För första gången strejkas det nu samtidigt vid de tre största biltillverkarna i USA

På fredagen inleddes en strejk som omfattar 12 700 arbetare vid Ford, GM och Chrysler-ägande Desantis. Strejken kallas för USA:s mest ambitiösa arbetaraktivism på decennier, samtidigt som det noteras att strejker blir allt vanligare.

– Efter att förhandlingarna bröt samman tillkännagav UAW den riktade strejken mot några av The big three-bolagens bilfabriker, sade USA:s president Joe Biden under en presskonferens på fredagen.

Strejkerna inleddes på fredag, efter att kollektivavtalet löpte ut utan förnyelse. Strejken är strategiskt riktad mot tre av de mest vinstbringande fabrikerna inom USA:s bilindustri, Ford, GM och Chrysler-ägaren Desantis.

– Ingen vill ha en strejk. Men jag respekterar arbetarnas rätt att utnyttja sina möjligheter i kollektivförhandlingssystemet, fortsätter Biden som är av åsikten att biltillverkarnas rekordvinster inte delats rättvist med medarbetarna, fortsatte Biden.

Rullbanden för vissa modeller som tillverkas av Ford, Jeep och Chevrolet har helt stoppats.

– Den här strategin kommer att ge oss maximal hävstångseffekt och flexibilitet i förhandlingarna, säger fackförbundet UAW:s ledare Shawn Fain, och fortsätter:

– Om vi måste utöka till en fullständig strejk så kommer vi göra det.

Enligt analytiker vid Oxford Analytics kunde en fullständig strejk tillfälligt kosta USA 0,3 procent av bruttonationalprodukten.

Arbetsgivarna hade erbjudit en löneförhöjning på 17,5 – 20 procent över en period på fyra och ett halvt år. Arbetarna vill ha 36 procent. De vill också ha en kortare arbetsvecka och sjukförsäkring efter att de gått i pension.

Lördag: Förhandlingar återupptas medan strejken orsakar dominoeffekt

Arbetsgivarna, den amerikanska bilindustrin, är i en pressad situation. Strejken kan få stora konsekvenser för den amerikanska bilens konkurrenskraft.

”Våra produktionssystem är djupt integrerade med varandra, vilket innebär att UAW:s riktade strategi kommer påverka anläggningar som inte är direkta måltavlor för strejken”, meddelar Ford i ett uttalande.

GM har meddelat icke-strejkande medarbetare att deras fabrik sannolikt kommer stängas ned på grund av komponentbrist förorsakad av strejken. Redan samma dag som strejken inleddes permitterades 600 icke-strejkande medarbetare vid en Fordfabrik.

– Vi kommer inte att fördärva ekonomin. Sanningen är att vi kommer att fördärva miljardärekonomin, sade fackförbundsledaren Fain å sin sida.

Enligt en annan ledare inom fackförbundet arbetar vissa nykomlingar för en timlön på 15,78 dollar. I övrigt snittar arbetarnas löner mellan 18 och 32 dollar i timmen, enligt Washington Post.

Fackförbundet har meddelat att de kommer återuppta förhandlingarna i dag.

Antalet strejker i USA tredubblades – låg arbetslöshet och inflation bland orsakerna

Enligt Cornell universitetets strejkmätare har strejker blivit allt vanligare de senaste åren i USA. Under första halvan av 2023 registrerades 598 strejker runt om i landet. Under samma period 2022 var siffran 183. Samma period året före det, det första året som finns i strejkmätaren, var den 105.

I fjol noterade analysbolaget Gallup att folkopinionen i landet varit lika positivt inställd till fackförbund sedan 1965, och i år är det mer populärt att vara medlem i ett fackförbund än det varit sedan millennieskiftet. Talen är ovanliga i nationen som i övrigt har sett en nedåtgående trend.

Mera: Inget slut i sikte på strejkerna i Hollywood – kan pågå till årsskiftet

Läget är talande i en ekonomi som präglas av inflation och höga vinster inom den privata sektorn. Samtidigt har arbetslösheten i USA inte varit lika låg sedan år 2000.

– Strejker har en tendens att vara mer frekventa och längre när arbetstagare har möjlighet till andra - möjligen tillfälliga - arbeten, vilket indikeras av en låg arbetslöshet, säger ekonomen John Pencavel vid Stanford universitetet, och fortsätter:

– När arbetslösheten är låg letar företag aktivt efter anställda, det är en bra tid för vissa arbetare att sätta press på sina arbetsgivare att höja lönerna.

Pencavel påpekar att arbetsgivaren och arbetstagaren ofta har olika syn på ojämlikhet, vilket driver arbetskonflikter. Enligt honom ser ekonomer relativt på frågan, om alla får en lika stor procentuell ökning så ser de det som jämlikt.

Men 10 procent av en arbetarlön är inte samma som 10 procent av en chefslön.

– Det är väl dokumenterat att den andel av landets totala inkomst som kategoriseras som vinster har stigit, och andelen som kategoriseras som löner har sjunkit, säger Pencavel.

Övriga källor: Reuters, Financial Times