå ihop ekonomiskt.

– Jag har förlorat mina pengar. Jag mår inte bra och har ingen inkomst, säger hen.

Köpmännen önskar att R-kioski skulle i framtiden ta bättre hänsyn till köpmännens psykiska välmående och lyssna på deras förslag.

– Köpmännen borde få göra ändringar i sin kiosk. Det är viktigt att den som driver kiosken mår bra psykiskt, säger Köpman 1.

Mera: R-kioskis vd svarar på kritiken: ”Varje företagare har själv beslutat att ta pennan i handen”

Korrigering 26.9.2023 kl 13.18: Preciserad information om tingsrättens beslut 2018.