Snart ska alla sortera sitt hushållsavfall – det bäst sorterade bioavfallet finns i papperspåsarna

I och med den nya avfallslagen ska de flesta hushåll sortera sitt bioavfall. På Stormossen i Korsholm tror man ändå att mängden bioavfall inte kommer att öka hemskt mycket.

När Stormossens vd Aimo Latvala ser på det bioavfall som kommer in till anläggningen frågar han sig om man alls kan tala om bioavfall. Bland bioavfallet som kommer från hushåll, butiker och en del av kommunernas kök syns många plastpåsar.

– Nu är det ganska lite plastpåsar, det kan vara alldeles svart mellan varven, säger Latvala.

Latvala berättar att de plockanalyser man gör har visat att det bioavfall som finns i papperspåsar är betydligt bättre sorterat än det bioavfall som sorterats i plastpåsar.

– Den överlägset bästa sorteringen, 99 procent rätt sorterat, i papperspåse. De som har plastpåse ligger på 60-65 procent.

Glas och metall i bioavfallet

Enligt Latvala kan det finnas glasburkar och konservburkar i bioavfallet och brödet ligger kvar i sin plastpåse.

– Det kommer en hel massa annat som inte hör dit.

45 procent av enfamiljshusen inom Stormossens område har meddelat att de inte behöver bioavfallsupphämtning utan de ska ha en egen kompost istället.

Det innebär att mängden bioavfall inte kommer att öka så mycket vid Stormossen, men Latvala tror att ju mer det talas om sopsortering desto bättre kommer vi att bli på att sortera.

Vid avfallsbolaget Stormossen i Korsholm tar man emot bioavfallet från sex österbottniska kommuner. De är Vasa, Korsholm, Korsnäs, Malax, Storkyro och Vörå och det bor över 105 000 invånare i området.

Sedan början av 90-talet har Stormossen producerat biogas ur sopor, då var anläggningen Finlands första biogasanläggning.

Tredje reaktor

Redan nu går Stormossens två reaktorer på högvarv och en tredje reaktor planeras. Latvala hoppas att den ska kunna tas i bruk under sommaren 2025.

Processen vid Stormossen kommer enligt Latvala inte att se annorlunda ut när den tredje reaktorn tas i bruk.

– Vi jobbar mest med slutdelen av processen, hur vi ska hantera slamrötresten och jordförbättringskomposten. Där finns mest att vinna, för tillfället.

De två nuvarande reaktorerna är 1500 respektive 1700 kubikmeter. Den tredje reaktorn kommer att vara 4500 kubikmeter.

Latvala berättar att den ena reaktorn har en temperatur på 42 grader och den andra 53.

– De är som biologiska processer, man kan nästan säga levande varelser. De kräver sin man eller kvinna för att man ska få dem att funka.

Stor efterfrågan på biogas

Förutom olika sorters trädgårdsjord tillverkas också biogas av bioavfallet. Biogasen används av Vasa stads bussar, många sopbilar och personbilar.

– En fjärdedel av produktionen går till personbilar. De har ökat ganska markant det senaste året. Jag tror att sen kriget i Ukraina började har privatbilismen ökat med 40 procent.

Latvala berättar att om de hade mer biogas skulle de göra gasen flytande så att Aurora Botnia kunde tankas med den.

– Vår årsproduktion räcker till att färjan skulle köra till Sverige, men man vill ju åka hem också.

I och med den nya avfallslagen ska bioavfallet inte längre sorteras med det brännbara avfallet. Latvala berättar att Westenergy som tar emot det brännbara avfallet från 50 kommuner årligen får in mellan 20 000 och 30 000 ton bioavfall som skulle kunna bli biogas istället för att brännas upp.

– 30 000 ton motsvarar 40 000 000 kilometer med bil, säger Latvala.