Sysselsättningsreformen riskerar att splittra Österbotten – maktfördelningen är en stor stötesten

Kommunerna i Österbotten kan komma att delas upp i fyra olika sysselsättningsområden. Många ser fördelar med ett enhetligt område, men samtidigt ser utmaningarna olika ut på olika håll.

I januari 2025 träder sysselsättningsreformen i kraft, och ansvaret för sysselsättningstjänsterna överförs från arbets- och näringsbyråerna till kommunerna. Inom oktober ska alla kommuner meddela till vilket sysselsättningsområde de vill höra.

Många ser fördelar med ett enhetligt område för kommunerna i Österbotten. En sådan modell har föreslagits av Vasa stad, som har skickat ut ett utkast om ett samarbetsavtal till de övriga kommunerna.

Förslaget har dock inte fått något vidare gehör. En som är kritisk är Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg.

– Enligt det här avtalet skulle ingen annan kommun ha något att säga till om. Jag är förvånad att staden lägger fram ett avtal, som man på förhand vet att ingen kan acceptera.

Också Närpes stadsdirektör Mikaela Björklund säger att Vasas förslag inte motsvarar de tröskelkrav som fullmäktige har ställt.

– När det gäller så här viktiga uppgifter behöver varje kommun ha en representation i det styrande organet, vi måste ha garantier för närservice och det måste finnas en beredskap att ge service till en flerspråkig befolkning.

Av den anledningen har Korsholm tagit fram ett eget förslag. Den modell Korsholm föreslår skulle täcka samma område som Västkustens miljöenhet, det vill säga från Kristinestad till Vörå. Också Vasa stad är välkommet att delta i det sysselsättningsområdet.

Ahlberg säger att också kommunerna norr om Vörå är välkomna, men i nuläget pekar mycket på att de fem kommunerna i Jakobstadsregionen går in för ett eget sysselsättningsområde.

Nytt förslag de närmaste veckorna

På Vasa stad är förhoppningen fortfarande att de övriga kommunerna ska kunna omfatta en modell som täcker hela Österbotten och där Vasa fungerar som ansvarskommun.

– Vissa kommuner är av avvikande åsikt, men det är ett avtalsutkast som vi har lagt som grund för fortsatt diskussion, säger koncernförvaltningsdirektör Jari Karjalainen om stadens förslag.

Enligt Karjalainen är det främst maktfördelningen som de övriga kommunerna har haft synpunkter på, men även i viss mån antalet verksamhetsställen och kostnadsfördelningen. Kommunerna har haft möjlighet att kommentera utkastet, och under nästa vecka ska man utarbeta ett nytt förslag.

– Förhoppningsvis är det tillräckligt tillfredsställande för de flesta kommunerna.

Karjalainen säger att det i slutändan antagligen inte handlar om så många förändringar, men att de kan vara principiellt viktiga. Han poängterar att nästan hälften av de arbetslösa i Österbotten finns i Vasa. Därför ser han det som naturligt att Vasa får en stor del av såväl makten som ansvaret i frågan.

– Om vi ska ha absolut majoritet i det organ som har hand om frågorna är något som vi diskuterar.

Det finns också ett förslag där Korsholm skulle vara ansvarskommun för ett sysselsättningsområde. Är det alls tänkbart för Vasas del?

– Nej. Vi inrättar hursomhelst ett samarbetsområde och då är frågan hur många kommuner som vill vara med.

Finns det teoretiskt en möjlighet att Vasa står på egna ben och kommunerna runtomkring har ett gemensamt sysselsättningsområde?

– Det skulle vara väldigt tragiskt, men teoretiskt finns den möjligheten.

NTM-centralen: ”Ett så stort område som möjligt skulle vara bäst”

Fördelen med ett gemensamt sysselsättningsområde för Österbotten har lyfts från flera håll. Också i Korsholm ser man det som den mest eftersträvansvärda lösningen.

– Det skulle ha den bästa kontinuiteten. Jag tycker också det är ett självändamål att man håller hela Österbotten ihop med tanke på många andra strategiska frågor, säger Rurik Ahlberg.

Förra veckan gick Österbottens handelskammare och Kust-Österbottens Företagare ut med ett gemensamt ställningstagande, där man uttryckte sin oro över att regionen verkar vara på väg att splittras i flera områden.

Oron delas av Mika Palosaari, som är överdirektör på NTM-centralen i Österbotten.

– Vår åsikt har ända från början varit att ett så stort sysselsättningsområde som möjligt skulle vara bäst och starkast.

Palosaari säger att Österbotten länge har haft en låg arbetslöshet och i stället tampats med arbetskraftsbrist. Han tror att ett större sysselsättningsområde skulle vara en fördel när det gäller att synliggöra regionen och locka ny arbetskraft.

– Finland har inte högsta prioritet när arbetare funderar på att åka utomlands för att jobba, utan vi måste verkligen locka hit dem.

Mera: ”Vi kommer att klara det här bättre än staten" – servicen ska komma närmare invånarna

Kommunerna i Sydösterbotten kan gå skilda vägar

I Kaskö föreslår stadsstyrelsen för fullmäktige att staden styr kosan österut mot Södra Österbotten och det sysselsättningsområde som skulle innefatta kommunerna Bötom, Kauhajoki, Kurikka, Storå och Östermark. Orsaken till det här är att arbetspendlingen i Kaskö i första hand går i den riktningen.

För att nå upp till gränsen på 20 000 arbetsföra personer i området skulle det vara viktigt att man även får med sig grannkommunerna Kristinestad och Närpes. Stadsdirektör Mikaela Björklund i Närpes säger att staden utreder tre olika alternativ för tillfället: Vasa, Korsholm och Södra Österbotten.

– Det är viktigt att man får ett område som faktiskt kan fungera och motsvarar befolkningens behov.

Hur påverkar det ert beslut om Kaskö väljer alternativet i Södra Österbotten?

– Det är klart att vi lyssnar in vad grannkommunerna säger och överväger det, men jag har nog uppfattningen att våra beslutsfattare fattar sina beslut enligt vad man menar är det bästa för Närpes invånare och för hela Österbotten.

Finns det några risker ifall kommunerna i Sydösterbotten väljer att gå skilda vägar?

– Det återstår att se.

Mycket pekar på ett eget område i Jakobstadsregionen

I Jakobstadsregionen – det vill säga kommunerna Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Kronoby och Larsmo – överväger man i nuläget två alternativ: antingen ett sysselsättningsområde som täcker hela Österbotten eller ett gemensamt område för de fem kommunerna i Jakobstadsregionen.

Pedersöres kommundirektör Stefan Svenfors konstaterar att det finns fördelar med ett stort område, men framhåller samtidigt att utmaningarna ser annorlunda ut i Jakobstadsregionen än i Vasaregionen.

– Vi har ett speciellt läge när det gäller arbetslösheten. Vi har – med Pedersöre och Larsmo i spetsen – landets lägsta arbetslöshet. Det ställer vissa krav på hur man organiserar det.

Svenfors säger att det finns ett uttalat behov av mer arbetskraft i Jakobstadsregionen. Därför måste fokus för sysselsättningstjänsterna ligga på rekrytering och att möta näringslivets behov av kompetenta arbetare.

– Ur den synvinkeln är det min personliga åsikt att ett område med de här fem kommunerna skulle fungera bra.

Han tror inte att de vägar övriga kommuner i Österbotten väljer har så stor inverkan på besluten i Jakobstadsregionen.

– Oberoende behöver de här områdena samarbeta med varandra i viss mån.