Sverige: Tonåringar skjuter tonåringar till döds – ”Unga rekryteras på samma sätt som barnsoldater”
I Sverige dödas allt fler tonåringar i samband med skottlossningar. Det är väldigt svårt att hitta motsvarigheter i andra västerländska länder som ens kommer i närheten av det här fenomenet, säger en analytiker.
På fredagen dog en 17-åring efter att ha blivit skjuten i södra Stockholm. Det var den sjätte dödsskjutningen i Sverige på en vecka.
Under natten till onsdagen greps tre tonåringar misstänkta för mordförsök efter skottlossning.
Den dödliga tonårsbrottsligheten i Sverige har ökat.
”Påminner om barnsoldater i länder som krigar”
Då barn och unga rekryteras till kriminella gäng i Sverige liknar det de metoder som används då barnsoldater värvas i samband med väpnade konflikter, säger Henrik Häggström, analytiker vid Försvarshögskolan, till SVT.
Häggström har länge arbetat med internationella organisationer och har utrett frågor kring barnsoldater. Han ser likheter då han tittar på våldet i Sverige.
Enligt honom lockas tonåringar in i brottets värld med makt, status och pengar – men också via hot och tvång, vilket i dag förekommer i allt större utsträckning i Sverige.
”De är svårt att rehabilitera de här barnen och att sätta dem i en skolbänk för att läsa matematik”
Häggström säger att de här unga människorna inte så lätt kan återgå till ett normalt liv. Det är svårt att rehabilitera barn som har haft makt, pengar och vapen i hand.
– Det är inte självklart för dem att sätta sig i en skolbänk och läsa matematik igen.
Häggström anser att Sverige måste satsa mycket mera på att försöka välkomna tillbaka de barn som försöker ta sig ut från kriminell verksamhet. Enligt honom kan man lära sig mycket av länder där barn deltar i väpnade konflikter. Där har man sett vilken stor betydelse rehabiliterings- och återvändningsprogram har.
– De här barnen är i en särskild situation och de har särskilda behov.
Nyhetspodden: Fler kommer att dö innan Sverige får bukt med kriminella gängen
16 min
Tonåringar utför jobb för de stora brottslingarna: ”100 000 kronor för ett mord”
I maj åtalades sex personer i åldern 15-20 år för bland annat försök till mord och grovt vapenbrott. Enligt åklagaren bottnade händelserna i en konflikt mellan två kriminella nätverk som konkurrerade om narkotikamarknaden.
Enligt polisen hade de åtalade diskuterat betalning för brotten och gett varandra vapeninstruktioner via Snapchat och den krypterade meddelandeappen Signal. Bland annat skulle en av dem få 100 000 kronor för att begå ett mord. En annan person vädjade om att få närvara vid en skjutning.
Unga får göra de grövsta brotten eftersom de fortfarande får mildare straff
Tonåringar används allt mer av de kriminella nätverken. De unga ansluts till de så kallade barnsoldaterna och tar emot skjutningsuppdrag av någon, skriver Aftonbladet.
I Aftonbladets granskning av de kriminella nätverken framgår det att andelen unga som kopplas till nätverken blir fler, och att deras roller har förändrats. Förr begick de unga lindrigare brott men nu är det de som skjuter.
– Nu har vi tonåriga mördare. Inte bara en utan flera. I många fall fullkomligt livsfarliga tonåringar, säger en polis.
De unga i de kriminella nätverken kommer ofta från så kallade utsatta områden och kan ha en ensamstående mamma, många syskon och bo trångt. De får inte tillräckligt med omvårdnad och tillsyn och är därför ganska lätta att locka in på den brottsliga banan – en bana som det är svårt att lämna. De kan hamna i en ond cirkel och får påhittade skulder; först får de en mobiltelefon eller en jacka – men sedan tvingas de plötsligt att betala för dem.
Några orsaker till att allt fler unga kan bli indragna i brottslighet
I takt med att allt fler mördas och fängslas behövs det fler aktörer. Ju färre det finns att välja mellan, desto lägre ner i åldern går man.
Den så kallade straffrabatten för unga mellan 18 och 20 år försvann 2 januari 2022. Det betyder att 18-åringar i dag får dubbelt så hårda straff som tidigare. Att hitta yngre – som fortfarande får mildare straff – för att begå de grövsta brotten har därför blivit viktigare.
Bland minderåriga kriminella har det blivit vanligt att man är redo att sitta fyra år på sluten ungdomsvård för ett mord och därmed efter det bli ”fullvärdig medlem i gänget”.
Ju yngre man är när man värvas till kriminella nätverk, desto våldsammare tenderar man att vara. Riktigt unga personer saknar ofta livserfarenhet och konsekvenstänkande. De kan ta sig an uppdrag som de på grund av sin ålder inte förstår att kan påverka deras liv för en lång tid framåt.
Källa: Aftonbladet
”Gängvåldets logik bygger på repressalier – hämndaktioner staplas på varandra och accelererar i råhet”
Eftersom de unga kan ha dålig empatiförmåga och inte tänker på konsekvenser på lång sikt blir våldet både en hämnd och en väg till upprättelse, bedömer forskare. Unga börjar småningom rationalisera våldet så att det står i proportion till det som de själva har tvingats utstå.
– I slutändan blir det en underminering av det samhälle vi byggt. Kan man inte freda sig och få skydd tappar man tilliten till samhällets förmåga. Det gör att man söker efter alternativa sätt att skydda sig vilket skapar parallell rättsskipning, säger Amir Rostami, docent i kriminologi, till Dagens Nyheter (bakom betalvägg).
Källor: SVT, SR, Aftonbladet, Dagens Nyheter