Hennes 12-åring luktade sötsliskigt, han var trött och aggressiv – nikotinberoendet ökar bland unga men myndigheterna ser det som ”ett litet problem”

Katri och Sanni berättar om sina söners långa väg tillbaka från ett starkt nikotinberoende. Socialt tryck, hemliga nätverk och riktad reklam till unga gör det svårt.

Det började på sjuan i fjol. Katri märkte att hennes tolvåring luktade sött eller sötsliskigt. Sonen var ofta trött och betedde sig aggressivt. Först tänkte hon att det berodde på tonårens hormoner. Sen hittade hon en elektronisk cigarett, eller vejp, i sonens pennfodral. Där började en lång kamp mot sonens nikotinberoende.

– Först visste jag inte vad e-cigaretten var. Jag hittade också två små flaskor där det stod mango. Det såg ut som någon egenhändigt tillverkad smörja, minns Katri.

Senare hittade hon flera e-cigaretter i sonens rum. När hon tog upp frågan reagerade sonen aggressivt och smällde i dörrarna. Han började röka öppet i skolan och brydde sig inte om att bli fast.

I början av året blev sonen fast för snus. På burken Katri hittade stod det 22 mg nikotin per dos. Via Google jämförde Katri e-cigaretten och snuset – e-cigaretten visade sig ge 50 mg/ml, över dubbelt så mycket nikotin. Gränsen för nikotinprodukter är 20 mg/ml enligt finska tobakslagen.

– Jag blev helt till mig när jag fick veta hur mycket nikotin min son får i sig, berättar Katri.

Sonen fick starka avvänjningssymtom

Det visade sig vara svårt för sonen att lösgöra sig från nikotinet. Han var orolig i skolan och skakade.

– Vi grälade, han kunde inte sova och hade ingen aptit – han mådde illa, beskrev Katri.

I samråd med socialarbetare och skolans hälsovårdspersonal beslöt familjen att skaffa ersättande nikotinpreparat.

– Men sonen sa att han inte ville använda dem för han mår inte lika bra av dem, beskriver Katri. Klart att det var så, för de innehöll ju mindre nikotin än e-cigaretterna.

Nikotinavvänjning för unga har visat sig vara särskilt jobbig, då det går att köpa engångsdoser i skolan i dag. En inandning eller dos kostar 50 cent.

Minderåriga deltar i försäljningen

Enligt vad Yle erfar når e-cigaretterna minderåriga via två olika rutter i dag: Via sociala medier eller från kompis till kompis.

Säljarna uppger sin plats via Snapchat men köparna kan också beställa sina inköp till en önskad plats.

En annan försäljningskanal går via appen Telegram. Så gott som varje stad och kommun i Finland har en egen grupp som säljer nikotinprodukter. Flera föräldrar berättar för Yle att deras barn köper e-cigaretter och vätskor via Telegram.

En av föräldrarna, Sanni, berättar att hennes tolvåring kom överens om affärer med helt okända typer. I dag är hennes son beroende av nikotinprodukterna.

Sannis son började också själv sälja e-cigaretter. Vinsterna kan bli stora ifall man handlar dem på nätet – och säljer vidare.

– Det var pengarna som lockade sonen, säger Sanni.

Födelsedags- och mopopengarna går till vejpar

Sannis son är inte den enda minderåriga som säljer nikotinprodukter. Polisen i Joensuu beslagtog nyligen produkter värda över 900 euro hemma hos en tonåring.

Katris son, som vi hörde om tidigare, använde alla sina födelsedags- och mopedpengar, omkring 400 euro, på e-cigaretter.

Unga använder ofta kontanter för att köpa och sälja produkterna. En del byter e-cigaretter till kläder, såsom huvjackor eller märkeslippisar. E-cigaretter kan också säljas på kredit, det här oroar bland annat polisen i Uleåborg.

Unga kan också bli hotade för att inte avslöja hur nätverken kring nikotinhandeln ser ut.

Polisen rådvill, gränserna oklara

Det ökande antalet nikotinprodukter kräver en uppdatering av spelreglerna, kräver polisen.

I nuläget är det oklart vilka produkter polisen får ta tillvara av unga och vilka inte.

– Vi behöver tydligare bestämmelser här, säger kriminalkommissarie Tuomo Lepola, vi kan inte testa alla produkter vi hittar.

När polisen får en anmälan om en ung med nikotinprodukter på sig behöver polisen i dag kontakta föräldrarna för att fråga vad de ska göra med produkterna.

– Vi brukar fråga föräldrarna om vi inte ska ta tillvara och förstöra de här produkterna. Svaret blir ja, utan undantag, säger Lepola.

”Alltför litet problem”

Det har gjorts en barnskyddsanmälan på både Katris och Sannis söner. Båda mammorna bad också om hjälp av socialen och polisens ankarverksamhet. Där arbetar förutom polisen en socialarbetare och en psykiatrisk sjukskötare.

– Vi fick ingen hjälp här. Det sades rakt ut att det var fråga om en liten sak, berättar Sanni.

Andra föräldrar Yle talade med vittnade om samma sak. Att inandas stora mängder nikotin eller köpa och sälja nikotinprodukter betecknas som ”ett litet brott”. Föräldrarna känner sig ensamma med problemen.

Hälsoföljderna märks först senare

Följderna av höga nikotinhalter vid ung ålder kan också få stora konsekvenser för hälsan.

Enligt Institutet för hälsa och välfärd, THL, leder höga nikotinhalter vid ung ålder till permanenta förändringar i hjärnans uppbyggnad och verksamhet. Följderna för hälsan märks senare i livet i form av hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer.

Hälsoeffekter finns också i de söta, smaksättande vätskorna. De innehåller skadliga ämnen vid upphettning.

Höja åldersgränsen?

Det finns många orsaker till varför unga är så utsatta för tobaksindustrins nya ansikte – e cigaretter och olika nikotinprodukter. De marknadsförs aktivt i dag och reklam riktas specifikt till unga användare.

Sakkunnig Hanna Ollila vid THL föreslår en höjning av åldersgränsen för tobaksprodukter till 20 år.

– Det kunde bita, säger hon. Då skulle tillgängligheten för de allra yngsta minska. Det kunde också underlätta situationen inom andra stadiets utbildning, där en del studerande i dag har tillgång till nikotinprodukter – andra inte.

Reglerna för olika nikotinprodukter borde också ses över.

Bakgrunden till artikeln är preliminära resultat i den senaste skolhälsoundersökningen. De visar att unga har börjat röka alltmer elektroniska cigaretter.

Artikeln är en översättning, förkortning och bearbetning från Yle Uutisets ”Höyryissä” av Anu Rummukainen.