Vandas nya stadsdirektör Pekka Timonen: ”Jag vill att alla slags Vandabor kan vara stolta över vår stad”
Vandas nya stadsdirektör vill skapa en stad som Vandaborna kan vara stolta över. Staden är en föregångare för alla städer i Finland, men står trots det inför utmaningar, säger Pekka Timonen.
Vi träffas i Biblioteksparken bakom Vanda stadshus i Dickursby. Det är en solig fredagsförmiddag, i bakgrunden har en dagisgrupp precis intagit lekplatsen. Det här blir perfekt, konstaterar Pekka Timonen – då kommer det att låta precis som Vanda.
Pekka Timonen är sedan den första september ny stadsdirektör i Vanda. Han efterträder Ritva Viljanen, som gick i pension tidigare i år.
Timonen kommer närmast från Lahtis, där han suttit på motsvarande post de senaste fem åren, men han har också en bakgrund inom kultursektorn – som verksamhetsledare för Kabelfabriken och som kulturdirektör i Helsingfors.
Vanda utmärker sig med sin kulturella mångfald, säger Pekka Timonen: “Kultur måste komma först”
En ung stad i ständig förändring
I Biblioteksparken i Dickursby har vyerna förändrats drastiskt de senaste åren. Precis mitt emot den bänk vi sitter på har ett av många nya höghus rests. På samma tomt fanns för bara ett drygt år sedan ett coronatestställe – ett av de många provisoriska tält med sjukvårdspersonal som svabbade näsa efter näsa genom nervevade bilfönster.
Förändringen i Dickursby, där gammalt rivits och nytt byggts i dess ställe, speglar utvecklingen i hela staden; längs Ringbanan har nya bostadsområden i bland annat Lejle och Kivistö rest sig, och som bäst pågår planeringsarbetet för den spårvagn man hoppas att i framtiden ska löpa från Mellungsbacka via Dickursby till Helsingfors-Vanda flygplats.
Vanda är en stad i ständig utveckling – och det är Vandas starka sida, menar Pekka Timonen
– Det är en ung stad som utvecklas mycket snabbt, den förändras varje dag. Det händer i Vanda – det kan man inte säga om så många andra städer varken i Finland eller i Norden, men i Vanda händer det mycket. Vanda är en framtidens stad som redan är här.
Timonen pratar varmt om Vandas utvecklingspotential: en föregångarstad som andra städer i sin utveckling kommer att följa, en mångkulturell stad som har många och starka identiteter, och en stad som har plats för många olika sorters människor.
– För mig är det viktigt att Vandaborna är nöjda – inte med mig, men med Vanda. Det är mitt personliga mål, att alla olika slags Vandabor kan vara stolta över Vanda.
Segregation en stor risk
Timonen ser med andra ord optimistiskt på Vanda och stadens framtid, något han också ger uttryck för i den intervju som publicerades på stadens hemsida i samband med valet av honom till ny stadsdirektör.
I den konstaterar Timonen att Vanda har en lysande framtid – men att det kräver mycket jobb och gemensamma beslut.
Det jobb som krävs handlar om att se till att staden utvecklas jämnt.
– En av de hårdaste delarna av det här jobbet är hur man jobbar så att Vanda blir bättre för alla. Segregation är en stor risk och vi måste hitta lösningar för en bra, balanserad utveckling – och det är inget lätt jobb, säger Timonen.
Samma recept fungerar inte i alla stadsdelar
Pekka Timonen
Vanda stad jobbar redan nu med att förebygga sociala klyftor mellan de olika stadsdelarna, bland annat genom handlingsprogrammet för positiv särbehandling som åren 2023–2025 omfattar Västerkulla, Håkansböle, Havukoski, Mikkola och Myrbacka.
Av dessa är de fyra första Vandas socioekonomiskt svagaste områden sett till inkomst, utbildningsgrad och arbetslöshetsgrad.
Den fjärde faktorn som avgör vilka områden som omfattas av programmet är andelen barn i åldern 0–6 med främmande språk som modersmål, detta eftersom bland annat segregation syns allra tydligast bland just barnfamiljer och barn.
I en stad som satsar på nybygge och tillväxt, hur ska staden jobba med dessa områden?
– Det är en del av hur man garanterar en balanserad utveckling. Det finns inga områden som vi har glömt, men samma recept fungerar inte i alla stadsdelar och det krävs mycket jobb för att hitta det bästa sättet att utveckla en viss stadsdel på, säger Timonen.
Samtidigt poängterar Timonen att Vandas dåliga rykte inte alltid överensstämmer med verkligheten. Han lyfter till exempel fram påståendet om att Vanda skulle vara fattig; enligt Timonen är Vanda i dag en relativt ekonomiskt balanserad stad.
”Vanda är också en svenskspråkig stad”
Nästan 25 procent av Vandas befolkning har idag ett annat modersmål än finska, svenska eller samiska. Under 2000-talet har siffran stigit markant – år 2000 var andelen 4,2 procent.
Under samma tidsperiod har andelen svenskspråkiga minskat från 3,4 procent till 2,2 procent. Vanda är trots det en tvåspråkig stad som strävar till att ordna en fungerande service också för den lilla svenskspråkiga minoriteten i staden.
En del av framtidens Vanda är att det är en svenskspråkig stad
Pekka Timonen
– Svenskan är en del av Vanda, det har varit det från första början och det är viktigt för mig att det fortsätter så. Att vi kan erbjuda inte bara möjligheter och en fungerande stad – utan också känslan. Också svenskspråkiga ska känna att Vanda är deras hem, säger Pekka Timonen.
Vanda är en växande stad som vill fortsätta växa även framöver. Då behöver servicen fungera – också på svenska, säger Timonen, så att svenskspråkiga ska vilja flytta till Vanda.
– En del av framtidens Vanda är att det är en svenskspråkig stad.
”Framtidens Vanda är bättre”
När vi träffas i Biblioteksparken i Dickursby har Pekka Timonen varit stadsdirektör i två veckor. Staden väljer sina stadsdirektörer på obestämd tid, alltså kan det dröja en lång tid innan det blir aktuellt att fundera på det avtryck Timonen vill lämna på staden.
Han får ändå frågan och svaret är: ett ännu bättre Vanda.
– Staden är bra redan nu, men framtidens Vanda är bättre.