Alla elever i Nagu och Korpo ska ha kunskaper i skärgårdsliv: ”Jag tycker att det är jätteviktigt att lära ut det här”
I fem års tid har elever i Nagu och Korpo fått lära sig om skärgården i ämnet skärgårdskunskap. Förutom praktiska färdigheter, diskuteras även vilka färdigheter som behövs för att verka i skärgården i framtiden.
Läraren Peter Rönnberg vid Kyrkbackens skola i Nagu berättar att skärgårdskunskap räknas som ett valbart ämne i läroplanen, men i Nagu och Korpo är det en obligatorisk kurs.
– Man får göra praktiska saker som man kanske inte vanligtvis gör i skolan. Bland annat får man lära sig att köra båt och det är inte alls en självklarhet att alla elever har en båt därhemma att köra eller ro med, säger Rönnberg.
Även om många elever redan kan mycket om skärgården, så finns det i alla klasser elever som inte har någon erfarenhet av att åka båt, navigera eller fiska sedan tidigare.
– Jag tycker att det är jätteviktigt att lära ut det här, så att alla får ta del av det. Det är roligt att både få ge kunskap och att som lärare få göra lite annorlunda saker, säger Rönnberg.
”Våra båtar kan också användas på andra sätt”
Kyrkbackens skola har också tre egna båtar som används inom undervisningen överlag, men speciellt inom skärgårdskunskap. Rönnberg ser många möjligheter att kombinera skärgårdskunskap och båtliv med andra ämnen i läroplanen.
– Navigation handlar mycket om matematik, medan företagande och turism hänger mycket ihop med samhällslära. Även historia får man in på många sätt i undervisningen. Våra båtar kan också användas på andra sätt, man kan åka ut till en ö och skriva en dikt, man kan läsa, måla och göra massvis med grejer med båten istället för att sitta i klassrummet, säger Rönnberg.
”Mycket är bekant, men en del är nytt också”
Emilia Andersson och Artimus Palmroos går båda i årskurs 9 i Kyrkbackens skola. De tycker att det är bra att få lära sig skärgårdskunskap.
– Det är ett bra ämne och man lär sig sådant som är bra att kunna. Mycket är bekant, men en del är nytt också. Vi har bland annat besökt olika bondgårdar i skärgården, det var nytt för mig, säger Palmroos.
– Det är bra och roligt. Man lär sig att köra båt och leva i skärgården, säger Andersson.
Både Andersson och Palmroos har testat att segla allmogebåt också tidigare.
– Det var roligt att segla, lite långsamt går det, men det är nog bra, säger Palmroos.
”Jag tycker om kultur som ger något mer än att bara se på någonting”
När det gäller allmogeseglingen sköts undervisningen i Nagu av frivilliga från Mattnäs byalag som även sköter om allmogebåten Anni. Men allmogeseglingar har gjorts långt innan ämnet skärgårdskunskap kom in i skolschemat, berättar Eija Gyllenberg från Mattnäs byalag.
– Jag hade först min egen båt och seglade med den. Den här båten byggdes i samband med ett projekt för ungefär tio års sedan. Då funderade vi på att det här är ett gammalt kulturarv och jag själv tycker om kultur som lever och som ger något mer åt barnen än att bara se på någonting, säger Gyllenberg.
”Det är skojigt att se hur ungdomarna tar ansvar”
På allmogeseglingarna får alla elever pröva på hur det är att styra en gammal segelbåt utan köl och motor. Dessutom får de dra upp segel, skota och navigera.
– Det har varit jätteroligt och givande. Det är skojigt att se hur ungdomarna tar ansvar och att alla får styra båten. En del av eleverna är först lite försiktiga och tycker att de inte kan, men sen när de får öva i lugn och ro så märker det att inte är det så svårt och att det är roligt, säger Gyllenberg.
Allmogeseglingar ordnas fortfarande för olika grupper och ibland deltar flera generationer i seglingarna. Förutom att lära sig segla kan allmogebåtarna också lära oss mycket om historien, konstaterar Gyllenberg.
– Det här är Nagubornas rötter. Ungdomarna har kanske hört äldre släktingar berätta om de här segelbåtarna och skötbåtarna och då får de också en känsla av hur det är att styra en sådan här segelbåt, säger Gyllenberg.
