Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Den invasiva slamkrabban tar över Skärgårdshavet – därför är det här ett problem

Slamkrabban har spridit sig till Europa för ungefär 50-60 år sedan, och hittades för första gången i Skärgårdshavet 2009. Hit kom den troligtvis som fripassagerare med båtar från USA:s östkust.

Slamkrabban har på några korta år brett ut sig rejält i Skärgårdshavet och kan ställa till med stora problem för ekosystemet.

– Jag har jobbat med krabbor i många år, bland annat i Kiel där jag tog min doktorsexamen, säger Christian Pansch-Hattich, biträdande professor i miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi.

Han forskar kring något som han kallar för stressekologi, det vill säga hur ekologisk stress som miljöförändringar och extrema väderhändelser som marina värmeböljor påverkar ekosystemen.

De senaste åren så har han riktat in sig på slamkrabban (vitfingrad brackvattenskrabba), en invasiv art i våra vatten, och experimenten har utförts på Åbo Akademis fältstationer i Korpoström och på åländska Husö.

– Där simulerade vi hur väl slamkrabborna skulle klara av marina värmeböljor. Vi förstod att slamkrabborna inte reagerade särskilt mycket på förhöjda temperaturer, som är sådant som vi kommer att se mer av i framtiden, säger Pansch-Hattich.

Det finns mycket som vi ännu inte vet om slamkrabban och hur den har påverkat ekosystemet sedan den dök upp i våra vatten, säger forskaren Christan Pansch-Hattich. - Spela upp på Arenan

Mår bra i 32 gradigt vatten

Slamkrabban härstammar från USA:s östkust och kom till Skärgårdshavet år 2009.

Under sommaren testade forskarna ett nytt experiment på Husö där de försökte ta reda på var gränsen går för hur varma temperaturer som slamkrabban i det här området kan tåla.

För experimentet användes 20 tankar med 600 liter vatten som det pumpades vatten in i från det närliggande havet. Vattnet värmdes upp från 12 grader upp till 40 grader.

– Det som vi såg i år är att den tål hetta väldigt bra. Ännu på nivåer kring 32 grader, mådde de rätt okej. Vi testade också med högre temperaturer, kring 34 och hela vägen upp till 40 vilket representerar en framtid som ännu är långt borta om det alls kommer till det. Där kunde man se att de inte klarade av det och dog.

Bild på en slamkrabba.
Bildtext Slamkrabban är ungefär 1–2,5 centimeter stor vilket är ganska så litet för en krabba. Experimenten tydde också på att små slamkrabbor är mindre känsliga mot höga temperaturer än de större.
Bild: Leonie Zimmerman / Leonie Däschle

– Men smärtgränsen är högre än de allra flesta andra organismer som lever här, så slamkrabban kan alltså ha en ännu större påverkan på ekosystemet i Skärgårdshavet i framtiden då temperaturerna är högre.

”Stor kaskadeffekt på ekosystemet”

Med hjälp av sådana här experiment så kan forskarna förutse hur slamkrabban reagerar på kommande marina värmeböljor och den gradvisa uppvärmningen av havstemperaturen.

– Ifall havstemperaturen stiger så kommer slamkrabban att börja äta mer och mer eftersom deras metabolism ökar. Ifall de blir väldigt många till antalet, vilket vi redan ser, så kommer de att äta mer av sina bytesdjur, som små sniglar och musslor.

Vattentankar där experiment utfors står utomhus.
Bildtext Forskare vid Åbo Akademi har studerat hur organismer och ekosystem reagerar på olika förändringar i havet. Det hela görs med hjälp av stora vattentankar där man simulerar olika klimatförändringar.
Bild: Christian Pansch-Hattich

– De här djuren är viktiga när det gäller att kontrollera tillväxten av stora alger och sjögräs. Det kan alltså bli en stor kaskadeffekt på hela ekosystemet.

Mer positiva framtidsscenarion finns också. Ifall populationen växer på det sätt som Pansch-Hattich antyder så kan den också bli en vanligare matkälla för andra arter som fiskar, vilket skulle bli en slags naturlig kontroll som hindrar alltför stor tillväxt.

Vattentankar som simulerar olika temperaturer i havet.
Bildtext Slamkrabban är den första krabban som etablerat sig i Skärgårdshavet, vilket kan leda till ännu större effekter eftersom den inte tävlar med någon annan krabbart. I tankarna på Husö forskningsstation simuleras vattentemperaturer.
Bild: Christian Pansch-Hattich

Går den att äta?

Nästa steg blir att göra fler experiment där man integrerar slamkrabban i ett ekosystem som utsätts för olika scenarion som kan bli aktuella i framtiden.

– Just nu har vi sett på ekosystem med sjögräs med och utan slamkrabbor för att se vilken påverkan de har på ekosystemet, men vi vill också se på andra typer av ekosystem. Utöver det så vill vi ta reda på mera kring vilken roll slamkrabban kan spela i framtida ekosystem och utveckla modeller för det.

Kommer vi snart att se konserver med slamkrabba i butikerna, nu då arten blir allt vanligare?

– Nej, inte i det närmaste taget, skrattar Pansch-Hattich.

– Det är en lång väg dit i så fall. Vi vet ännu inte exakt hur stor populationen är, vilket är nödvändigt ifall den ska kunna blir ett alternativ för matindustrin. Sedan måste också marknaden driva på en sådan utveckling.

Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande om artens korrekta namn: vitfingrad brackvattenskrabba.