Markpersonalens strejk var olovlig – skulle deltagarna påverkas av regeringens planer på straffavgifter?

En stridsåtgärd kan dömas som olovlig i en arbetsdomstol, och i fortsättningen leda till en bot på 200 euro för en enskild person.

Under tisdagen marscherade markpersonalen vid Helsingfors-Vanda flygplats ut. Utmarschen orsakade tiotals inställda flyg och ett bagagekaos på flygplatsen.

Enligt Luftfartsunionen var stridsåtgärden ordnad av markpersonalen själva. Eftersom det finns ett kollektivavtal för sagda bransch är utmarschen sannolikt olovlig.

Samtidigt planerar regeringen att lägga en straffavgift på personer som gör sig skyldiga till olovliga stridsåtgärder. Skulle det påverka konsekvenserna för utmarscher som den i tisdags? Vi frågar docenten i arbetsrätt Seppo Koskinen.

Det visar sig att man först måste förstå kopplingen mellan en enskild arbetstagare, förtroendepersoner och fackorganisationen.

Ingen fredsplikt för arbetstagaren

Det är arbetsdomstolen som kan fastställa om en strejkåtgärd är olovlig eller inte. Handläggningen av dylika fall är relativt snabb men tar ändå ett par veckor.

– Enligt den nuvarande lagstiftningen har den enskilda arbetstagaren ingen arbetsfredsplikt. Det är fackorganisationerna som ska övervaka de enskilda arbetstagarna, säger Seppo Koskinen.

Det betyder att den enskilda arbetstagaren inte kan få ett straff för en olovlig stridsåtgärd. Däremot är organisationen som förhandlat fram kollektivavtalet ansvarig för sina medlemmar.

– Det är klart att det alltid kan komma överraskningar i form av utmarscher planerade under en kafferast, men övervakningsplikten riktas då mot fackorganisationerna. De ska försöka få slut på konflikterna så snabbt som möjligt, säger Koskinen.

Böter för olovlig strejk i fortsättningen

Det här är kanske inte helt lätt att greppa. Om en förtroendeperson är involverad i en stridsåtgärd, även om fackorganisationen inte är inblandad, räknas det ändå som att organisationen är delaktig.

– Förtroendepersonens uppgift är att trygga arbetsfreden, säger Seppo Koskinen.

Vid en olovlig stridsåtgärd är det alltså förtroendepersonens plikt att berätta för arbetstagarna att deras åtgärd är olovlig och att till exempel utmarschen måste avslutas så snabbt som möjligt. Händer det inte är det fackorganisationen som är ansvarig – deras representant har i det fallet inte varit tillräckligt aktiv.

– För tillfället kan en enskild arbetstagare inte få en strejkbot, men organisationen kan få en bot på upp till 31 900 euro, säger Seppo Koskinen.

Regeringen vill nu förnya strejklagarna så att en enskild person kan åläggas en bot på 200 euro för en olovlig stridsåtgärd. Men för att en bot ska komma på fråga måste en arbetsdomstol nämligen först förklara stridsåtgärden olaglig.

Bara om stridsåtgärderna fortsätter efter det är det möjligt att arbetstagarna skulle få böta.

– Det skulle ändå inte ha påverkat den här utmarschen vid Helsingfors-Vanda flygplats, säger Koskinen.