På Helsingfors snödepåer rinner kakaofärgat vatten ut i bäckarna till fiskarnas förtret – nu lovas bot och bättring

Förorenat vatten har i decennier runnit raka vägen ut i bäckarna från några av Helsingfors snödepåer. Nu finns vilja att åtgärda problemen, säger ansvariga på Helsingfors stad.

Helsingfors stad dumpar varje vinter tiotusentals ton snö från Ärtholmens kajer, trots att politikerna i staden redan 2019 beslutade att stoppa det här på grund av föroreningarna som följer med snön ut i havet.

Men snödepåerna på land är också miljöbovar. Försöken att rena smältvattnet är inte tillräckliga vid alla snödepåer. Det anser ansvariga tjänstemän och experter på Helsingfors stad och en miljöförening som jobbar för bäckarnas väl.

Mopeder och mikroplaster i snölasset

På snödepån i Magnuskärr förvaras snön i stora högar i förhoppningen att den ska smälta innan nästa lastbilsrally inleds.

Om sommarvärmen inte mäktar decimera snöhögarna på naturlig väg, börjar personalen på snödepån att hjälpa till. Snöhögen sprids ut med grävmaskin för att snabba på processen. Det är i samband med det här arbetet som bäckarna i vissa fall drabbas särskilt illa.

Arbetet är i full gång då Svenska Yle besöker snödepån i Magnuskärr i Helsingfors i augusti.

– Just nu finns det kanske ett par tusen snölass kvar här. Om vi får det att smälta är det bra, då kan vi röja bort allt skräp som blir kvar på botten, säger arbetsledaren Samu Karjalainen.

Snömassorna har redan siktats så att stora föremål avskiljts från snömassorna.

– Stora stenar, cyklar, elsparkcyklar och till och med mopeder har hittats i snön under årens lopp.

Experiment med vassknippen

Då snön smälter koncentreras grus från halkbekämpningen och mikroplaster, tungmetaller och oljefraktioner från trafiken i snön som blir kvar. I slutet av sommaren då personalen börjar sprida snön för att få den att smälta ökar flödet i bäckarna. Flera av stadens äldre snödepåer har inga fungerande metoder för att rena smältvattnet.

Vid depån i Magnuskärr leds smältvattnet ibland till Rutiån och ibland i Hagabäcken. I år har vassknippen lagts tvärs över en ådra som leder till Rutiån, ett försök att fånga upp en del föroreningar ur vattnet som flödar genom dem.

– Det här är snarare ett experiment. Men min uppfattning är att det inte fungerar tillräckligt bra. Det behövs bättre åtgärder på själva depån, säger Erkki Sarvi, projektchef på Helsingfors stad med ansvar för snödepåerna.

Åtgärder för bättre vattenreningen vid depåerna är också något som Helsingfors planerar nu, vi återkommer till det senare.

Slam i vattnet förstör för fiskar

Det största problemet med den förorenade snön är alla fasta ämnen i smältvattnet, berättar Jari-Pekka Pääkkönen, gruppchef på Helsingfors stads miljötjänster.

– Snö är ju i sig rent. Men beroende på var den skottats kan den innehålla olika orenheter. I synnerhet mot slutet av sommaren då snön på depån sjunkit ihop men sand och grus från halkbekämpningen blivit kvar, då åker höga halter ut i bäckarna med smältvattnet vid häftiga regn.

Ifall snön förts till depån från byggarbetsplatser eller industriområden kan det finnas tungmetaller som zink och koppar eller oljeföreningar i smältvattnet. Men det är inte ett lika stort problem som sanden och gruset, enligt Pääkkönen. Mätningar har visat att det kan finnas över sex kilogram per kubikmeter snö. Det får konsekvenser för vattendraget.

– Det leder till att vattnet blir grumligt. Folk reagerar ofta på färgen även om den inte är farlig. Däremot leder det till att ett lager slam sjunker till botten i bäcken. Det är dåligt för fiskar som vill föröka sig i bäckarna, säger Pääkkönen.

”Vattnet blir mörkare än kakao”

Från och med sensommaren då grävmaskinerna sätter fart på smältningen på snödepån i Magnuskärr ökar vattenflödet i Britasfåran av Hagabäcken. Det gör att den vanligtvis klara bäcken ibland blir rostbrun, säger Henrik Kettunen, fiskeexpert och aktiv i föreningen Vaelluskala som jobbar för att bäcken ska bli renare och ett ställe där öringar ska leka och trivas.

– Öringen fungerar som en bioindikator. Om fisken trivs visar det att vattnet är okej. Nu har det hänt att vattnet har varit mörkare än kakao. Om vattnet är skadligt säger öringen nej tack. Och i Britasfåran kan de inte få yngel. Vattnet är för smutsigt.

Kettunen säger att staden har metoder för att rena vattnet. Att man låtit bli att göra det i Magnuskärr handlar om att viljan saknats.

– Om staden vill ta det här på allvar och ha saklig vattenhantering gäller det att filtrera smältvattnet bättre.

Ärtholmen svår att ersätta

Staden fick nyligen miljötillstånd för att fortsätta dumpa snö i havet i ytterligare åtta år. Men politikerna har inte glömt sitt löfte. Helsingfors fullmäktige tog nyligen beslut för en utredning om staden kan köpa tillräckligt många snösmältningsmaskiner för att Ärtholmen ska kunna stängas.

Tanken att ersätta snödumpningen på Ärtholmen är bra, säger Erkki Sarvi.

– På depåerna har vi mycket bättre förutsättningar att påverka kvaliteten på smältvattnet som rinner ut i naturen.

Vid snörika vintrar skickas mer snö till Ärtholmens kajer än till någon av stadens snödepåer. Om snölassen styrs bort från Ärtholmen står staden inför problem.

– Det skulle försätta oss i ett ytterst besvärligt läge om snömottagningen på Ärtholmen stängdes. De andra depåerna har inte plats för innerstadens snömassor. Då behöver vi fler nya depåer runt om i Helsingfors, säger Sarvi.

Stora bassänger hjälper men kräver utrymme

Och flera nya snödepåer är på gång. Men snarare än att ersätta snödumpningen på Ärtholmen ska de att ersätta andra depåer som stängs för att marken bebyggs.

Dessutom ska flera nya befintliga depåer uppdateras enligt konsulternas rekommendation. Kartläggningen och de första uppdateringarna görs 2024, berättar Sarvi.

– Vi har följt gällande regler i årtionden, men nu ska de reglerna uppdateras.

Han säger att platsbristen hittills stått i vägen för snabba åtgärder på snödepåerna.

– Det är besvärligt. Bassängerna som behövs för att rena smältvatten kräver ytor och det minskar depåernas kapacitet, då kan vi inte förvara lika mycket snö där, säger han.

Då nya depåer anläggs ska man redan från början planera och förverkliga bättre vattenrening och förhindra att förorenat vatten rinner ut i bäckarna. Alla depåer kommer att ha oljeaavskiljare och reningsbassänger där fasta ämnen i vattnet kan sjunka till botten innan smältvattnet rinner ut i naturen.

– Det finns både vilja och kunskap för att genomföra förbättringen, i den mån de årliga anslagen tillåter det.

Det finns däremot ingen tidsplan för nedstängningen av Ärtholmens snömottagning.