Allt vanligare att unga vuxna får cancer – 30-åriga Juulia Pirttimaa har haft cancer två gånger: ”Det känns orättvist och overkligt”

Hon drabbades av njurcancer i fjol, kort efter att hon fyllde 29 år. Experter vet inte riktigt varför andelen unga vuxna med cancer har ökat avsevärt.

Det började med ryggvärk och hög feber i en dryg vecka. Juulia Pirttimaa vände sig till läkare och fick så småningom veta att hon hade cancer i sin vänstra njure.

– Det kändes overkligt och som att det inte kunde vara sant. Jag var 29 år gammal. Och jag var helt frisk innan jag blev sjuk i feber.

Det här var inte heller första gången hon fick en cancerdiagnos. Som ettåring hade hon neuroblastom, alltså tumörer i nervvävnad. Det är den dödligaste cancerformen hos små barn, men hon klarade sig och tillfrisknade.

En läkare sa att Pirttimaa helt enkelt hade haft otur och såg ingen uppenbar förklaring till att hon hade fått cancer två gånger.

Både neuroblastom och njurcancer kan vara ärftligt, även om det är ovanligt.

Pirttimaa tror själv att generna kan vara orsaken till att hon fick cancer på nytt. Det finns cancer i hennes släkt – både på hennes mammas och pappas sida.

Vi ska återkomma till Pirttimaa lite senare i texten, men före det lite mer om cancer bland unga vuxna mer allmänt.

Ett mysterium som förbryllar experterna

Forskare och läkare vet inte riktigt varför fler unga vuxna får cancer. Det är en internationell trend som gäller särskilt industriländer.

Det handlar om en ökning på cirka 30 procent sedan år 2001, för de som är 20–39 år. Samtidigt har ökningen varit betydligt mindre bland de äldre.

Johanna Mattson som är ledande överläkare på Brosjukhuset i Helsingfors är bekymrad över att cancer har blivit vanligare hos unga vuxna.

– Förstås är jag orolig för det, men mängden nya fall är fortfarande ganska låg och i Finland har vi inte sett en ökad dödlighet, vilket är bra. Men visst är det bra att fundera på saken.

De allra flesta som får cancer är alltså äldre personer, och allt fler överlever – vården har blivit bättre under senare år.

Men trots det här så är det förstås inte bra att antalet cancerfall ökar snabbare bland unga vuxna än bland de äldre.

Så här är läget i Finland, när vi till exempel tittar på läget år 2021 jämfört med hur det var 20 år tidigare:

Källa: Finlands cancerregister

Andelen cancerfall i åldrarna 20–39 år var alltså 29 procent högre år 2021 än år 2001.

Hos de som är 40 år eller äldre var ökningen under samma period bara 8 procent.

Våra bakterier har stor betydelse för hälsan

Flera medicinska experter lyfter fram vår bakterieflora som en delorsak till att fler unga vuxna drabbas av cancer.

Bakteriefloran påverkas negativt om vi ofta äter ohälsosam mat, såsom mat med mycket mättade fetter och socker.

Övervikt och fetma har också blivit vanligare bland barn och unga under de senaste 20 åren.

Pentti Huovinen som är professor i bakteorologi vid Åbo universitet säger att det är säkert att de bakterier vi bär på har en inverkan på vår cancerrisk, även om det är oklart hur stor effekt det är frågan om.

– Jag är helt säker på att det inverkar. Men hur mycket? Och vad kan man göra? Det vet man inte än, kommenterar han.

Huovinen nämner att många studier tyder på att det lönar sig att äta mångsidigt och hälsosamt för att löpa mindre risk för cancer.

– Det är viktigt att man får tillräckligt med grönsaker och frukter via maten. Det betyder att man får mat för bakterierna vi har i oss.

Också fiberrik mat har stor betydelse för en bra tarmflora.

Huovinen säger att mer forskning kommer att behövas för att få större klarhet i kostens betydelse för cancerrisken.

Han ser det ändå som självklart att vården behöver bli mer individuell i framtiden, och ta i betraktande vilka bakterier vi faktiskt har i oss.

– Ja faktiskt. I laboratoriet har man redan möjlighet att studera det här. Det är ganska billigt att undersöka våra bakterier, säger Huovinen.

Många faktorer kan öka cancerrisken

Ledande överläkare Johanna Mattson håller med om att det är viktigt att äta hälsosamt för att minska cancerrisken, och att man motionerar. Hon säger att många unga vuxna kunde prioritera sin hälsa mer.

– Det som kanske har förändrats i vårt samhälle är att unga i allmänhet motionerar mindre och kanske har mer övervikt och mer ohälsosam diet. Alla de här faktorerna kan ha med cancertrenden att göra, kommenterar Mattson.

Men också många personer som lever hälsosamt insjuknar i cancer, så livsstilen är inte hela förklaringen till den ökade cancerrisken bland unga vuxna.

Cancerutveckling är en komplex process som vanligtvis involverar många faktorer, inklusive ärftliga faktorer, livsstil och det vi utsätts för i vår omgivning - till exempel luftföroreningar, UV-strålning, kemikalier och så vidare.

Det är mycket tråkigt om en ung människa eller ett barn drabbas av cancer och därför måste vi göra vårt bästa för att ta reda på mer om hur vi kan förebygga det

Ledande överläkare Johanna Mattson

Läkare ser det som mycket viktigt att det sker fortsatt cancerforskning så att fler fall kan förebyggas, och fler människor kan förbli friska.

– Det är mycket tråkigt om en ung människa eller ett barn drabbas av cancer och därför måste vi göra vårt bästa för att ta reda på mer om hur vi kan förebygga det. Därför tror jag att det är viktigt att fortsätta med grundforskning om riskfaktorer för cancer.

Johanna Mattson nämner att det till exempel skulle vara värdefullt att få reda på mer om vad som leder till testikelcancer och Hodgkins lymfom – två cancertyper som är vanliga bland unga vuxna.

Hon påminner ännu om att de allra flesta cancerfallen är bland äldre personer, och att det är där den stora utmaningen kommer att vara, när befolkningen i Finland blir äldre.

– Men samtidigt är det viktigt att vi gör vårt bästa för att minska på antalet nya cancerfall hos barn och unga, säger Johanna Mattson.

Pirttimaa har varit på cancerkontroll

I dag 30-åriga Juulia Pirttimaa hade tur i oturen och det visade sig att hennes cancer kunde opereras och att inga andra behandlingar behövdes – inte till exempel strålbehandling eller cellgiftsbehandling.

Operationen skedde i november 2022 och förra månaden, i augusti 2023, så var hon på sin första kontroll. Det gjordes då en magnetkameraundersökning, det togs blodprov med mera.

Läkaren konstaterade att Pirttimaa nu är helt frisk igen.

– Det känns jättebra för att nu kan jag ha siktet på framtiden och jag behöver inte leva bara en dag i taget. Nu får jag planera och kan utgå från att jag lever ett långt liv.

Samtidigt har hon alltså haft cancer redan två gånger, och det skapar en del osäkerhet.

– Jag är rädd. Jag hade tänkt att jag en dag skulle få cancer igen, när jag är äldre. Men nu har jag haft det två gånger redan och det känns som om att risken för att det ska hända igen är högre nu.

Pirttimaa får också så småningom veta om hon har sådana gener som man vet att ökar risken för vissa typer av cancer. Det kan ge henne mer information om hur stor risk hon har att få cancer på nytt.

Hon är ivrig att fortsätta med sitt liv och lämna cancern bakom sig. Samtidigt är hon ändå volontär hos Sylva, en förening för cancersjuka barn och ungdomar. I den ger hon kamratstöd till unga som drabbas av cancer.

– Som ung cancerpatient behöver man inte vara ensam, betonar Juulia Pirttimaa.