Kvarkens skärgård och Höga kusten fördjupar samarbetet – invånarna ska känna mer samhörighet över gränsen

Världsarvet Kvarkens skärgård och Höga kusten ska få sin första gemensamma förvaltningsplan. Planen handlar bland annat om att involvera lokalbefolkningen i frågor som rör världsarvet. Allmänheten får också tycka till om planen fram till 18 oktober.

Vid en första anblick kunde man tro att det platta landskapet i Kvarkens skärgård och Höga kustens berg och dalar har uppstått under helt olika omständigheter. Men det finska och svenska världsarvsparet har samma historia.

– När man tittar på landskapen är de väldigt olika. Men det är också styrkan i det här paret som utgör ett världsarv, säger Forststyrelsens världsarvskoordinator Malin Henriksson.

– Vi har legat under samma is, men redan innan det var Höga kusten hög och Kvarkens Skärgård låg och platt. Vi har haft samma istid och samma typer av processer, men det ger helt olika resultat för att landskapen i grunden är olika. Det är därför de är den bästa platsen att uppleva och förstå landhöjningen efter den senaste istiden, fortsätter hon.

Lokalbefolkningen på båda kusterna ska kunna känna samhörighet

Höga Kusten utsågs till världsarv av Unesco redan år 2000 och utökades med Kvarkens skärgård år 2006. Men trots många år som förenat världsarv, har det saknats en gemensam förvaltningsplan.

Tills nu, när Forststyrelsen och Länsstyrelsen Västernorrland tagit fram en förvaltningsplan som ska gälla till 2030. Syftet med planen är att beskriva hur man tänker visa, vårda och värna om världsarvet.

– Förvaltningsplanen handlar till stor del om att involvera lokalbefolkningen i de frågor som rör världsarvet. Det handlar också om att öka tillgängligheten både fysiskt ute i naturen och digitalt, så att det finns god tillgång till bra information om vad världsarvet innebär.

Henriksson säger att de haft många projekt där man engagerat lokalbefolkningen och haft utbyten mellan de två kusterna, men att man nu vill att det ska mer på vardaglig basis.

– Det som har varit svårare, som faller lite utanför projektverksamhet och förvaltningsfrågor, är utbytet mellan områdena ur ett mer gräsrotsperspektiv. Hur kan man hjälpa och stötta invånarna i att uppleva att det här är en gränsöverskridande helhet? Vi har lyckats i tidigare projekt ordna utbyte mellan turistföretagare och lärare, men det har alltid krävt specialsatsningar i form av projekt.

Allmänheten får tycka till

Viktigt att poängtera är att förvaltningsplanen inte är juridiskt bindande och ersätter inte de planerings- och styrdokument som gäller mark- och vattenanvändningen.

– Men planen behövs som grund för planläggning så att man i markanvändningsplanering kan ta i beaktande de speciella värden som finns i världsarvet, säger Henriksson

Förvaltningsplanen är ännu inte huggen i sten, utan allmänheten får tycka till om den fram till 18 oktober. Förvaltningsplanen är ett digert dokument med mycket bakgrundsinfo, så Henriksson säger att den sista delen är den mest intressanta att läsa och kommentera.

– Den behandlar fokusområdena och de åtgärder som vi föreslår. Det är öppet för vem som helst att kommentera. Berätta, håller man med? Är det här vettiga användningar av tid och pengar hos Forststyrelsen? Är det så här man vill att vi ska göra när det gäller världsarvet?

Efter 18 oktober sammanställs kommentarerna och eventuella ändringar i planen görs, med förhoppningen att ha den klar innan årsskiftet.

Förvaltningsplanen hittar du på Forststyrelsens hemsida.