Regeringen slopar kraven på klimatplaner i kommunerna
Kravet som förra regeringen gick in för - att alla kommuner ska ha en klimatplan - kommer att slopas av den nuvarande regeringen. ”Vi jobbar med hållbarhet oavsett” säger man i österbottniska kommuner.
Miljöministeriet hann i våras redan bevilja kommuner understöd för 2,6 miljoner för uppgörandet av klimatplaner.
I planen skulle det enligt lag finnas kommunvisa mål och åtgärder för att minska på utsläppen. Kommunerna skulle också göra upp mätare med vilka man kan följa upp vilken effekt åtgärderna har.
Enligt miljöministeriets information hade fram till i fjol 70 kommuner gjort upp en klimatplan. I år har ytterligare 63 kommuner kört igång processen.
Men efter det statliga stödet som beviljades i våras lär det inte bli något ytterligare stöd i framtiden. Slopandet av kraven på en plan ska enligt beräkningarna spara staten 2,8 miljoner euro nästa år.
Vörå: Vi ska ha en plan
Vörås rätt färska kommundirektör Jan Finne hade en klimatplan på sin arbetslista när han tillträdde.
Men nu ska alltså kravet slopas och då blir frågan om man ser det som tillräckligt viktigt med en klimatplan även om en sådan inte är obligatorisk?
– Vi kommer hur som helst att utarbeta en plan. Går den då under rubriken klimatplan vågar jag inte säga. Men vi ska nog ha ett styrdokument för hållbar utveckling, säger Finne.
Finne ser inte att ett ekonomiskt stöd från statens håll är avgörande.
– Vi gör det som eget arbete. Och som ett första steg ska vi försöka göra en översiktsplan för gång- och cykelvägar i kommunen.
Finne påpekar att det inte räcker med att kommunen själv vidtar åtgärder. Man vill kommunicera utåt att också företagen och invånarna ska jobba mot samma mål.
Malax: Fortsätter jobba med hållbarhet
I Malax har man en strategi för hållbar utveckling. Om den helt och hållet faller inför ramarna för kraven på en klimatplan kan kommundirektör Jenny Malmsten inte säga med säkerhet.
Men det spelar snart ingen roll.
– Oavsett fortsätter vi jobba med hållbarhetsfrågor. Fullmäktige ska på nästa möte ta ställning till om vi ska gå med i Hinku-nätverket, säger Malmsten.
Hinku är ett nätverk för dämpandet av klimatförändringen.
– Vi prioriterar hållbarhetsfrågor oberoende om lagen kräver det eller inte, säger Malmsten.
Korsnäs: Helt bra att kravet stryks
I Korsnäs ser kommundirektör Christina Båssar inget negativt med att kraven på en klimatplan slopas.
– Jag ser det här som ett led i att sluta styra kommunerna i allt och kräva en plan för allt möjligt. Jag är ingen vän av att man ska redovisa planer. Dessutom är vissa av dem knutna till statsandelarna.
Korsnäs har ändå klimatmål uppsatta i kommunstrategin och Båssar ser att kommunen redan har gjort det konkreta klimatarbetet.
– Vi har jobbat aktivt med att åtgärda till exempel våra fastigheter och det har haft en bra effekt. Vi har ingen fastighet kvar som är beroende av oljevärme.
Båssar ser att den gröna omställningen kommer att styras av ekonomiska orsaker, med eller utan klimatplan.
– Så tänker jag. Och om ett par år kan världsläget vara ett annat som kräver en helt annan sorts klimatplan.
Jobbet fortsätter i Vasa och Jakobstad
Vasas stadsdirektör Tomas Häyry svarar per mejl:
– För Vasas del ändrar det inte på vårt görande. Vi har satt som huvudmålsättning i stadens strategi att Vasa ska vara kolneutralt före utgången av detta decennium.
I Jakobstad fortsätter man också arbetet.
– Jakobstadsregionen har en klimatstrategi som sträcker sig till år 2030. Vi har kunnat starta flera projekt i regionen med statlig finansiering som fokuserar på klimatåtgärder och biologisk mångfald, de hade troligen inte kommit igång utan statlig finansiering, säger miljövårdschef Sofia Zittra-Bärsund.
Hon konstaterar att det vore olyckligt om staten börjar dra in på statliga finansieringsmöjligheter för olika klimatdämpande åtgärder.