Ex-diplomat hoppas Rysslands konsulat i Mariehamn stänger i höst – fredsforskare håller inte med
I juli i år meddelade Finland att ryska generalkonsulatet i Åbo ska stängas. Det var svaret på Rysslands beslut att utvisa nio diplomater och stänga ned vårt generalkonsulat i S:t Petersburg.
Det här kom för sent och det var för svagt, enligt Hannu Himanen som var Finlands ambassadör i Moskva åren 2012–2016:
– Jag ser det inte som klokt att låta bli att reagera. Om Finland inte reagerar när Ryssland gör något rätt dramatiskt så är det en signal till Ryssland att Finland är svagt och obestämt.
Om Finland inte reagerar så är det en signal till Ryssland att Finland är svagt och obestämt
Hannu Himanen
Det Himanen menar är att reaktionen kunde ha kommit i april eller maj då beskeden kom att Ryssland först fryser tillgångar och sedan stänger två filialer till generalkonsulatet i S:t Petersburg, de i Murmansk och Petrozavodsk. Nu lät motreaktionen vänta på sig tills 19 juli då Finland meddelade att man häver tillståndet för generalkonsulatet i Åbo.
Enligt Himanen skulle en lämplig motreaktion från Finlands håll ha varit att stänga konsulatet i Mariehamn som svar på Murmansk och Petrozavodsk. Konsulatet inrättades år 1940, genom ett avtal som gjordes upp efter vinterkriget. Innehållet formulerades av Sovjetunionen. Hannu Himanen:
– Den speciella och ovanliga rollen som gavs till konsulatet är en inskränkning av Finlands suveränitet. Konsulatet har ju möjligheten att övervaka demilitariseringen från Mariehamn. Jag skulle säga att det till och med är en olaglig roll. Man kunde lätt konstatera att det inte är något som borde upprätthållas mer i dagens läge.
Åland är demilitariserat och ska förbli neutralt vid krig. De flesta ålänningar stöder detta. Men enligt Hannu Himanen behöver konsulatet inte kopplas ihop med demilitariseringen:
– På den praktiska nivån betyder konsulatet ingenting. De har inte många medarbetare och konsuln är den enda utsända. Men konsuln har nyligen, för ett par år sedan, betonat den övervakande rollen. Det måste han göra, det finns ju inget annat att göra för konsuln i Mariehamn.
Hannu Himanen hoppas att den juridiska utredningen föreslår en stängning av konsulatet:
– Man behöver inga formella motiveringar, säger han.
Fredsforskare befarar polarisering
Sia Spiliopoulou Åkermark, juridikprofessor och direktör för Ålands fredsinstitut, har en annan utgångspunkt:
– Finland eller andra stater kan inte ensidigt säga upp internationella avtal. Och vi kan inte ensidigt ändra sedvanerättsliga regler. Det skulle förmodligen polarisera situationen kraftigt och då skulle det uppstå en svår situation.
Konsulatet en bricka i ett större spel
I juni meddelade president Sauli Niinistö att han begärt en juridisk utredning av ryska konsulatets ställning. Utredningen har breddats sedan dess.
I juli nämndes konsulatet i Mariehamn av både statsminister Petteri Orpo (Saml) och utrikesminister Elina Valtonen (Saml). Att stänga konsulatet på Åland hade enligt Orpo inte varit tillräckligt kraftigt som motreaktion. Dessutom pågick då redan den juridiska utredningen.
Enligt Utrikesministeriet är utredningen klar i början av november.
Spiliopoulou Åkermark konstaterar att det finns en orsak till att Åbokonsulatet stängs nu, och inte det på Åland.
– Det går inte utan att det ger följder för många andra av de avtal vi har med Ryssland. Statsledningen och utrikesministeriet har utmärkta jurister som känner till hur avtalen är sammankopplade.
Att det är komplicerat står klart, och därmed ser Spiliopoulou Åkermark fram emot att utredningen läggs fram. Men av andra skäl än Hannu Himanen:
– Jag hoppas att utredningen ska ge en ordentlig genomlysning av Ålands folkrättsliga ställning som består av många delar. Det vore väldigt bra för kunskapsnivån.
– Finns det misstankar om olaglig verksamhet, som spionage, då kallas diplomaterna för persona non grata, alltså ovälkomna. Man stänger då verksamheten men utan att bryta avtalet om konsulatet. Det kan också gå att göra en partiell revidering av avtalet, men då behövs en saklig grund.
Vi kan inte hänvisa till att det pågår ett olagligt och hemskt krig i Ukraina och säga att vi därför har problem med ett annat avtal
Sia Spiliopoulou Åkermark
Det räcker till exempel inte att peka på Rysslands anfallskrig i Ukraina, som gjorts i den allmänna debatten:
– Vi kan alltså inte hänvisa till att det pågår ett olagligt och hemskt krig i Ukraina och säga att vi därför har problem med ett annat avtal, som alltså inte är kopplat till kriget i Ukraina.
Vi har försökt få en kommentar av utrikesminister Elina Valtonen (Saml) men hon har inte kunnat nås.