Hoppa till huvudinnehåll

X3M

De första beväringarna har lärt sig flyga drönare: ”En extra hand eller ett extra öga”

Uppdaterad 21.09.2023 10:07.

Den har tre kameror, väger 500 gram och är uppe i luften på mindre än en minut – Parrot-drönaren visar fiendens position uppifrån. Nu har de första beväringarna vid Nylands brigad utbildats i att flyga en obemannad luftfarkost.

Försvarsmaktens senaste tillskott av drönare är den amerikansktillverkade drönaren Parrot Anafi USA. Drönarmodellen ska användas på alla brigader i Finland, från kustområden i söder till Lappland i norr.

På Nylands brigad har man i dagsläget fått ett tiotal drönare.

– Brigaden får hela tiden fler drönare vilket möjliggör att verksamheten expanderas gradvis, säger Vasa Kustjägarbataljonens kommendör Atte Löytönen.

Parrot Anafi USA -drönare

  • Drönare med trippelkamera: två kameror för dagsbruk och en värmekamera för nattbruk.

  • Väger omkring 500 gram.

  • Flygklar på ungefär en minut.

  • Flygtid på ungefär en halv timme, men kan variera beroende på väder.

  • Motsvarande drönarmodell på den civila marknaden kostar mellan 9 000–11 000 euro.

En drönare som försvarsmakten använder i utbildningssyfte.
Bildtext Drönaren är utrustad med trippelkamera.
Bild: Petri Krook

Först utbildades personalen i att styra luftfarkosten och nu är det beväringarnas tur. Den två dagar långa utbildningen är intensiv och beväringarna lär sig styra och hantera drönaren i olika uppgifter som exempelvis spaning, övervakning, eldledning och lägesöversikt.

– Drönaren är till stor nytta eftersom vi inte behöver placera soldater i direkt fara, utan vi kan på längre avstånd lokalisera målen och på det sättet få spaningsinformation, säger en utbildare som på grund av tjänstens natur inte uppger sitt namn i offentligheten.

Vem som helst kan söka

Beväringar väljs från kontingenten som ryckte in i juli i år men enligt Löytönen finns det inget specifikt urvalsprov för att få gå utbildningen. Vem som helst kan söka till uppgiften och utifrån alla som sökt väljs en del beväringar för utbildningen.

– Självklart hjälper det om man har tidigare erfarenhet av att flyga drönare, men jag skulle säga att med eget intresse kommer man långt, säger Löytönen.

Varusmiehiä marssimassa metsässä.
Bildtext Drönarna som införskaffats stöder särskilt infanteristyrkorna.
Bild: Ville Välimäki / Yle

Planen är att drönarna ska användas inom brigadens alla kompanier. I dagsläget har några jägartrupper på Nylands brigad genomgått utbildningen men verksamheten växer gradvis. Beväringarnas första respons har varit positiv.

– Drönarna har tagits emot väl och jag är övertygad om att vi får väldigt duktiga drönaroperatörer, säger Löytönen.

Drönare i Ukraina har väckt uppmärksamhet

Nyhetsrapporteringen och videor som sprids på sociala medier visar hur drönare aktivt används i Rysslands anfallskrig i Ukraina. Löytönen tror att kriget i Ukraina har gjort allmänheten mer uppmärksam på militär användning av drönare.

– Jag tror definitivt att det idag finns ett större medvetande om användningen av drönare som en del av krigföringen, även om försvarsmaktens beslut att införskaffa drönare togs före kriget började, säger Löytönen.

Två personer från försvarsmakten står bredvid redaktören Niklas Grönholm som håller i en drönare.
Bildtext Kommendör Atte Löytönen och en av utbildarna säger att drönaren är till stor nytta i terrängen.
Bild: Petri Krook

I striderna i Ukraina används en rad olika drönare, även drönare av liknande modell som de på Nylands brigad. Parrot-drönaren är effektiv eftersom den kan användas dygnet runt, även nattetid, tack vare drönarens värmekamera. Olika väderförhållanden är inte heller ett problem.

– Vi kan använda drönaren året runt utan bekymmer. De mindre drönarna som införskaffats för övningsbruk stöder särskilt infanteristyrkorna. De kan användas för att få en tydligare bild över situationen och rikta eld utanför siktlinjen, till exempel bakom en kulle. Drönaren fungerar som en extra hand eller ett extra öga, förklarar Löytönen.